Förövare av våld i nära relationer

Män står för den dominerande delen av allt våldsutövande i samhället. Enligt kriminalstatistiken från Brottsförebyggande rådet är 83 procent (2021) av de lagförda personerna av misshandelsbrott män, något som tyder på att våldsutövande är starkt kopplat till kön och maskulinitetsnormer.

Kopplingen mellan våldsutövande och maskulinitetsnormer har lyfts både i forskning, av globala aktörer som FN och bland praktiker som på olika sätt arbetar med att förebygga våld. Ett viktigt begrepp inom maskulinitetsforskningen är teorin om hegemonisk maskulinitet, där en viss typ av maskulinitet görs till norm och ideal. Våld kan vara ett centralt inslag i hegemonisk maskulinitet. Att som man utöva olika former av våld kan vara ett sätt att öka sin status bland män.

Kapitel: "Maskulinitet och mäns våld mot kvinnor" (Gottzén 2019) i "Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar", länk till webbsida i Libris

Publikation: "Män, våld och jämställdhet" (Bilaga 8 i SOU 2014:6), fulltext i kunskapsbankens databas

Publikation: "Hjältar och monster. Samhällsvetenskapliga perspektiv på män och våld" (Ungdomsstyrelsen 2013), fulltext i kunskapsbankens databas

Teorin om hegemonisk maskulinitet har framför allt använts för att förklara mäns våld mot andra män. Men den kan också användas för att öka förståelsen kring mäns utövande av våld mot kvinnor. Det kan till exempel handla om att män genom våld och hot mot kvinnor kan trygga den hegemoniska, överordnade positionen.

Ambivalent inställning till våld mot kvinnor

Inom forskningen har man också intresserat sig för hur män tycks ha en ambivalent inställning till våld mot kvinnor. Å ena sidan fördömer många män våldshandlingar mot kvinnor och tar avstånd från våldsutövarna. Å andra sidan fortsätter män att utöva våld mot kvinnor. En förklaring som förts fram är att fördömandet av våldet sker på ett generellt plan. Konkreta våldshandlingar mot kvinnor kan däremot komma att bortförklaras genom att handlingarna förminskas eller beskrivs som något annat än våld.

Kapitel: "Maskulinitet och mäns våld mot kvinnor" (Gottzén 2019) i "Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar", länk till webbsida i Libris

Bok: "Men, masculinites and intimate partner violence" (ed Gottzén et al 2021), länk till kunskapsbankens databas

Publikation: "Förändringsarbete med våldsutövande män" (Sveriges kommuner och landsting 2017), fulltext i kunskapsbankens databas

Publikation: "Genväg till forskning. Våldsutövare i nära relationer" (VKV 2021) fulltext i kunskapsbankens databas

Det finns olika förklaringsmodeller till våldet som män utövar mot kvinnor i nära relationer. Ett sätt att öka förståelsen kring vad som leder till våldshandlingar i nära relationer är att kombinera en analys av könsnormer, samhällsstruktur, faktorer på relationsnivå och individualpsykologiska faktorer hos förövaren.

Artikel: ”Violence against women: an integrated, ecological framework (Heise 1998), länk till kunskapsbankens databas

Svensk forskning om kvinnliga förövare av våld i nära relationer är begränsad.

Enligt en systematisk kartläggning från Forte 2022 är kvinnliga förövare både lika och olika manliga förövare av partnervåld.

Skillnaderna handlar framför allt om att kvinnors utövande av våld sker i mindre omfattning; och att våldet generellt sett är mindre grovt och mindre ofta kräver sjukhusvård.

Likheterna med män som våldsutövare handlar om att de individuella riskfaktorerna för att utöva våld tycks vara desamma i stort; att kvinnor också är benägna att utöva situationellt våld; och att kvinnor precis som män kan utöva allvarligt våld i nära relationer inklusive dödligt våld.

Publikation: "Förebyggande arbete och riskhantering av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck: En systematisk kartläggning" (Forte 2022), fulltext i kunskapsbankens databas

Liknande mönster när det gäller kontroll och maktutövning återfinns i hbtqi-personers nära relationer. Det förekommer dock att hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer inte tas på allvar. Det kan till exempel bero på att kvinnor inte uppfattas som möjliga förövare eller på grund av föreställningar om att en man borde kunna försvara sig.

Synen på vem som är förövare i hbtqi-relationer har stor betydelse för myndigheters bemötande av våldsoffer. Ett vanligt antagande är att den fysiskt mindre parten i relationen är den som är utsatt för våld. Konsekvensen kan bli att förövaren erbjuds skydd istället för offret.

Hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer