Undersökningar om hälsa och levnadsförhållanden
I Sverige utförs regelbundet två befolkningsundersökningar om hälsa och levnadsförhållanden: Hälsa på lika villkor (HLV) som utförs av Folkhälsomyndigheten och Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) som utförs av Statistiska centralbyrån. I undersökningarna ingår frågor om utsatthet för fysiskt våld och hot om våld.
Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor (HLV)
Sedan år 2004 genomför Folkhälsomyndigheten undersökningen Hälsa på lika villkor. Undersökningen genomfördes varje år till och med 2016 för att därefter genomföras vartannat år från 2018. År 2021 genomfördes en extra omgång av undersökningen med anledning av coronapandemin.
Det årliga urvalet uppgår (sedan 2018) till cirka 40 000 kvinnor och män i åldern 16–84 år bosatta i Sverige som får möjlighet att besvara frågor om hälsa och livsstilsfaktorer. Datainsamlingen sker genom post- och webbenkäter.
I undersökningen 2022 svarade 37,9 procent av de tillfrågade. Två av frågorna handlar om utsatthet för fysiskt våld, samt hot eller hotelser om våld så att rädsla uppstod. Resultaten avser utsatthet de senaste tolv månaderna. Det ställs ingen fråga om vem förövaren var.
Kvinnor och män svarade i ungefär lika hög utsträckning att de utsatts för fysiskt våld eller hot om våld under de senaste tolv månaderna (4,9 respektive 4,8 procent). Oavsett kön var utsattheten för våld och/eller hot om våld mest påtaglig i den yngre åldersgruppen, 16–29 år, och minst i den äldre åldersgruppen, 65–84 år.
Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor (HLV), Folkhälsomyndighetens webbplats
Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)
Statistiska centralbyrån (SCB) följer på uppdrag av regeringen sedan år 1975 levnadsförhållandena i Sverige. I Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF, studeras välfärdsutvecklingen inom flera olika områden.
Under 2021 genomfördes cirka 8 900 telefonintervjuer med kvinnor och män över 16 år. I undersökningen mäts utsatthet för fysiskt våld och hot om våld eller andra hotelser (så att rädsla uppstod), var våldshändelsen ägde rum samt dess allvarlighetsgrad. Perioden som efterfrågas är de senaste tolv månaderna. Frågan om våldsutsatthet ställs inte varje år som undersökningen genomförs.
I resultaten för år 2021 svarade 6,0 procent av kvinnorna och 5,3 procent av männen att de utsatts för fysiskt våld eller hot. I åldern 16–24 år uppgav 10,6 respektive 7,9 procent av männen och kvinnorna att de blivit utsatta för fysiskt våld eller hot.
De äldre åldersgrupperna uppger utsatthet för våld eller hot i betydligt lägre utsträckning än de yngre. I åldern 75–84 år svarade 2,5 procent av männen respektive 1,7 procent av kvinnorna att de utsatts för fysiskt våld eller hot.
Totalt uppgav 2,5 procent av männen och 2,6 procent av kvinnorna att de utsatts för fysiskt våld, och 0,7 procent av männen och 0,3 procent av kvinnorna att de utsatts för fysiskt våld som krävde vård.
När det gäller platsen för våldet uppgav kvinnorna att det var ungefär lika vanligt att de utsatts för hot eller våld i en bostad som på allmän plats, medan det bland männen var nära dubbelt så vanligt att ha utsatts på allmän plats jämfört med i en bostad.
Nästa undersökning där frågor om fysiskt våld och hot ingår ska publiceras i april 2024.
Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), Statistiska centralbyråns webbplats
I NCK:s kunskapsbank hittar du fakta och forskning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, forskarpresentationer, och en ämnesdatabas med fler än 2000 sökbara publikationer.
Kontakta oss på kunskapsbanken@nck.uu.se