Masterprogram i inbyggda system
Utbildningsplan, TIS2M
- Kod
- TIS2M
- Fastställd av
- Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 10 november 2015
- Diarienummer
- TEKNAT 2015/47
- Ansvarig fakultet
- Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
- Ansvarig institution
- Institutionen för informationsteknologi
Beslut och riktlinjer
Beslut om att anordna utbildningsprogrammet
Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2015-11-10 att gälla fr.o.m. 2016-07-01. Enligt beslut av rektor finns fr.o.m. 2010-07-01 masterprogram i inbyggda system (UFV 2009/647).
Engelska översättningar
Magisterexamen har den engelska översättningen Degree of Master of Science - One Year.
Masterexamen har den engelska översättningen Degree of Master of Science - Two Years.
Behörighetskrav
Examen på grundnivå om minst 180 hp med något av huvudområdena teknik, matematik, datavetenskap eller motsvarande, inklusive 30 hp i matematik och 30 hp i datavetenskap inklusive programmering, datorarkitektur och operativsystem.
Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)
Syfte
Masterprogrammet i Inbyggda system syftar till att utbilda personer med kompetens att konstruera inbyggda datorsystem och analysera huruvida systemen har de egenskaper som krävs för önskad funktionalitet. Inbyggda system kan alltid ses som delar av större tekniska system. En mångfald produkter i samhället styrs av datorer, t.ex. mobiltelefoner, tvättmaskiner, bilar och flygplan. De ser inte ut som datorer, men innehåller tio- eller tusentals mikroprocessorer som kör tio- eller miljontals rader programkod. De kallas inbyggda datorsystem.
Kurserna inom programmet behandlar metoder för design, konstruktion, och analys av inbyggda datorsystem, särskilt deras programvara.
Mål
Mål för masterexamen
Högskolelagen
1 kap. 9 § högskolelagen; Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå.
Högskoleförordningen
Enligt högskoleförordningens examensordning gäller följande mål för en masterexamen
Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten
– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och
– visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten
– visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
– visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
– visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
– visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten
– visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Lokala mål för masterprogrammet i industriell ledning och innovation vid Uppsala universitet
TDe lokala målen för programmet hittar du på teknat.uu.se/student/ i samband med utbildningsplanerna.
Programmets uppläggning
Beskrivning av utbildningen
Upplägg, allmänt
De tekniska masterprogrammen vid Uppsala universitet är sammanhållna tvååriga program med möjlighet till avgång med magisterexamen efter ett år. Programmen innehåller rekommenderade studiegångar för att kvalitetssäkra studentens examen genom att visa på ett kursutbud där studenterna direkt uppnår målen i högskoleförordningen. Det finns även anvisade valbara kurser där specialisering kan uppnås genom successiva val av kurser. Utbildningen avslutas med ett examensarbete.
Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen.
Inom kurser på avancerad nivå arbetar studenterna med stor självständighet och med ansvar för det egna lärandet. Det betyder ökat djup och komplexitet inom huvudområdet. Det betyder även att studenterna uppnår en god förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på både svenska och engelska.
Programspecifika upplägg
Programmet erbjuder ett strukturerat utbud av kurser som leder till masterexamen med inbyggda system som huvudområde. Kursutbudet består till största delen av kurser i systemteknik, datorteknik, och datavetenskap. Huvudområdet kan kompletteras med kurser inom t.ex. matematik och elektronik, samt individuella öppna fördjupningskurser i olika områden. Kurser kan även läsas vid andra lärosäten, inom eller utom landet.
Programmets kurser
Studieplan
Med beteckningen nivå/djup i studieplanerna anges kursens nivå och djup i förhållande till examenskrav.
Följande beteckningar används
G1N Grundnivå, kursen kräver inte tidigare högskolestudier.
G1F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier mindre än 60 hp.
G2F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier minst 60 hp.
G2E Grundnivå, examensarbete för högskoleingenjörsexamen och kandidatexamen
A1N Avancerad nivå, kursen kräver endast kurser på grundnivå
A1F Avancerad nivå, kursen kräver tidigare kurser på avancerad nivå
A1E Examensarbete för magisterexamen
A2E Examensarbete för civilingenjörsexamen och masterexamen
Examensarbete
Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas för samtliga tekniska program vid Uppsala universitet. Blanketter och anvisningar för studenter finns tillgängliga på fakultetens hemsida teknat.uu.se/student.
Huvudområdet
Huvudområdet Teknik finns för utbildning både på grundnivå och på avancerad nivå och används för tekniska kurser inom högskole- och civilingenjörsprogram samt fristående kurser.
För teknisk examen på avancerad nivå används huvudområdet teknik för Civilingenjörsexamen. För kurser inom tekniska masterprogram är särskilda huvudområden på avancerad nivå inrättade. Dessa är bioinformatik, förnybar elproduktion, inbyggda system, industriell teknik och molekylär bioteknik. De kopplar till programmens huvudsakliga inriktningar och används för teknologie magister/masterexamen. Huvudområdena utgör en specificerad del av det mer övergripande huvudområdet teknik och uppfyller därmed också kraven för huvudområdet teknik.
Huvudområdet Teknik (grund- och avancerad nivå)
En kurs kan och ska klassas som tillhörande huvudområdet Teknik om den till största delen behandlar minst ett av följande områden:
• Metoder för utveckling, konstruktion, driftsättning, verifiering, användning eller underhåll av fysiska system som har praktisk användning för att tillfredsställa människans önskan att förbättra sina livsvillkor, eller motsvarande för komponenter i sådana system. Komponenter behöver inte vara fysiska utan kan utgöras av algoritmer eller programvara.
• Metoder för effektiv organisation av de processer som är involverade i förverkligandet av momenten enligt ovanstående punkt. Exempel på kurser som faller inom denna kategori är kvalitetsteknik, produktionsledning och teknikbaserad affärsutveckling.
En kurs som uppfyller ovanstående kan dubbelklassas i ett annat huvudområde under förutsättning att även detta huvudområdes kriterier är uppfyllda.
En kurs som till största delen behandlar ett annat huvudområde kan och ska dubbelklassas i Teknik om den innefattar moment som behandlar hur kursens huvudinnehåll praktiskt kan tillämpas i ett tekniskt sammanhang (definierat enligt ovanstående kriterier). Dessa moment ska utgöra en signifikant del av kursen, de ska tydligt framgå av kursplanen, undervisas på en nivå motsvarande kursens nivå, samt ingå i examinationen. En beslutad dubbelklassning i Teknik ska omprövas om kursen avviker från dessa kriterier.
Huvudområdet Inbyggda system (avancerad nivå)
Huvudområdet Inbyggda system handlar om att konstruera inbyggda datorsystem, och analysera huruvida systemen har de egenskaper som krävs för önskad funktionalitet.
Inbyggda system kan alltid ses som delar av större tekniska system. En mångfald produkter i samhället styrs av datorer, t.ex. mobiltelefoner, tvättmaskiner, bilar och flygplan. De ser inte ut som datorer, men innehåller många mikroprocessorer som kör många rader programkod. De kallas inbyggda datorsystem.
En kurs kan och ska klassas som tillhörande huvudområdet Inbyggda system om den till största delen behandlar:
• Metoder som krävs för design, konstruktion, och analys av inbyggda datorsystem, särskilt deras programvara.
• Metoder för effektiv organisation av de processer som är involverade i förverkligandet av momenten enligt ovanstående punkt. Exempel på kurser som faller inom denna kategori kan vara kvalitetsteknik, produktionsledning och teknikbaserad affärsutveckling.
Examen
För att få ut en examen på avancerad nivå krävs en minst treårig generell examen på grundnivå, alternativt en minst treårig yrkesexamen.
Magisterexamen
Magisterexamen uppnås efter avslutade kurser på avancerad nivå omfattande sammanlagt 60 högskolepoäng (1 års heltidsstudier). 15 högskolepoäng får avse kurser på grundnivå. Dock ej sådana kurser som ingår i underliggande examen på grundnivå. Examen ska innefatta ett huvudområde med kurser på avancerad nivå omfattande minst 30 högskolepoäng. I huvudområdet ska ingå ett självständigt examensarbete om minst 15 högskolepoäng.
Masterexamen
Masterexamen uppnås efter avslutade kurser på avancerad nivå om sammanlagt 120 högskolepoäng (2 års heltidsstudier). 30 högskolepoäng får avse kurser på grundnivå. Dock ej sådana kurser som ingår i underliggande examen på grundnivå. Examen ska innefatta ett huvudområde med kurser på avancerad nivå omfattande minst 60 högskolepoäng. I huvudområdet ska ingå ett självständigt examensarbete om minst 30 högskolepoäng (dvs. 15 hp + 15 hp är inte tillåtet).
Övriga föreskrifter
Antagning till senare del av program
För antagning till senare del av ett tekniskt masterprogram fordras normalt att minst 15 hp programrelevanta kurser på avancerad nivå utöver kandidatexamen ska vara godkända vid ansökningstillfället. Ansökan till senare del av programmet bör vara inlämnad senast 1 maj inför höstterminen och senast 1 december inför vårterminen.
Betyg och examination
Examinationsform och betygsskala framgår av kursplanen.
En student har, om inte särskilda skäl föreligger, rätt att få prov rättat och betygsatt inom högst 25 dagar, dock minst 14 kalenderdagar före omprov. Student som underkänts i visst prov två gånger skall, om studenten önskar, erbjudas annan examinator eller annan examinationsform. Rätten till nytt prov för att uppnå godkänt betyg får endast begränsas med stöd i beslut av rektor. (Enligt ”Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor vid Uppsala universitet” UFV 2009/902).
Tillgodoräknande av kurs i masterexamen
Vissa kurser kan inte ingå i examen samtidigt på grund av att deras innehåll överlappar för mycket. Innehållet framgår av respektive kursplan och Examensenheten beslutar vilka kurser som får ingå i examen.
Studieplan
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2025
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2024
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2023
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2022
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2021
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2020
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2019
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2018
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2017
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2016
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2015
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2014