I mödrahälsovården fick 96 procent frågor om våld

Sedan 2008 finns det en nationell rekommendation om att ställa frågor om våldsutsatthet inom mödrahälsovården, men det har varit en prioriterad fråga för regionerna längre än så.

Sara Hogmark är mödrahälsovårdsläkare i Region Dalarna och hon ingår även i arbetsgruppen för mödrahälsovård inom Graviditetsregistret.

– Det är en fråga som är viktig eftersom det har en stor betydelse för hälsan. Våldet påverkar dessutom hela familjen och förmågan att ge barnet en bra start i livet.

Hon menar att mödrahälsovården är ett bra ställe att fånga upp våldsutsatta kvinnor.

– Mödrahälsovården träffar kvinnor vid upprepade tillfällen och har en unik möjlighet att ställa frågor på ett bra sätt eftersom man bygger upp ett förtroende. Dessutom träffar vi personer som inte annars uppsöker vården.

Region Uppsala införde rutiner 2001

I Region Uppsala har man arbetat med frågan sedan slutet av 90-talet i nära samarbete med Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) och föregångaren Rikskvinnocentrum. Under arbetets gång har nya forskningsrön och metoder prövats kliniskt och sedan fått nationell spridning. Ett exempel är ett doktorandprojekt vid Uppsala universitet om våldsutsatthet som påbörjades inom mödrahälsovården i Uppsala 1997. Det ledde till att Region Uppsala införde rutiner om att ställa frågor om våld till gravida redan 2001.

– I projektet ingick både att utvärdera hur kvinnorna tyckte att det var att få frågor om våld men även sjukvårdspersonalens upplevelser av att ställa den typen av frågor. En majoritet av kvinnorna tyckte att det var positivt att få frågan och sjukvårdspersonalen var bekväma med att ställa frågan om det fanns tydliga rutiner, säger Åsa Witkowski, tidigare enhetschef på NCK och som även har lång erfarenhet av att arbeta som barnmorska.

19 av 21 regioner når målet

Graviditetsregistret har satt 95 procent som målvärde för regionerna. 2014 fick 79 procent av de gravida kvinnorna som besökte mödrahälsovården frågor om erfarenheter av våldsutsatthet. Idag ligger 19 av de 21 regionerna på målvärdet eller över. Enligt Sara Hogmark beror de goda resultaten på att det funnits ett tydligt fokus med utbildningsinsatser och tydliga riktlinjer.

– För att kunna ställa frågan så måste man ta hand om svaret. Man måste ha klart för sig vad vi har för möjligheter att hjälpa den här kvinnan. Annars kan det vara ett hinder för att ställa frågan. Det måste även finnas en kontinuerlig påminnelse om det här. Vi har en stor personalomsättning och man måste regelbundet ta upp det vid fortbildning. Det ska inte vara några frågetecken.

Graviditetsregistrets webbplats