Väte och energimaterial
Teknik som bygger på väte kommer att vara en avgörande komponent för att minska utsläppen av koldioxid från tung industri, till exempel ståltillverkning, och sektorer som lastbilstransporter och luftfart. Det finns ett stort behov av grundläggande förståelse för hur väte växelverkar med material, från försprödning vid ståltillverkning och i rörledningar till säker och snabb lagring av väte i material. Väte kan till och med användas för att förändra materialegenskaper eller för att utveckla nya material som behövs för den gröna omställningen.
Inom avdelningen för materialfysik studerar vi ett brett spektrum av forskningsfrågor relaterade till vätets roll för och i olika energimaterial med hjälp av olika experimentella metoder. Vi tillverkar ofta våra egna prov och kan tillsätta väte under eller efter produktionen. Vi är vanligtvis intresserade av den kemiska sammansättningen och strukturen ner till atomnivå och använder neutron-, jon- och röntgenspridning samt optiska mätningar för att karakterisera våra prover.
Väte kan inte bara lagras i gasform eller flytande form utan också i fasta material eftersom många metaller faktiskt kan absorbera väte lite som en tvättsvamp och bilda så kallade metallhydrider. Vi studerar dessa material ofta under användning av nanometertunna filmer som modellsystem. Ett särskilt fokus i vår forskning ligger på amorfa metaller som har potential att leda till utveckling av nya material som kan lagra större mängder väte.
Ett annat forskningsområde där väte spelar en viktig roll är fusion. I framtida fusionsreaktorer kommer de tunga väteisotoperna deuterium och tritium att skapa ett plasma som är tio gånger varmare än temperaturen i solens kärna. Väggarna av reaktorn som utsätts för detta plasma bombarderas och modifieras av plasmapartiklarna. Samtidigt måste de behålla sin stabilitet. Vi studerar hur isotoper av väte interagerar med potentiella material för dessa väggar, såsom stål, volfram och bor, främst med hjälp av jonstrålebaserade metoder.
Många av våra forskningsämnen har gemensamheten att vi använder väte för att förändra materialegenskaper, såsom magnetiska, elektriska, optiska eller mekaniska. Vi är intresserade av att först förstå materialförändringar som orsakas av tillägget av väte och i nästa steg av att använda denna kunskap för att tillverka prover med specifika egenskaper. Ett exempel för detta är sällsynta jordartsmetaller som kan göras till fotokroma material genom att tillsätta precis rätt mängd syre och väte. Fotokrom betyder att materialet ändrar sina optiska egenskaper, till exempel hur genomskinligt det är, när det utsätts för ljus. Detta beteende kan utnyttjas för att skapa smarta fönster eller sensorer.
Vi är även en del av den tvärvetenskapliga gruppen som utvecklar den nya experimentella plattformen LigHt som kommer att förena flera instrument och metoder. Plattformen kommer att möjliggöra omfattande provpreparation samt analys med fokus på lätta grundämnen, främst väte och litium, för tillämpningar inom grön energi.
Publikationer i urval
Ingår i International journal of hydrogen energy, s. 583-588, 2024
Ingår i Nuclear Materials and Energy, 2023
Ingår i Physical Review B, 2022
Photochromic Mechanism and Dual-Phase Formation in Oxygen-Containing Rare-Earth Hydride Thin Films
Ingår i Advanced Optical Materials, 2020
Kontakt
- Gunnar K. Pálsson
- Daniel Primetzhofer
- Besöksadress: Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsvägen 1, Uppsala, hus 4, våning 1 och hus 6, våning 1.