Fysiska och psykiska konsekvenser av våldsutsatthet

En omfattande studie baserad på data från Sverige och Finland visar att personer som utsatts för våld löper betydligt högre risk att utveckla allvarlig psykisk ohälsa.

Forskarna har undersökt över 127 000 personer som sökt vård efter att ha blivit utsatta för våld. Resultaten visar att dessa individer är upp till tre gånger mer benägna att utveckla tillstånd som depression, ångest, missbruk och personlighetsstörningar. Dessutom är risken för självmordsförsök och förtidig död avsevärt högre i denna grupp.

Artikel: "Risk of common psychiatric disorders, suicidal behaviours, and premature mortality following violent victimisation: A matched cohort and sibling-comparison study of 127,628 people who experienced violence in Finland and Sweden" (Sariaslan et al, 2024, PLOS Medicine)

I den svenska studien ”Slagen dam” uppgav nästan en fjärdedel av kvinnorna att de var deprimerade.

Publikation: "Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige: en omfångsundersökning" (Brottsoffermyndigheten och Uppsala universitet 2001) fulltext i kunskapsbankens databas

Resultaten i en annan svensk studie visade att kvinnor som utsatts för fysiskt, sexuellt eller kontrollerande psykiskt våld oftare rapporterade symtom på depression än kvinnor som inte utsatts. I synnerhet var detta sant för kvinnor som utsatts för kontrollerande psykiskt våld.

Avhandling: "Prevalence of intimate partner violence and its association with symptoms of depression; a cross-sectional study based on a female population sample in Sweden" (Göteborgs universitet 2017) fulltext i kunskapsbankens databas

Bland de fysiska symtomen kan nämnas att mag-tarmproblem är minst dubbelt så vanligt hos våldsutsatta kvinnor och män. Hos kvinnor som utsatts för våld och övergrepp i barndomen och i vuxen ålder är även kroniska smärttillstånd av gynekologiskt slag vanligare. Det kan handla om bäckensmärtor eller underlivsbesvär i form av vestibulit eller vaginism, med samlagssmärtor och kroniska smärtor i muskler.

Forskningsartikel: "Violence against women and consequent health problems: a register-based study" (Scandinavian Journal of Public Health 2003) fulltext i kunskapsbankens databas

Publikation: ""Jag visste inte att vården kunde hjälpa mig.” Om kvinnors utsatthet för våld i nära relationer i Region Stockholm" (Region Stockholm 2022) fulltext i kunskapsbankens databas

I befolkningsundersökningen "Våld och hälsa" var det betydligt vanligare att de tillfrågade kvinnorna och männen uppgav symtom på depression och riskbruk av alkohol om de också svarade att de hade utsatts för allvarligt våld. De uppgav också oftare kroppsliga symtom som huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel eller återkommande tarmbesvär jämfört med dem som inte varit utsatta. Det var även flera gånger vanligare att uppge symtom på posttraumatiskt stressyndrom och självskadebeteende.

Om befolkningsundersökningen "Våld och hälsa"

Personer som utsatts för våld i nära relationer kan uppleva allvarliga psykiska stressreaktioner med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som en relativt vanlig följd.

PTSD är ett allvarligt och långvarigt ångesttillstånd som kan uppstå efter traumatiska upplevelser. Det yttrar sig på olika sätt, men har alltid inslag av tre typer av psykiska symtom: återupplevande, undvikande av det som påminner om händelsen och överspändhet.

Symtomen vid PTSD liknar dem som förekommer vid en akut stressreaktion. Skillnaden är att en akut stressreaktion per definition pågår som längst fyra veckor.

Människor som lider av PTSD till följd av våld uppvisar påtagligt sämre livskvalitet än genomsnittsbefolkningen.

Grövre våld leder till kroppsskador som går att beskriva och dokumentera. Skadorna består vanligtvis av blåmärken av olika slag, ofta placerade så att de går att dölja med klädseln. Frakturer och tandskador förekommer i några procent av fallen, liksom hjärnskakning. Ofta stämmer inte skadornas utseende med beskrivningen av hur de uppstått. Personal inom hälso- och sjukvården kan då fatta misstankar om misshandel.

I en norsk studie sökte cirka 13 procent av de misshandlade kvinnorna vård men ytterligare drygt knappt 12 procent angav att de egentligen borde ha gjort det.

Publikation: "Vold i parforhold – ulike perspektiver" Norsk institutt for by.- og regionforskning 2005, fulltext i kunskapsbankens databas

Kunskapen om hur våld i nära relationer påverkar hälsan hos den utsatta partnern i en hbtqi-relation eller hur mäns hälsa påverkas om de är utsatta av sin kvinnliga partner är ännu ofullständig. Mycket talar dock för att våldet får liknande hälsoeffekter som för utsatta kvinnor i heterosexuella relationer.

Hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer

Mäns utsatthet för våld i nära relationer