Brottsofferundersökningar och våldsutsatthet

Ett av de viktigaste syftena med brottsofferundersökningar är att komplettera bilden som den officiella kriminalstatistiken ger av brottsligheten. I Sverige följs allmänhetens utsatthet för brott, upplevda trygghet och förtroende för rättsväsendet genom den Nationella trygghetsundersökningen, NTU.

Den årliga Nationella trygghetsundersökningen (NTU) presenteras av Brottsförebyggande rådet (Brå). I NTU tillfrågas 200 000 kvinnor och män i åldern 16–84 år om sina erfarenheter av brott under föregående kalenderår. Undersökningen genomförs i form av post- och webbenkäter (tidigare telefonintervjuer).

NTU belyser utsatthet för totalt tretton olika brottstyper. Nio av dessa rör brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri, trakasserier och nätkränkning. I undersökningen studeras omständigheterna kring brotten, var händelsen ägde rum, om utsattheten varit begränsad till någon enstaka händelse eller upprepad, och inom vissa brottstyper som misshandel och sexualbrott dess allvarlighetsgrad.

Brottsförebyggande rådets webbsida om Nationella trygghetsundersökningen (NTU)

Den utsatthet för brott som rapporteras i NTU 2023 avser utsatthet under 2022. I NTU 2023 uppgick svarsfrekvensen till cirka 36 procent.

För de flesta typer av brott mot person uppger män i större utsträckning än kvinnor att de varit utsatta, medan kvinnor uppger att de utsatts för sexualbrott i betydligt större utsträckning än män.

I NTU 2023 uppgav män i högre utsträckning än kvinnor att de utsatts för misshandel (3,3 respektive 2,3 procent). Unga män i åldern 16–19 år är den grupp som var mest utsatt för misshandel (9,7 procent).

Sexualbrott i NTU omfattar ett brett spektrum av brott – allt från kränkande sexuella kommentarer till mycket allvarliga brott som våldtäkt. Kvinnor rapporterade betydligt oftare än män utsatthet för sexualbrott (7,8 procent respektive 1,2 procent).

Andelen kvinnor som uppger att de utsatts för sexualbrott är störst i åldersgruppen 20–24 år, där 29,2 procent av kvinnorna uppger att de utsatts under 2022.

I undersökningen uppger 2,2 procent av kvinnorna, och 0,4 procent av männen, att de utsatts för sexualbrott genom tvång och/eller sexualbrott genom utnyttjande av försvarslös position under 2022.

Det var en betydligt större andel kvinnor än män som ofta har valt att ta en annan väg eller ett annat färdsätt (31 respektive 15 procent) och som ofta avstått från någon aktivitet på grund av oro för brott (15 respektive 9 procent).

Publikation: "Nationella trygghetsundersökningen 2023" (Brottsförebyggande rådet 2023) fulltext i kunskapsbankens databas

För att specifikt mäta förekomsten av våld i nära relationer gav Brå 2009 ut "Våld mot kvinnor och män i nära relationer", en bearbetning av data från NTU. Antalet svarande var cirka 37 500 personer.

Antalet intervjuade som uppgav att de under föregående år utsatts för våldsbrott som misshandel, sexualbrott, trakasserier eller hot av en nuvarande eller tidigare partner uppgick till 304 personer (0,7 procent). Omkring 80 procent av de utsatta var kvinnor.

För både kvinnor och män var det vanligast att ha blivit utsatt för trakasserier. Bland kvinnorna rapporterades utsatthet för misshandel och hot i ungefär samma utsträckning som trakasserier.

Av de kvinnor och män som hade utsatts för våld från en nuvarande eller tidigare partner hade 80 procent utsatts vid upprepade tillfällen.

Publikation: "Våld mot kvinnor och män i nära relationer" (Brottsförebyggande rådet 2009) fulltext i kunskapsbankens databas

Brå genomförde 2014 en nationell kartläggning av brott i nära relationer. För kartläggningen utökades frågeformuläret i NTU 2013 med ett särskilt avsnitt om våld i nära relationer.

Kartläggningen visade att kvinnor oftare utsatts för grövre våld än män och oftare var i behov av vård med anledning av grov misshandel. Sett över en livstid uppgav drygt 25 procent av kvinnorna och 17 procent av männen att de någon gång utsatts för brott i nära relation. I det kortare perspektivet, det föregående året, uppgav cirka 7 procent av både kvinnor och män att de utsatts för brott i en nära relation. Endast ett fåtal av våldsbrotten, 3,9 procent, hade anmälts till polisen.

Publikation: "Brott i nära relationer. En nationell kartläggning" (Brottsförebyggande rådet 2014) fulltext i kunskapsbankens databas

Brå publicerade 2024 en ny nationell kartläggning av utsatthet för våld i nära relationer. Kartläggningen bygger på svar från cirka 7000 deltagare i NTU 2023 och gäller utsatthet under 2022, samt under hela livstiden.

Kartläggningen visade att både kvinnor och män utsatts för våld i nära relationer, men att utsattheten bland kvinnor var mer omfattande. För både kvinnor och män var utsatthet för psykiskt våld vanligare än fysiskt våld.

Betydligt fler kvinnor (4,4 procent) än män (0,9 procent) uppgav att de utsatts för sexuellt våld av en partner under 2022.

Störst andel utsatta för våld i nära relationer fanns i åldrarna 20–24 år.

Endast 2,7 procent av de som utsatts för någon form av våld i nära relationer under 2022 hade polisanmält våldet. Andelen som svarat att de polisanmält var störst bland de som utsatts för sexuellt våld, följt av fysiskt våld, och minst bland de som utsatts för psykiskt våld. Det kan enligt Brå bero på att vissa former av psykiskt våld inte nödvändigtvis utgör brott i juridisk mening. Det är också vanligare att de som utsatts sökt olika former av stöd eller hjälp, än att händelserna polisanmälts, rapporterar Brå.

Publikation: "Brott i nära relation. Kartläggning av utsatthet under 2022 och under livstiden" (Brå 2024) fulltext i kunskapsbankens databas

Genom att studera data i NTU har Brå analyserat utvecklingen av den självrapporterade utsattheten för sexualbrott åren 2005−2016. Analysen omfattar alltifrån mindre allvarliga sexualbrott, som sexuellt ofredande, till de mesta allvarliga som våldtäkt och försök till våldtäkt.

Under åren 2005−2012 låg andelen i befolkningen som i NTU uppgett utsatthet för sexualbrott på en relativt stabil nivå. Därefter ökade den självrapporterade utsattheten enligt NTU, med en särskilt kraftig ökning åren 2015 och 2016.

En klar majoritet av gärningspersonerna vid de rapporterade sexualbrottshändelserna i NTU är män. Den rapporterade utsattheten för sexualbrott av både kända och okända gärningspersoner har ökat under perioden. För de händelser som rapporteras i NTU är det vanligast att gärningspersonen är någon som är okänd för offret.

Den rapporterade utsattheten för sexualbrott på arbetsplatser och i skolor respektive på allmänna platser har ökat mer än den rapporterade utsattheten för sexualbrott som inträffat i en bostad. Enligt NTU har de flesta offren utsatts på en allmän plats inomhus.

Ökningarna i NTU av självrapporterad utsatthet kan bero på en faktisk ökning av utsatthet för sexualbrott, på att fler väljer att rapportera händelser i NTU, eller på en kombination av dessa faktorer.

Sexualbrott omfattas av ett stort mörkertal. NTU ger inte en heltäckande bild av den faktiska utsattheten eftersom alla händelser inte rapporteras i NTU. Särskilt sårbara grupper som till exempel personer i hemlöshet eller i missbruk nås sällan av den här typen av undersökningar. Dessa gruppers utsatthet för våld blir därför sannolikt inte synlig i NTU.

Publikation: "Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005–2017" (Brottsförebyggande rådet 2019) fulltext i kunskapsbankens databas

Läs mer om rapporterad ökning av utsatthet för sexualbrott i NCK:s kunskapsbank:

Kriminalstatistik och våldsutsatthet

Mer fakta och forskning

Att mäta våld

signaturbild faktatexter NCK:s kunskapsbank

I NCK:s kunskapsbank hittar du fakta och forskning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, forskarpresentationer, och en ämnesdatabas med fler än 2000 sökbara publikationer.

NCK:s kunskapsbank

Kontakta oss på kunskapsbanken@nck.uu.se

NCK:s logotyp

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin