Nya rön om vätes påverkan på elektroniska strukturen i oordnade metaller

Bildtext
Forskare vid Uppsala universitet har studerat hur väte påverkar de elektroniska egenskaperna i amorfa material, det vill säga i material där atomerna inte befinner sig på ordnade platser som i en kristall. Upptäckten kan få stor betydelse för utvecklingen av hållbara vätebaserade teknologier och energilagringssystem som alternativ till fossila bränslen.
Hur väte påverkar den elektroniska strukturen i material med en kristallstruktur är sedan tidigare välkänt, men hur påverkan sett ut i amorfa material, med en oordnad struktur, har fram tills nu varit okänd.
Att kunskapen om den elektroniska strukturen hos amorfa material saknats, beror på att atomerna sitter huller om buller och därmed inte matematiskt kan beskrivas periodiskt. Därmed blir strukturens koppling till materialegenskaperna svårare att förstå och beräkna än för kristallina material.
I den nya studien har Uppsalaforskarna undersökt hur väte binder till metaller med en oordnad struktur, så kallade metalliska glas. Genom både avancerade teoretiska beräkningar och experiment, med så kallad hårdröntgenfotoelektronspektroskopi med mätinstrumentet HAXPES på Ångströmlaboratoriet, har de både kunnat förutsäga och visa att vätets s-elektron binder till en av metallernas d-elektroner i det amorfa materialet V80Zr20Hx. I materialet bildas en atombindning och det bildas en så kallad s-d-hybridisering mellan de två elektronerna i vätet och metallen, vilket är något som liknar bindningarna i kristallina övergångsmetallhydrider.
– Forskningen banar väg för nya metoder att snabbt och effektivt undersöka väteegenskaper i oordnade material, säger Gunnar Karl Pálsson, universitetslektor vid Institutionen för fysik och astronomi.
I studien har forskarna också mätt genomskinligheten och den elektriska resistansen för materialet och kommit fram till att de elektroniska egenskaper som uppstår från dessa förändrade energitillstånd återspeglas i ett starkt beroende av våglängd och vätekoncentration på både genomskinlighet och resistans.
Därmed är ett av de viktigaste resultaten i arbetet att förändringar i optisk transmission kan utgöra en metod för att fastställa vätets termodynamiska egenskaper i tunna metalliska glas. Dessutom pekar resultaten på att optiska tekniker kan användas för att studera vätekoncentration och termodynamiska egenskaper i oordnade material, såsom metalliska glas.
– Upptäckterna har potential att driva fram nästa generations hållbara energilagringslösningar och vätebaserade teknologier, säger Gunnar Karl Pálsson.
Artikelreferens
Johan Bylin, Rebecka Lindblad, Lennart Spode, Ralph H. Scheicher, och Gunnar K. Pálsson, Influence of hydrogen on the electronic structure in the transition metallic glass V80Zr20, Physical Review B, 111, 034128 (2025).
– Publicerad 13 januari 2025.