Pernilla Åsenlöf vill engagera Sveriges unga i arbetet för en friskare framtid

– Idag råder ett ofta alarmistiskt narrativ kring ungas psykiska hälsa där vi närmast förväntar oss att svenska tonåringar ska må dåligt. Utan att på något sätt förminska de utmaningar som många ungdomar faktiskt står inför, måste vi istället förmedla framtidstro och tillit till den egna kapaciteten att förändra sin livssituation, säger Pernilla Åsenlöf, professor i fysioterapi vid Uppsala universitet.

Måndag 18 november är Pernilla en av de sju utvalda experter som deltar i premiären för Farmaceutiska fakultetens nya initiativ Kunskap för livet. I en fullsatt universitetsaula möter hon – tillsammans med bland andra forskarkollegorna Emma Frans och Christian Benedict – 1550 gymnasieelever som ansluter från hela Uppland för att få verktyg att göra klokare val i vardagen och ta ut riktningen till en positiv livsstil.

– Vill vi skapa en hållbar framtid måste vi involvera de yngre generationerna, och att möta alla dessa elever i aulan erbjuder en fantastisk möjlighet att väcka deras engagemang. Men precis lika relevant är tillfället för oss att lyssna till ungdomarnas tankar, och jag hoppas verkligen att vi lyckas skapa en så bra och öppen dialog att mötet blir det första viktiga steget på vår gemensamma resa framåt.

En röd tråd i Pernilla Åsenlöfs forskning är att förankra vetenskapen hos den unga befolkningen. Just nu leder hon den nationella studien Ungas Psykiska Hälsa i Centrum där 9000 svenska 15-29-åringar inbjudits att via en specialutvecklad mobilapp svara på frågor om sina liv, hur de mår, vad de ägnar dagarna åt och hur meningsfull de upplever sin fritid. Redan efter några veckor har fler än 650 ungdomar loggat in och med ytterligare 9000 inbjudningar på gång är förhoppningen att inom kort nå 1500 registrerade deltagare.

– Vi vet att många unga är beredda att berätta hur de mår, men också att de föredrar att göra det på sin egen hemmaplan. Därför erbjuder vi en digital lösning som vi utvecklat tillsammans med en grupp ungdomar som gett ovärderlig input på allt från namn och layout till funktioner. Processen blev ännu en viktig påminnelse om det nödvändiga i att lyssna till sin målgrupp, och nu har vi ett verktyg som tagits emot mycket positivt av användarna, konstaterar Pernilla Åsenlöf.

Studiens syfte är att över längre tid följa varje deltagares upplevda mående, benägenhet att ta risker, förmåga att bearbeta och agera på information liksom ett flertal andra psykologiska variabler. På sikt är ambitionen att identifiera potentiella riskgrupper och att utveckla insatser som vården och andra relevanta samhällsaktörer kan ta till för att hjälpa ungdomar att förebygga framtida ohälsa.

– Vi vill också bidra till fördjupad kunskap om de komplexa faktorer som orsakar psykisk ohälsa, men samtidigt kräver de utmaningar dagens unga möter handling här och nu. Till exempel uttrycker många tonåringar att de vill minska sin skärmtid, röra sig mer, hantera skolstress bättre och sova gott på natten. I vår digitala kultur är det inte helt enkla steg, och därför hoppas jag att vi i aulan kan förse ungdomarna med åtminstone några av de redskap de behöver för att ta sin vardag dit de föresätter sig.

Text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt, UPIC m fl