Våld i nära relationer
Våld i nära relationer kännetecknas av att den som utsätts har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. Det ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.
Våld i nära relationer förekommer i alla typer av relationer mellan närstående oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Kvinnor, män och ickebinära kan utsättas för våld. De kan även vara förövare.
Våld i nära relationer innefattar också våld i familje- och släktrelationer, samt våld som barn upplever i sin familj.
I vardagligt tal syftar våld i nära relationer ofta på våld i partnerrelationer. Forskning visar att kvinnor i jämförelse med män oftare utsätts för grovt, upprepat och kontrollerande våld från en partner. I jämförelse med män är det också vanligare att kvinnor utsätts för sexuellt våld i nära relationer. När det gäller det som i studier kallas mindre allvarliga former av våld drabbas kvinnor och män i liknande utsträckning.
Våldets omfattning
Flera studier har genomförts i Sverige och Norden för att kartlägga hur vanligt våld i nära relationer är.
"Våld och hälsa"
NCK:s befolkningsundersökning "Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa" visade att 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen någon gång efter 18 års ålder hade blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation. 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen uppgav att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en aktuell eller tidigare partner.
Studien visade också att cirka 7 procent av kvinnorna och 1 procent av männen blivit utsatta för sexuellt våld av en aktuell eller tidigare partner någon gång efter 18 års ålder.
Om befolkningsundersökningen "Våld och hälsa"
"Vold och voldtekt i Norge"
Den norska studien ”Vold og voldtekt i Norge” (2014) visade att drygt 9 procent av kvinnorna och nästan 2 procent av männen hade utsatts för allvarligt fysiskt våld av en partner. Cirka tio gånger fler kvinnor än män hade utsatts för sexuellt våld av en partner (5,5 respektive 0,5 procent).
I en uppföljande befolkningsstudie i Norge (2023) svarade en av tio av kvinnorna som deltog i studien att de varit utsatta för allvarligt fysiskt våld av en partner. Motsvarande andel bland männen var tre på hundra. Fler män (15 procent) än kvinnor (13 procent) svarade att de utsatts för mindre allvarligt våld av en partner. En av tjugo kvinnor hade blivit utsatt för våldtäkt av en partner.
Hbtqi-personers utsatthet för våld
Forskning visar att erfarenheter av att utsättas för våld är vanligt förekommande bland hbtqi-personer, inklusive våld från en partner och sexuellt våld.
Hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer
Mörkertal
Mörkertalet är stort eftersom en stor andel våldsutsatta aldrig anmäler de övergrepp som de utsätts för. En uppskattning är att runt en fjärdedel av våldet i nära relationer polisanmäls.
Våldets olika uttryck
Våld i nära relationer kan anta många former: det kan vara såväl fysiskt, psykiskt och sexuellt liksom materiellt, digitalt och ekonomiskt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår.
Många som utsätts för våld upplever att de psykiska övergreppen, som kränkningar, försök till isolering och psykologisk nedbrytning, är svårast att hantera känslomässigt.
Parallellt med dessa olika former av våld förekommer även våld och hot mot barn, andra närstående och eventuella husdjur.
Våldets syfte
Oavsett uttryck är syftet med våldet detsamma: att etablera och utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma. Våld i nära relationer skiljer sig från andra former av övergrepp genom att det ofta utövas under en längre period och ökar i intensitet med tiden. Detta kan leda till att våldet mer och mer blir ett både förväntat och till viss del normaliserat inslag i den utsattas vardag.
Särskild sårbarhet
På senare tid har forskningen och den politiska debatten i högre grad uppmärksammat att det finns personer som på grund av olika omständigheter kan befinna sig i situationer som innebär en särskild sårbarhet för våld. Detta kan till exempel gälla hbtqi-personer samt yngre och äldre kvinnor, men även kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor i missbruk eller prostitution, eller kvinnor som har utländsk bakgrund.
Ett allvarligt hot mot hälsa och säkerhet
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör våld i nära relationer ett allvarligt hot mot den utsattas hälsa och säkerhet. Förutom direkta fysiska skador kan det ge upphov till både psykisk och fysisk ohälsa.
Fysiska och psykiska konsekvenser
Våldet har även dödliga konsekvenser. I nära nio av tio fall av dödligt våld i nära relationer i Sverige är offret en kvinna.
Våld som privat eller politisk fråga
Fram till slutet av 1900-talet har mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer främst betraktats som en avvikande företeelse av privat karaktär. Man tänkte sig att det var något som utövades av personer med missbruksproblem och/eller psykisk sjukdom. Det kunde också vara en följd av en dåligt fungerande parrelation.
Under 1990-talet riktade forskningen fokus mot de strukturella aspekterna av våld i nära relationer. Olika typer av våldshandlingar som fysisk misshandel, våldtäkt och sexuella övergrepp sågs som en del av ett större strukturellt problem som antog olika former och uttryck. Forskningen lyfte fram att våldet drabbade kvinnor i alla samhällsgrupper oavsett klass, ålder, sexualitet, etnicitet och funktionsförmåga.
I NCK:s kunskapsbank hittar du fakta och forskning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, forskarpresentationer, och en ämnesdatabas med fler än 2000 sökbara publikationer.
Kontakta oss på kunskapsbanken@nck.uu.se