Mäns utsatthet för våld i nära relationer

Både svensk och internationell forskning visar att grovt, upprepat och kontrollerande våld i heterosexuella parrelationer oftast handlar om mäns våld mot kvinnor. När det gäller det som i studier ibland bedöms som mindre allvarliga former av fysiskt våld, som att bli knuffad, få saker kastade på sig eller bli dragen i håret, drabbas män och kvinnor i liknande utsträckning.

Män som utsatts för våld i nära relationer uppger oftare att de har utsatts för psykiskt våld snarare än fysiskt. Det kan till exempel handla om förlöjligande och mobbning, social eller ekonomisk isolering, svartsjuka, hot om fysiskt våld, hot om skilsmässa eller vårdnadstvist, och förstörelse av personlig egendom.

I forskning och kriminalstatistik är det långt fler kvinnor än män som rapporterar utsatthet för sexuellt våld i nära relationer. Men män utsätts också för sexuellt våld i nära relationer, oftare i samkönade relationer.

Publikation: "Genväg till forskning. När män utsätts för våld i nära relation – hur ser det ut då?" (VKV 2013) fulltext i kunskapsbankens databas

Mäns utsatthet för sexuellt våld

Hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer

Flera studier har genomförts i Sverige och Norden för att kartlägga hur vanligt våld i nära relationer är.

"Våld och hälsa"

Befolkningsundersökningen ”Våld och hälsa” från 2014 visade att 5 procent av männen och 14 procent av kvinnorna i studien någon gång efter 18 års ålder hade blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation. 8 procent av männen och 20 procent av kvinnorna uppgav att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Studien visade också att 1 procent av männen och 7 procent av kvinnorna blivit utsatta för sexuellt våld av en aktuell eller tidigare partner någon gång efter 18 års ålder.

Befolkningsundersökningen "Våld och hälsa"

"Vold og voltekt i Norge"

Den norska studien "Vold og voldtekt i Norge" från 2014 visade att 16,3 procent av männen hade utsatts för mindre allvarligt fysiskt våld av en partner. Nästan 2 procent av männen och 9 procent av kvinnorna hade utsatts för allvarligt fysiskt våld av en partner någon gång i livet. Fler kvinnor än män hade utsatts för sexuellt våld av en partner (5,5 respektive 0,5 procent).

Publikation: "Vold og voldtekt i Norge" (Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress 2014) fulltext i kunskapsbankens databas

En uppföljande befolkningsstudie i Norge kom 2023. I studien uppgav 15 procent av männen och 13 procent av kvinnorna att de utsatts för mindre allvarligt våld av en partner. Av männen hade tre på hundra utsatts för allvarligt fysiskt våld av en partner. Motsvarande andel bland kvinnorna var en på tio. Både män (14 procent) och kvinnor (17 procent) rapporterade att de utsatts för omfattande former av kontroll av en partner.

Publikation: "Omfang av vold og overgrep i den norske befolkningen" (Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress 2023), fulltext i kunskapsbankens databas

"Partnervoldens karakter"

I en dansk nationell enkätstudie svarade 16 529 respondenter på frågor om utsatthet för våld av en partner. Studien visade bland annat att 5 procent av männen och 9 procent av kvinnorna hade utsatts för minst en form av partnervåld det senaste året, där psykiskt våld var den vanligaste formen.

Publikation: "Partnervoldens karakter. En undersøgelse af forekomst, virkninger og afhængighedsforhold" (Lev uden vold 2024) fulltext i kunskapsbankens databas)

Nationell kartläggning av Brottsförebyggande rådet

En kartläggning från Brottsförebyggande rådet 2014 visade att kvinnor och män i lika stor utsträckning varit utsatta för våld i nära relation under det studerade året, 2012. Det var dock vanligare att kvinnor utsatts för grövre våld och hade betydligt större behov av hjälp och stöd, framför allt sjukvård. Det var också vanligare att kvinnor utsatts för upprepat våld i en nära relation.

Publikation: "Brott i nära relationer. En nationell kartläggning" (Brottsförebyggande rådet 2014) fulltext i kunskapsbankens databas

Brå publicerade 2024 en ny nationell kartläggning av utsatthet för våld i nära relationer. Kartläggningen bygger på svar från cirka 7000 deltagare i NTU 2023 och gäller utsatthet under 2022, samt under hela livstiden.

Kartläggningen visade att både kvinnor och män utsatts för våld i nära relationer, men att utsattheten bland kvinnor var mer omfattande. För både kvinnor och män var utsatthet för psykiskt våld vanligare än fysiskt våld.

Publikation: "Brott i nära relation. Kartläggning av utsatthet under 2022 och under livstiden" (Brå 2024) fulltext i kunskapsbankens databas

I studier rapporterar män olika konsekvenser av våldet. Jämfört med kvinnor är det vanligare att män uppger att våldet inte lett till att de varit rädda för sin partner. Men män rapporterar också skam och skuld och en känsla av att vara skyldig till våldet de utsatts för.

Publikation: "Genväg till forskning. När män utsätts för våld i nära relation – hur ser det ut då?" (VKV 2013) fulltext i kunskapsbankens databas

Publikation: "Vold i parforhold – ulike perspektiver : Resultater fra den første landsdekkende undersøkelsen i Norge" (Norsk institutt for by- og regionforskning 2005), fulltext i kunskapsbankens databas

Forskningsartikel: "The impact of masculine ideologies on heterosexual men’s experiences of intimate partner violence: A qualitative exploration" (Hogan et al. 2022), länk till kunskapsbankens databas

Svensk studie

I en svensk avhandling från 2024 intervjuades 21 män om sina erfarenheter av att ha utsatts för våld av en kvinnlig partner. Männen berättar bland annat om den psykiska och känslomässiga påverkan som våldsutsattheten haft på dem. De beskriver känslor av att vara osynlig, hjälplös och att "förlora sig själv".

Avhandling: "(In)Vulnerable Masculinity: Men's Narration and Identity when Experiencing Violence from a Female Partner" (Hansén 2024), fulltext i kunskapsbankens databas

Norsk studie

I en norsk studie från 2017 intervjuades män som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen eller vuxenlivet, men även män som utsatts för fysiskt och psykiskt våld av en partner. Männen hade ofta levt i långa förhållanden med kvinnor som haft ett psykiskt övertag på dem. Men männen själva bagatelliserade inte sällan våldet och drog sig för att söka hjälp av rädsla för att bli fråntagna vårdnaden om barnen. Det hade ofta dröjt många år innan de berättat för någon om sina problem.

Publikation: "Den mannlige smerte – menns erfaringer med vold i nære relasjoner" (Ekenstam et al 2017). Proba samfunnsanalyse, rapport 2017:02. Fulltext i kunskapsbankens databas

Våld som män respektive kvinnor sammantaget drabbas av ser olika ut. När män utsätts för våld sker det oftast i en offentlig miljö av en förövare de inte känner. Kvinnor utsätts oftast av någon de har en nära relation till. Våldet som kvinnor utsätts för av en partner är också grövre, upprepat och kontrollerande.

Inom forskningen, framför allt i USA, finns en debatt om hur studier ska tolkas där män uppger lika hög utsatthet som kvinnor för partnervåld under det senaste året. Flera forskare lyfter fram vikten av att sätta våld i nära relationer i ett sammanhang där ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män har betydelse för våldets orsaker, former och konsekvenser. Till exempel leder våld som utövas i en relation präglad av kontroll och rädsla till allvarligare trauman hos offret. Jämfört med mäns utsatthet för våld i nära relationer leder kvinnors utsatthet ofta till allvarligare konsekvenser på både individ- och samhällsnivå.

Artikel: "The Differential Effects of Intimate Terrorism and Situational Couple Violence. Findings From the National Violence Against Women Survey" (Johnson & Leone 2006), fulltext i kunskapsbankens databas

Artikel: ”Conflict and Control : Gender Symmetry and Asymmetry in Domestic Violence” (Johnson 2006), fulltext i kunskapsbankens databas

Publikation: "Women's violence to men in intimate relationships – Working on a Puzzle" (Dobash & Dobash 2004), fulltext i kunskapsbankens databas

Publikation: ”Jag önskar att dom hade trott mig” : En kartläggning av våld i nära relationer i Gävle kommun 2017 (Waller Skoog, Langeborg 2018), fulltext i kunskapsbankens databas

Samband mellan våldsutsatthet och våldsutövande

Det finns studier som visar på ett samband mellan att som man utsättas för våld i nära relationer och att själv utöva våld mot sin partner. I en studie från Göteborgs universitet 2012 uppgav 64 procent av männen som svarade att de utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld i en relation att de också utövat våld mot sin partner. Motsvarande siffra för kvinnorna var cirka 40 procent.

​Forskningsartikel: "Men’s and women’s exposure and perpetration of partner violence: an epidemiological study from Sweden" (Lövestad & Krantz 2012), länk till kunskapsbankens databas

Det är samtidigt vanligt att män som utsatts för våld av en partner uppger att de är rädda för att själva bli anklagade för att ha utövat våld.

Forskningsartikel: "Theoretical Considerations on Men’s Experiences of Intimate Partner Violence : An Interview-Based Study" (Nybergh et al. 2016), länk till kunskapsbankens databas

En rädsla för att inte bli trodd kan göra att våldsutsatta män inte anmäler det våld de utsatts för. Att som man vara utsatt för våld i en nära relation kan ofta ses som motsatsen till den förväntade mansrollen där mannen förmodas vara stark nog att försvara sig. Detta kan leda till att många män försöker lösa sin situation på egen hand utan att söka hjälp utifrån.

I den norska studien "Vold og voldtekt i Norge" från 2014 uppgav en majoritet av männen som hade upplevt mindre allvarligt våld från en partner att de aldrig hade pratat med någon om det. För kvinnorna i studien var det mycket vanligare att ha berättat för andra, men även bland kvinnorna hade över en femtedel aldrig nämnt våldet för någon annan.

Publikation: "Vold og voldtekt i Norge" (Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress 2014) fulltext i kunskapsbankens databas