Vardagsmötet nyckel till att upptäcka våld mot äldre
Äldre kvinnor och män är en grupp som lätt kan falla utanför kommunernas ordinarie arbete mot våld. Region Gotland har under flera år satsat på att förbättra stödet till gruppen. Under åren 2010 till 2013 genomfördes ett projekt där 2 000 anställda utbildades om våld i nära relationer och en intern stödstruktur utvecklades. Nu har projektet införlivats i den ordinarie verksamheten.
– Stödet för den våldsutsatta ska finnas så nära som möjligt, där det finns ett förtroende. Den personal som är närmast har också mest kunskap om situationen och är därför så viktiga i arbetet, säger Lisa Lindell, som arbetade som projektledare.
2008 gjorde Länsstyrelserna och Socialstyrelsen en tillsyn och granskade hur arbetet mot våld mot kvinnor fungerade i 80 svenska kommuner. Många kommuner fick kritik, men Gotland klarade sig förhållandevis bra. Kritiken rörde just brister i arbetet mot våld mot äldre och personer med funktionsnedsättning. Regionen bestämde sig då för att göra en satsning inom det området – Projekt Freda. Genom att höja kompetensen hos personalen och skapa en intern struktur för arbetet skulle stödet till våldsutsatta äldre och personer med funktionsnedsättningar förbättras.
Använd erfarenheterna hos personalen
En stor del av projektet var att utbilda all personal inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning om våld i nära relationer. Alla anställda fick en halvdagsutbildning och totalt utbildades 2 000 personer under 70 halvdagar. Till en början fanns en viss skepsis, men utbildningen blev mycket uppskattad.
– Jag utgick ifrån personalens erfarenheter under utbildningen och ville stärka dem i deras profession, berättar Lisa Lindell.
Efter utbildningen skulle personalen kunna känna igen tecken på våldsutsatthet och veta hur de skulle agera. Under dagarna kom också många exempel upp som utbildarna kunde använda vid nästa utbildning.
– Många var glada över att frågorna lyftes – att någon äntligen pratade om våldet. De hade sett något vid hembesök, kanske blåmärken, men inte vetat vad de skulle göra.
I projektet genomfördes flera andra utbildnings- och informationsinsatser, och 2012 gjordes en studie över hur många äldre på Gotland som upplevt någon form av våld. Resultatet visade att mer än 15 procent av de tillfrågade hade varit utsatta för någon typ av våld efter att de fyllt 65 år.
Viktigt lyssna på vad den enskilda vill
Som en del i arbetet startades även en samtalsgrupp för äldre våldsutsatta kvinnor. Frågor som är stora i grupperna för yngre kvinnor, som barn- och föräldrafrågor, var inte något som de äldre kvinnorna behövde prata om i lika hög grad.
– Det är också skillnad på att ha varit utsatt för våld av en partner i fem år och i femtio år. Våldtäkt inom äktenskapet blev till exempel inte brottsligt förrän på 60-talet, säger Lisa Lindell.
För äldre kan även faktorer som kognitiva nedsättningar, sjukdom och ett ofta minskande socialt nätverk skapa ytterligare svårigheter.
Lisa Lindell betonar att myndigheternas arbete alltid måste utgå ifrån vad personen vill, oavsett vem det är som är utsatt och varför. Vissa våldsutsatta personer vill inte ha något stöd alls, en del vill ha visst stöd och andra vill ha hjälp med allt.
– Ett trygghetslarm eller ökade besök från hemtjänsten kan göra mycket för en äldre persons trygghet. Vi måste vara öppna för sådant, inte bara tänka på att behandla ett trauma, säger Lisa Lindell.
Nätverk med nyckelpersoner som driver på
Förutom kunskap behövs också en struktur för hur arbetet mot våld ska fungera i kommunen. I projektet skapades bland annat ett nätverk med nyckelpersoner som träffas regelbundet. Nyckelpersonerna utses av enhetscheferna och får ytterligare utbildning om våld varje år.
– Efter en utbildningsdag kommer de tillbaka till sin arbetsplats och berättar. På så sätt hålls frågan levande, säger Lisa Lindell.
I stödstrukturen ingår också en tvärprofessionell ärendehanteringsgrupp, den så kallade Freda-gruppen. Ärenden med en äldre person eller en person med en funktionsnedsättning är ofta komplexa med många instanser inblandade. Genom att skapa en tvärprofessionell grupp, där ett antal chefer sitter med, kan ärendena diskuteras och beslutas om på ett smidigt sätt.
– Alla ärenden är individuella, det går inte att skapa en checklista för hur det ska gå till i varje fall. Det kan ibland vara svårt att veta exakt vem som har ansvaret. Men vi vet att vi i gruppen har hela ansvaret, och måste lösa det tillsammans, säger Lisa Lindell.
Utnyttja kompetensen hos personalen
Det stod klart från början att projektet inte fick kosta något extra. Lösningen blev att använda den kompetens som redan fanns i organisationen. Lisa Lindells tips till andra kommuner är att använda de resurser som finns.
– Vi kombinerade kunskapen hos familjefridsteamet med den kunskap om äldre som personalen inom äldreomsorgen har. Titta på medarbetarna, hitta kompetensen och använd den.
Hon är övertygad om att arbetet sparar pengar på lång sikt.
– Utbildning kostar pengar, men vi får tillbaka det, eftersom vi gör rätt från början. Är det något vi vet så är det att det kostar pengar att vara utsatt för våld.
Hon betonar också att om man ska arbeta fram en struktur måste alla, inklusive cheferna, vara med.
– Vill man ha förändring så måste man jobba på alla nivåer, inte bara på en enhet eller en nivå, då blir det eldsjälar som driver det.
När projektet avslutades 2013 införlivades verksamheterna i det ordinarie arbetet. Nätverket med nyckelpersoner och Freda-gruppen leds av en utvecklingsledare från kvalitets- och utvecklingsenheten.
– Det var rörigt till en början när projektet avslutades, men nu har det blivit väldigt bra. Det visar att strukturen fungerar, säger Lina Lindell.
Läs mer:
Region Gotlands rapport "Ofredad – om våld och övergrepp mot äldre personer" (pdf, 2013)