Socialstyrelsens rekommendationer om att ställa frågor om våldsutsatthet till patienter
Personalen inom hälso- och sjukvården och tandvården har en nyckelroll i att upptäcka våldsutsatthet hos patienter.
Det finns vetenskapligt stöd för att fysiskt, psykiskt och sexuellt våld har negativa effekter på hälsan. Många våldsutsatta söker vård för både akuta och kroniska symtom utan att den bakomliggande orsaken kommer fram. Om frågor om våld ställs kan fler få den hjälp de behöver.
Socialstyrelsens rekommendationer
Våren 2025 publicerade Socialstyrelsen ett nytt nationellt kunskapsstöd med rekommendationer för att stärka arbetet mot våld i nära relationer. Stödet riktar sig till beslutsfattare och personal och innehåller råd om vilka vuxna patienter som bör tillfrågas om våldsutsatthet.
I kunskapsstödet rekommenderar myndigheten att personal som möter patienter ställer frågor om våldsutsatthet till alla gravida inom mödrahälsovården, och till patienter med specifika skador och skadebilder, symtom och tillstånd samt vid specifika beteendemönster.
Inom barn- och ungdomspsykiatrin rekommenderar Socialstyrelsen att personal uppmärksammar risk för våldsutsatthet.
I kunskapsstödet lyfter Socialstyrelsen fram det ansvar som chefer har för arbetet. Socialstyrelsen skriver att "ledning inom hälso- och sjukvård och tandvård har ett ansvar att skapa goda förutsättningar för personalen att i patientmötet uppmärksamma våld i nära relationer, och är en avgörande faktor i det våldsförebyggande arbetet."
Den som är chef eller beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och tandvården rekommenderas att säkerställa att personalen får fortbildning om våld i nära relationer samt att verksamhetens arbete med våld i nära relationer följs upp systematiskt som en del av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet.
Vilka bör få frågan?
Socialstyrelsens kunskapsstöd ger en vägledning för vilka patienter som bör få frågan om våld enligt verksamhetens rutin. Att fråga på rutin om våldsutsatthet innebär att man frågar de patienter som enligt verksamhetens rutin ska tillfrågas.
De nya rekommendationerna som inte är verksamhetsspecifika är mer långtgående än de tidigare rekommendationerna som bara omfattade vissa verksamheter, så som mödrahälsovård och vuxenpsykiatri.
Rekommendationerna grundar sig på forskning om hälsokonsekvenser av våld samt WHO:s riktlinjer om våld mot kvinnor.
Förtydligande av Socialstyrelsens rekommendationer
För att förtydliga hur rekommendationerna ska tolkas har Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) och Västra Götalandsregionens Kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) tagit fram ett gemensamt dokument som klargör vad som gäller vid rutinfrågor om våld.
De flesta frågar vid misstanke
Socialstyrelsen har kartlagt hur vanligt det är att verksamheter inom hälso- och sjukvården och tandvården ställer frågor om våld på rutin till alla patienter.
Enligt kartläggningen (2018) frågar majoriteten, 60 procent, av verksamheterna inom hälso- och sjukvården och tandvården som deltog i undersökningen patienter om våldsutsatthet på indikation. En av tre, 29 procent, ställer frågor på rutin till alla patienter.
Minst vanliga är rutinmässiga frågor inom tandvården där endast tre procent uppger att frågor om våldsutsatthet ställs rutinmässigt.
I rapporten konstaterar författarna att arbetet med att fråga vuxna om våldsutsatthet och våldsutövande behöver vidareutvecklas inom hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsens föreskrifter om att ställa frågor om våld
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer ställer krav på att vårdgivaren fastställer rutiner för när och hur personalen ska ställa frågor om våld.
7 kap. Hälso- och sjukvårdens ansvar
Rutiner
1 § - 5 § Vårdgivaren ska fastställa rutiner för när och hur personalen i dess verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver vård.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (2022) pdf