13x13: 13 forskare, 13 föreläsningar om banbrytande forskning för allmänheten

Träffa experterna från Uppsala universitet som, i tretton föreläsningar speciellt riktade till icke-experter, berättar om sin forskning.

Alla föreläsningar är gratis och öppna för alla och drop-in gäller. Begränsat antal platser.

Kommande föreläsningar

Hur jonacceleratorer avslöjar materialens hemligheter med snabba partiklar

• Datum: 2/9 2026 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Daniel Primetzhofer, professor vid Institutionen för fysik och astronomi
• Språk: Svenska
  
• Kalendarieevent

Föreläsningen ger en lättillgänglig inblick i den forskning som blir möjlig vid Tandemlaboratoriet vid Uppsala universitet – en nationell forskningsinfrastruktur där forskare använder avancerad acceleratorteknik för att analysera och förändra material på atomnivå.

Vi utforskar hur metoder som jonstråleanalys, jonimplantation och acceleratormasspektrometri hjälper oss att datera arkeologiska fynd, utveckla bättre batterier, studera biologiska processer och skapa nya material för framtidens teknik. Publiken får följa med bakom kulisserna i ett av Sveriges mest högteknologiska forskningsmiljöer och se hur små partiklar kan ge stora svar.

Artificiell intelligens inom medicin – ett verktyg för bättre förståelse

• Datum: 9/9 2026 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Thomas Schön, professor vid Institutionen för informationsteknologi
• Språk: Svenska
  
• Kalendarieevent

Artificiell intelligens (AI) är idag ett av de mest omtalade teknikområdena, inte minst inom medicin och sjukvård. I denna föreläsning får du en introduktion till hur AI fungerar och varför tillgången till data har blivit så central. Med konkreta exempel, bland annat från analys av hjärtats elektriska signaler (EKG), illustreras hur AI‑baserade modeller kan hjälpa till att upptäcka sjukdomar och ibland till och med hitta nya samband som tidigare varit okända. Samtidigt är AI långt ifrån ”intelligent” i mänsklig mening. Maskinerna är mycket skickliga på specifika uppgifter och att känna igen komplexa mönster, men saknar den breda förståelse och omdömesförmåga som mänskliga experter besitter. Det gör att framtidens sjukvård inte handlar om att ersätta läkare, utan om att skapa effektiva samarbeten mellan människor och AI‑system, just på samma sätt som sjukvården redan idag i mycket stor utsträckning utövas med hjälp av avancerat tekniskt stöd.

Föreläsningen syftar till att ge en lättillgänglig bild av vad AI kan och inte kan göra inom medicin idag, vilka möjligheter som finns framöver, samt vilka frågor vi behöver ställa oss längs vägen.

Isotoper, isomerer och insikter – vad massmätningar lär oss om atomkärnan

• Datum: 16/9 2026 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Stephan Pomp, professor vid Institutionen för fysik och astronomi
• Språk: Svenska
• Kalendarieevent

Hur mäter man massan hos atomkärnor med extrem precision? Föredraget tar oss från upptäckten av isotoper till moderna experiment, och visar hur massmätningar avslöjar den starka kraften som håller atomkärnan samman.

Demokrati och syntetisk påverkan i AI:s och sociala mediers tidsålder

• Datum: 23/9 2026 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Matteo Magnani, professor vid Institutionen för informationsteknologi
• Språk: Svenska
• Kalendarieevent

Sedan Barack Obamas presidentkampanj 2008 har sociala medier blivit en central arena för politisk kommunikation. Deras öppna och distribuerade natur, där vem som helst kan skapa, dela och sprida information, har också gjort dem sårbara för manipulation. Med tiden har både nationella och internationella aktörer lärt sig att utnyttja dessa plattformar för att påverka åsikter, polarisera debatter och forma politiska utfall. De senaste framstegen inom generativ AI gör denna miljö ännu mer komplex: I dag kan stora nätverk av automatiserade konton producera övertygande innehåll, efterlikna mänskligt beteende och aktivt delta i politiska diskussioner i stor skala. I detta föredrag kommer jag att belysa de strategier som används för att påverka vad vi ser, tänker och delar online, med exempel från olika sociala medieplattformar. Jag kommer också att diskutera hur vi kan använda datorbaserade metoder för att identifiera sådana former av social manipulation i digitala miljöer.

Perovskitsolceller för framtidens solel

• Datum: 30/9 2026 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Gerrit Boschloo, professor vid Institutionen för kemi - Ångström
• Språk: Svenska
• Kalendarieevent

Vår tids största utmaning är att begränsa klimatförändringarna och ta hand om jordens resurser på ett ansvarsfullt sätt. Solen är den största förnybara energikälla som finns och därför behöver vi utnyttja denna resurs i en mycket större skala än vad vi gjort hittills. Dessvärre kräver kiselsolceller – den vanligaste typen av solceller idag – mycket energi i tillverkningen och det är svårt att skala upp tillverkningen till den nivå som behövs för framtiden.

I min forskning studerar jag olika typer av nya solceller med låg miljöpåverkan som kan produceras på ett skalningsbart sätt. Dessa nya solceller kan producera el till låg kostnad och återbetala energin som krävs för tillverkning på mycket kort tid. I en perovskitsolcell absorberas ljuset av ett av ett tunt skikt blyhalogenidmaterial. Det är en mycket billig halvledare med utmärkta egenskaper som kan tillverkas med lösningsbaserade metoder. Perovskitsolceller är mycket effektiva, men utmaningen är att förbättra deras hållbarhet. Genom grundforskning, modifiering och nya solcellstrukturer hoppas jag och mina kollegor bidra till att lösa dagens energiproblem.

Magneter överallt: från kompasser till konstgjorda hjärnor

• Datum: 7/10 2026 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Anders Bergman, universitetslektor vid Institutionen för fysik och astronomi
• Språk: Svenska
• Kalendarieevent

Ända sedan antikens dagar har magnetiska material varit väldigt viktiga för människan och samhället. Då var det kompassen som tillät oss att navigera till okända delar av världen och nu ser starka magneter till att våra kraftverk kan generera den elektricitet det moderna samhället behöver.

Bortom vardagliga tillämpningar som kylskåpsmagneter, induktionshällar och elbilar finns en spännande värld som försiggår på atomnivå, djupt inne i de magnetiska materialen. Visste du till exempel att magnetism är ett rent kvantmekaniskt fenomen, att det finns magneter som beter sig som glas eller is, eller att teoretiska modeller för magnetiska material även kan användas för att beskriva komplexa system som fågelflockar, sociala nätverk och kanske även artificiell intelligens?

I den här föreläsningen kommer vi presentera några exempel på viktiga tillämpningar av magnetiska material och vad vi forskare gör för att hitta nya, bättre och mer hållbara magneter. Vi kommer även visa på de kopplingar som finns mellan magnetiska modeller och komplexa system och peka på hur dessa modeller kanske kan ge oss banbrytande ny teknik som härmar den mänskliga hjärnan.

Från Hamiltons huvudbry, via algebra och geometri, till supersymmetri

• Datum: 14/10 2026 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Seidon Alsaody, universitetslektor vid Matematiska institutionen
• Språk: Svenska
• Kalendarieevent

Vi har alla räknat med tal på tallinjen, där de fyra räknesätten fungerar väl ihop med linjens geometriska egenskaper. Men vad händer om man ersätter tallinjen med ett tvådimensionellt plan, ett tredimensionellt rum, eller något i ännu högre dimension? Fungerar algebran och geometrin på samma sätt som på tallinjen? Vad innebär frågan ens, och varför är det intressant? Jag ska försöka leda oss på en resa från Hamiltons banbrytande insikt år 1843 till modern forskning i algebraisk geometri, där vi undersöker symmetrier i rum av högre dimension, varför inte dimension 8 eller 248, och deras tillämpningar i våra försök att förstå både matematiken och universum.

Evolutionen av ett långt liv – hur är det möjligt?

• Datum: 21/10 2026 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Göran Arnqvist, professor vid Institutionen för ekologi och genetik
• Språk: Svenska
• Kalendarieevent

Drömmen om ett evigt liv är ett av mänsklighetens äldsta teman. Ändå åldras vi, såväl som alla andra organismer på jorden, obönhörligt. Måste det verkligen vara så? Jag kommer att prata om varför organismer åldras och utgå från vår forskning där vi fördubblat livslängden hos en del insekter genom så kallad experimentell evolution. Dessa insekter kan ge oss viktiga insikter i åldrandets biologi och genetik. Genom att kartlägga arvsmassan hos dessa långlivade insekter kan vi beskriva de genetiska förändringar som givit upphov till en fördubblad livslängd.

Den samlade arvsmassan är oerhört stor och komplex, och jag kommer att visa att många samtida genetiska förändringar krävs för att ge ett långt liv. Vår forskning visar också att en oväntad del av arvsmassan, det som tidigare kallades ”skräp-DNA”, faktiskt spelar en högst betydande roll för att möjliggöra ett långt liv. Jag vill med min föreläsning söka visa hur modern grundforskning kan sprida nytt ljus över ett av mänsklighetens äldsta dilemman.

Jordens förhistoriska klimatförändringar – istider och värmetider under 600 miljoner år

• Datum: 28/10 2026 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Lars Holmer, professor vid Institutionen för geovetenskaper
• Språk: Svenska
• Kalendarieevent

Hur har jordens klimat egentligen varierat genom tiden – och vad kan det lära oss om dagens snabba förändringar? Under de senaste 600 miljoner åren har vår planet pendlat mellan extrema istider och varma perioder, där dessa svängningar haft avgörande betydelse för livets utveckling och ibland troligen orsakat massutdöenden. Jordens långa klimatarkiv har tydliga spår av istider i form av moräner, isräfflor och kemiska signaturer m.m., till mer ovanliga indikatorer som unika mineral, vilka endast bildas nära fryspunkten. Viktiga processer som styr klimatet över geologisk tid inkluderar: astronomiska förändringar i jordens bana, vulkanismens utsläpp av växthusgaser, bergskedjebildning som påverkar koldioxidhalten, samt plattektonikens roll i att omforma kontinenter och havsströmmar. Dessa samverkande faktorer gör jordens klimatsystem till ett komplext samspel mellan atmosfär, hav, biosfär och berggrund.

Från globala nedisningar under den så kallade ”Snöbollsjorden” till istider i Sahara och vidare till dagens klimat, kan vi försöka placera nutida förändringar in i ett djupt tidsperspektiv. Genom att förstå hur klimatet fungerat tidigare får vi nya insikter i de processer som idag påverkar vår planets framtid.

3D-skrivning av magnesium för framtidens implantat

• Datum: 4/11 2026 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Cecilia Persson, professor, docent vid Institutionen för materialvetenskap
• Språk: Svenska
• Kalendarieevent

Magnesium är den lättaste konstruktionsmetallen, men den är också mycket reaktiv. Detta innebär utmaningar för dess tillverkning, men även fördelar för dess potentiella tillämpningar. Inom medicinska tillämpningar undersöks den febrilt just nu, för att kunna användas som temporär behandling av benbrott såväl som för stentar inom urologi och kardiologi. Det magnesiumbaserade implantatet bryts ned i kroppen över tid, och när det utfört sin uppgift är det borta. Att matcha tiden det tar för materialet att resorberas med tiden det tar att utföra sin uppgift är däremot en stor utmaning som fortfarande kräver mycket forskning. Denna föreläsning kommer att handla om hur vi kan skriva ut detta reaktiva material och hur vi kan utnyttja potentialen inom laserbaserad metallskrivning för att utveckla materialstrukturer från nano- via mikro till makro-skala som kan skräddarsys för optimal nedbrytningshastighet och därmed öppna oanade möjligheter för framtidens resorberbara implantat.

Radioaktiva läkemedel – en strålande idé för framtidens cancerbehandling

• Datum: 11/11 2026 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Marika Nestor, professor, docent vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi
• Språk: Svenska
• Kalendarieevent

Strålning används redan idag för att behandla cancer. Men tänk om vi kunde styra den, så att den bara träffar tumören och lämnar resten av kroppen i fred?

I den här föreläsningen introduceras radioaktiva läkemedel, där målsökande molekyler designas för att hitta och binda till cancerceller och leverera strålning direkt dit den behövs. Vi utforskar hur samma princip kan användas både för att upptäcka tumörer och för att behandla dem – ett koncept som kallas teranostik.

Jag kommer också att berätta hur dessa läkemedel utvecklas: från att identifiera rätt måltavlor på cancerceller, till att välja molekylformat och typ av strålning för bästa möjliga effekt.

Slutligen ges exempel från vår egen forskning, där nya radioaktiva läkemedel utvecklas och testas; från laboratoriet till tidiga kliniska studier.

Följ med in i ett forskningsfält där fysik, kemi och medicin möts, och där framtidens cancerbehandling formas.

Framtidens energisystem i en komplex värld

• Datum: 18/11 2026 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Malin Göteman, professor, docent vid Institutionen för elektroteknik
• Språk: Svenska
• Kalendarieevent

Klimatförändringar, energiförsörjning och geopolitisk osäkerhet hör till vår tids största samhällsutmaningar. Den gröna energiomställningen handlar därför inte bara om ny teknik – utan också om ekonomi, politik, människors vardag och globala beroenden. I det här föredraget diskuteras utmaningar för att forma framtidens fossilfria energisystem. Hur kan vi ställa om snabbt utan att energin blir för dyr eller sårbar? Varifrån ska materialen till batterier, elnät och förnybar energi komma? Och hur skapar vi en omställning som upplevs som rättvis och hållbar för människor och samhällen? Föredraget visar varför den gröna omställningen kräver att naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap och humaniora arbetar tillsammans – och varför framtidens energifrågor i grunden handlar lika mycket om människor som om teknik.

Att tämja litium

• Datum: 25/11 2026 kl. 18.30 – 19.30
• Plats: Humanistiska Teatern, Engelska parken, Thunbergsvägen 3C
• Föreläsare: Jonas Mindemark, universitetslektor vid Institutionen för kemi – Ångström
• Språk: Svenska
• Kalendarieevent

Litium är ett av de många grundämnen vars moderna historia tar sin början i Sverige, i och med dess upptäckt 1817 i mineral hämtat från Utö i Stockholms skärgård. Som den lättaste av alla metaller så har litium en rad speciella egenskaper som har gjort det oumbärligt inom modern teknologi som batterier och fusionsreaktorer, samtidigt som det också används i smörjmedel, spishällar och läkemedel. En del av dessa användningsområden bygger på att tämja litiums höga reaktivitet och explosiva natur, medan andra handlar om att låta litium tämja dig (och din explosiva natur). Litium är erkänt svårt att tämja, särskilt i dess metalliska form, vilket är en viktig anledning att det dröjde närmare 20 år att ta fram det första moderna litiumjonbatteriet i början av 1990-talet. Det är också en viktig grund för mycket av den forskning som idag bedrivs för att komma vidare mot ännu mer kraftfulla batterier.

Vad är det egentligen som gör litium så användbart? Hur kan litium tämjas i dagens och framtidens batterikemier? Och hur ser framtiden ut för detta spännande ämne?