Vårdnad och umgänge
Vid skilsmässa eller separation där parterna har gemensamma barn är det nödvändigt att besluta om vårdnad, boende, umgänge och underhåll. Varje beslut ska enligt föräldrabalken vara grundat på barnets bästa.
Om föräldrar som skiljt sig eller separerat inte på egen hand kan nå ett gemensamt beslut om vårdnad och umgänge kan socialförvaltningens familjerättsavdelning erbjuda samarbetssamtal. Samtalen ska underlätta samförståndslösningar så att föräldrarna kan lösa sina tvister utanför domstol.
I en rapport 2022 skriver Jämställdhetsmyndigheten att samarbetssamtal är ett område där det finns klara kvalitetsbrister i förhållande till att upptäcka, bedöma och hantera ärenden med våld. Det beror bland annat på att barn sällan kommer till tals i samband med samarbetssamtal, att inte alla kommuner undersöker om det är lämpligt med samarbetssamtal, och att många samtalsledare saknar relevant utbildning för att arbeta med samarbetssamtal.
Om den ena parten har utövat våld mot den andra och det inte går att nå samförstånd eller där samarbetssamtal är olämpligt måste tingsrätten i många fall besluta om vårdnad och umgänge. Domstolen kan begära en utredning av socialnämnden.
Domstolen kan besluta att vårdnaden om barnet ska vara gemensam, det vill säga att båda föräldrarna har ansvar för omvårdnad, trygghet, försörjning, utbildning och uppfostran.
Domstolen kan också besluta att ge den ena föräldern ensam vårdnad. Om den ena föräldern får ensam vårdnad om barnet innebär det att den föräldern har rätt att ensam besluta i alla frågor som rör barnet. I takt med att barnet blir äldre och mer moget måste vårdnadshavaren även ta hänsyn till barnets egna synpunkter och önskningar.
Att ha ensam vårdnad betyder inte att det bara är den föräldern som har rätt till umgänge med barnet, utan barnets behov av umgänge med båda föräldrarna ska så långt det är möjligt tillgodoses.
Boende och umgänge
Vid gemensam vårdnad måste man även besluta om var barnet ska bo. Om barnet bor mer hos en förälder kallas den för boendeförälder medan den andra är umgängesförälder.
Är det en av föräldrarna som tilldömts ensam vårdnad, bor barnet vanligen där och har umgänge med den andra. Tanken bakom umgänget är att barnet ska ha rätt till en nära och god kontakt med den förälder som det inte bor med. Det handlar alltså om barnets behov av umgänge och inte om föräldrarnas rättighet att träffa sina barn.
Att som förälder undanhålla barnet från den andra föräldern anses allvarligt och benämns umgängessabotage. Det kan få stora konsekvenser och leda till en ny rättslig prövning angående vårdnaden.
Ändring av vårdnad och umgänge
Socialtjänsten ska tillgodose de särskilda behov av stöd och hjälp som ett barn kan ha efter en tvist om boende, vårdnad och umgänge. Socialtjänsten har med stöd av föräldrabalken möjlighet att skydda barnet genom att ansöka om att vårdnaden ska flyttas över till en förälder eller till särskilt förordnade vårdnadshavare. De har även möjlighet att med stöd av lagen om vård av unga (LVU) omhänderta barnet. Socialtjänsten kan även väcka talan om ändring av ett umgänge, om det visar sig att barnet mår dåligt av umgänget.
Barnets bästa
När beslut om vårdnad och umgänge tas ska barnet bästa vara den viktigaste utgångspunkten. Särskild hänsyn ska tas till barnets behov av en bra kontakt med båda föräldrarna. Risken för att barnet eller någon annan familjemedlem utsätts för övergrepp eller far illa ska också särskilt vägas in.
Grevio: säkerheten för kvinnor och barn ska inte äventyras
2019 kom Europarådets expertgrupp Grevio med en rapport där de granskat hur Sverige lever upp till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. I rapporten uppmanas de svenska myndigheterna att se till att socialtjänstens och domstolarnas familjerättsenheter vidtar alla lämpliga åtgärder för att se till att de i beslut som rör vårdnad av barn inte äventyrar säkerheten för våldsutsatta kvinnor och deras barn.
Publikation: GREVIO’s (Baseline) Evaluation Report Sweden (2019) fulltext i kunskapsbankens databas
Stärkt barnrättsperspektiv
Från 1 juli 2021 har barnrättsperspektivet stärkts i ärenden som gäller vårdnad, boende eller umgänge genom ändringar i föräldrabalken, äktenskapsbalken, rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen. Bland annat görs det tydligare i föräldrabalken att barnet har rätt till information och att få komma till tals. Socialnämnden har även möjlighet att höra ett barn utan att vårdnadshavaren har samtyckt eller närvarar.
Tryggare hem för barn
En särskild utredning har sett över hur skyddet för barnet kan stärkas när det gäller frågan om umgänge med en förälder som har utövat våld eller gjort sig skyldig till någon annan allvarlig kränkning. Utredningen föreslår bland annat att ta bort formuleringen i lagtexten om att särskild hänsyn ska tas till barnets rätt till en god och nära kontakt med båda föräldrarna. Enligt utredarna har formuleringen lett till att barnets kontakt med båda föräldrarna fått en större vikt i utredningar om vårdnad och umgänge, än risken för att barnet kan fara illa genom umgänget med en förälder.
Regeringens webbplats: "Tryggare hem för barn" (SOU 2022:71), 20 januari 2023
Regeringen föreslår i en proposition 2024 att föräldrabalken ändras så att barnets rätt att skyddas mot våld går före en föräldrarnas rätt till umgänge med barnet. Man föreslår också att domstolar i vissa svårbedömda fall ska ha en skyldighet att hämta in ett sakkunnigutlåtande från en psykolog vid bedömningen om ett barn riskerar att fara illa.
Regeringens webbplats: "Tryggare hem för barn" proposition 17 september 2024
Dödligt våld
Om en förälder avsiktligt har dödat den andra föräldern ska denne i princip alltid fråntas vårdnaden om barnet. Socialtjänsten ska då väcka talan om överflyttning av vårdnaden av barnet.
En enkätundersökning från Socialstyrelsen 2013 visar dock att det i vart femte fall saknas en lämplig person som kan ta på sig uppgiften. Följden blir att förövaren har kvar vårdnaden om barnet. Kartläggningen visar att det i hälften av fallen dröjer mer än ett år från det att barnet berövades sin förälder till att en överflyttning av vårdnaden sker, och i vissa fall har förövaren haft kvar vårdnaden i flera år. Socialstyrelsen påpekar i sin kartläggning att förutsättningarna för att hitta alternativa vårdnadshavare behöver förstärkas.
Sedan den 1 juli 2021 kan domstolen besluta om att man ska kunna utse en tillfällig vårdnadshavare, i avvaktan på en långsiktig lösning, i fall där den ena vårdnadshavaren har dödat den andra.
Den rättsliga bedömningen
Jämställdhetsmyndigheten fick i maj 2021 i uppdrag av regeringen att kartlägga hur ofta uppgifter om våld eller andra övergrepp förekommer i mål om vårdnad, boende och umgänge.
I kartläggningen ingick 814 domar i tingsrätten och i 64 procent av fallen finns det uppgifter om våld eller andra övergrepp. Det handlar oftast om att en förälder utövat våld mot ett eller flera barn eller att pappan utövat våld mot mamman. I många fall väger domstolarna inte in uppgifterna om våld när man fattar beslut. Det kan ha inneburit att barn har tvingats att bo eller ha umgänge med en förälder som utövat våld.
Kartläggningen visar att när domstolarna ska fatta beslut fokuserar de i högre grad på samarbetssvårigheter, än på uppgifter om våld. En del domstolar omformulerar uppgifter om våld eller andra övergrepp till att handla om konflikter eller samarbetssvårigheter.
Även tidigare studier visar på att uppgifter om våld inte alltid finns med i domslutet och att våldet under utredningsprocessen förminskas till samarbetssvårigheter.
I en uppföljande rapport från Jämställdhetsmyndigheten 2023 lämnas 13 rekommendationer till regeringen, domstolarna och andra aktörer för att säkerställa våldsutsatta personers rätt till skydd och ett starkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister.
Våldsutsatta pappor
Även män utsätts för våld i parrelationer. Det är vanligt att män som utsätts för våld av en partner är rädda för att förlora kontakten med sina barn om de lämnar relationen.
Kombinationen av att det är tabubelagt för män att utsättas för våld av en kvinnlig partner och rädslan för att förlora vårdnaden om barnen i en eventuell vårdnadstvist med mamman kan vara en anledning till att män stannar kvar i våldsamma relationer.
En våldsutövande kvinnlig partner kan, i likhet med män som utsätter kvinnor för våld, vända barnen emot den våldsutsatta föräldern, sabotera umgänget eller hota att skada barnet/barnen.
Barnkonventionen är svensk lag
Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, svensk lag. Barnkonventionen är ett av de viktigaste verktygen för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses.
Att barnkonventionen har blivit lag innebär ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Av konventionen framgår till exempel att barn har rätt till skydd mot våld, rätt till utbildning och rätt till social trygghet. Barnkonventionen slår fast att barn ska få uttrycka sin mening och bli lyssnade på.
En central princip i konventionen är att det vid alla åtgärder som rör ett barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.
Regeringens webbplats: "Nytt lagförslag om barnkonventionen" (regeringens webbplats 14 mars 2018)
I NCK:s kunskapsbank hittar du fakta och forskning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, forskarpresentationer, och en ämnesdatabas med fler än 2000 sökbara publikationer.
Kontakta oss på kunskapsbanken@nck.uu.se
%20(2)%20nck_cmyk_text-under-SE%20genomskinlig.png)