Haninge kommun stärker arbetet mot digitalt våld

Digitaliseringen har förändrat hur våld i nära relation kan utövas och i samtal med klienter på relationsvåldsteamet i Haninge kommun är det tydligt att kontroll, hot och trakasserier ofta sker via mobilen, många gånger utan att den som är utsatt förstår att det handlar om våld.

– Under de senaste tio åren har det blivit allt tydligare att mobilen används som ett verktyg för att utöva våld. Det kan handla om platsövervakning, lösenordsintrång på sociala medier eller misstanke om att telefonen är manipulerad, säger Ellen Sjaunja, gruppledare i relationsvåldsteamet i Haninge kommun.

Bland yngre klienter är det digitala våldet särskilt utbrett. Att dela sin plats via exempelvis snapkartan är för många så självklart att det sällan ifrågasätts, trots att det i praktiken kan innebära ständig övervakning.

– De flesta unga reflekterar inte över att de är utsatta för digital kontroll. Att alltid vara tillgänglig och behöva svara direkt eller dela sin plats ses som helt normalt, vilket gör det svårare att känna igen våldet som just våld, säger Ellen Sjaunja.

Att synliggöra det digitala våldet för klienterna

Bland äldre klienter handlar det oftare om att våldsutövaren har tillgång till lösenord, mejlkonton eller BankID, även om platsövervakning via exempelvis “Hitta min iPhone” också förekommer. För många fortsätter våldet digitalt även efter en separation, via sms, sociala medier och Swish – där våldsutövaren utnyttjar möjligheten att skicka meddelanden i samband med en överföring, vilket inte går att blockera på samma sätt som ett telefonnummer.

Att uppmärksamma klienterna om att våld inte bara handlar om knuffar och slag, utan också om digital övervakning och kontroll, är därmed avgörande.

– Många säger först att de inte är utsatta för våld, men när vi sedan frågar om de alltid måste svara snabbt på meddelanden eller om de får massvis med samtal börjar de reflektera. Därför är det väldigt viktigt att konkretisera vad man faktiskt menar i samtalen med klienterna, och inte bara fråga ”Blir du kontrollerad via mobilen?”. Det är först då många inser att de blir utsatta för något som inte är okej, säger Julia Torstensson, socialsekreterare i relationsvåldsteamet i Haninge kommun.

Viktigt att ställa frågor på rutin

För att bättre fånga upp det digitala våldet har relationsvåldsteamet i Haninge börjat arbeta mer systematiskt med frågor om mobilanvändning och digitala vanor. Socialstyrelsens bedömningsmetod FREDA ger stöd i att kartlägga våldsutsatthet, men räcker inte alltid för att synliggöra de mer osynliga formerna av kontroll, enligt Ellen Sjaunja och Julia Torstensson. Ofta behövs fler specifika frågor för att fånga upp det som klienten själv inte tänker på att berätta.

– Till exempel kan det vara viktigt att fråga om barnens surfplattor. En iPad som barnet har med sig mellan hemmen kan vara kopplad till klientens Apple-ID, vilket ger våldsutövaren möjlighet att ta del av meddelanden eller annan personlig information utan att det märks, säger Julia Torstensson.

För att stärka arbetet mot våld som sker via mobilen har kommunen infört ett särskilt avsnitt om digitalt våld i sin utredningsmall.

– Tidigare hamnade den typen av frågor ofta under psykiskt våld, men när vi lyfter digitalt våld som en egen del blir det svårare att missa i utredningarna. Det fungerar också som en viktig påminnelse om att ställa rätt frågor i samtalen, säger Julia Torstensson.

Frågorna anpassas efter ärendets karaktär. I akuta situationer, där det finns en tydlig hotbild, blir samtal om mobilanvändning snabbt prioriterat. I andra fall, där klienten till exempel har lämnat relationen och söker samtalsstöd, förs frågorna in gradvis.

Behövs ingen teknisk expertis

Både Ellen Sjaunja och Julia Torstensson tycker att det är viktigt att det digitala våldet inte reduceras till en teknisk fråga eftersom det viktigaste är att synliggöra och motverka våldet som klienterna utsätts för.

För att kunna ge klienter konkreta råd använder relationsvåldsteamet bland annat materialet ”Digital kvinnofrid” som tagits fram av Uppsala kvinnojour och cybersäkerhetsföretaget Sentor. Materialet innehåller praktiska råd om hur man kan öka sin digitala säkerhet, som hur man stänger av platsdelning och kontrollerar att telefonen inte är manipulerad.

– Vi behöver inte vara tekniska experter. Det räcker att vi kan prata om det, visa att det finns hjälp att få och använda materialet som stöd. Ibland går vi igenom det tillsammans med klienten, ibland uppmanar vi klienter att ta med telefonen till en tekniker i butik som kan undersöka och återställa mobilen, säger Julia Torstensson.