Så kan vi hjälpa en ny generation att bryta digitala (o)vanor

Då ESPAD redovisade sin senaste studie av 16-åriga skolelevers drogvanor i 35 länder var det tydligt att svenska ungdomar konsumerar mindre alkohol och cannabis än sina jämnåriga europeiska grannar. Allt väl alltså? Nja, adderar vi våra ungas snabbt tilltagande skärmtid – just nu över sju timmar per dag, skolarbete oräknat – tycks summan av (o)vanorna konstant. Så är ESPADs resultat främst ett kvitto på hur mobiltelefonerna flyttat fram sina positioner på den svenska beroendekartan?

– Jag skulle vilja börja med att särskilja ett beroende från en dålig vana. Till exempel hör vi ju ofta om shoppingberoende, men har någon verkligen kräkts i konvulsioner av att dra ner på sina inköp några dagar? Lika lite kan vi utveckla ett beroende av våra mobiltelefoner. Självklart kan det som sker på skärmen trigga dopaminsystemet och vara svårt att överge, men ännu vet vi inte exakt hur det påverkar våra hjärnor, säger Mathias Hallberg, professor i molekylär beroendeforskning.

För att definiera ett beroende vänder vi oss till WHO:s diagnosmanual. Här anges sex kriterier – Starkt behov, Svårighet att kontrollera konsumtion, Abstinenssymtom, Toleransökning, Tilltagande ointresse av annat än substansen samt Fortsatt konsumtion trots skador – av vilka tre ska vara uppfyllda det senaste året för att klassas som beroende. Efter att i många år enbart ha omfattat substansberoenden inkluderar den senaste utgåvan av manualen, ICD-11, både hasardspel och datorspelande. Talar det för att skärmanvändning blir nästa tillägg?

– Det är svårt att svara på, men ett tankeexperiment är att byta exempelvis alkohol mot TikTok och applicera WHO:s kriterier. Ökar min tolerans så jag ser på fler filmer idag än tidigare? Tittar jag vidare trots att jag försummar andra saker? Får jag abstinensliknande reaktioner om jag inte har tillgång till TikTok? Svarar vi ”ja” på det kan vi i teorin klassas som beroende. Men igen: Där är vi inte än, resonerar Mathias Hallberg.

I syfte att förebygga eventuella digitala beroenden presenterade WHO år 2019 riktlinjer för barn och ungas skärmanvändning. I Sverige dröjde det ytterligare fem år innan Folkhälsomyndigheten följde exemplet, men i somras kom rekommendationen att unga mellan 13 och 18 år bör använda skärmar högst tre timmar per dygn. Verkligheten ser dock – som redan konstaterat – annorlunda ut, så vad kan föräldrar göra för att hjälpa ungdomar i behov av att bryta sina digitala vanor?

– Att räkna timmar kan ge viss fingervisning, men vad jag önskar är att både vuxna och ungdomar tar sig tiden att verkligen läsa Folkhälsomyndighetens rekommendationer. De innehåller väldigt många viktiga fakta och råd som jag upplever föll bort i medias rapportering. Med rätt kunskaper kan samtal om vad som faktiskt är rimlig skärmtid göra en skillnad, säger Mathias Hallberg.

Måndag 18 november deltar Mathias Hallberg i Farmaceutiska fakultetens nya initiativ Kunskap för livet. Här möts ledande experter, gymnasieelever och lärare i Uppsala universitetsaula för att tillsammans skapa motivation att välja en hållbar livsstil. Med sin presentation Beroenden för en ny generation hoppas Mathias tydliggöra de risker som följer med att redan i unga år plocka upp ohälsosamma vanor, men också förmedla vägvisare till rätt riktning framåt:

– Vi är alla olika väl rustade för att stå emot potentiella beroenden, vilket något förenklat styrs av vår genetik, sociala miljö och hur mycket vi använder en drog. Å andra sidan finns det metoder som är till hjälp för oss alla, till exempel hoppas jag att fler skolor och familjer ska upptäcka Folkhälsomyndighetens Dygnshjul. Men oavsett vilka verktyg vi väljer är det nödvändigt att vi tillsammans hjälper nästa generation att hitta en balans i tillvaron där de mår bra och utvecklar sin fulla potential.

Text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt m fl