Människohandel för sexuella ändamål

Att utsättas för människohandel kan liknas vid att befinna sig i ett osynligt fängelse. Traumatiserade kvinnor eller flickor som befinner sig ensamma i ett främmande land utan att kunna språket behöver inte nödvändigtvis hållas inlåsta. Om de vistas olagligt i ett land kan de vara rädda för att ta kontakt med myndigheter och polis. Utnyttjas kvinnan dessutom i prostitution utan att känna till att den svenska lagstiftningen inte kriminaliserar personer som säljer sexuella tjänster, kan hon tveka inför att kontakta myndigheter på grund av rädsla för åtal. Hon kan också hindras att kontakta myndigheter genom hot om våld.

Rekryteringen av brottsoffer kan ske informellt genom en vän eller bekant. Det händer också att gärningspersonen inleder en relation med kvinnan och därigenom utnyttjar hennes förtroende. Gärningspersonen kan också utnyttja kunskapen om kvinnans levnadsförhållanden och hennes ekonomiska och sociala förutsättningar.

Utöver att genom våld eller hot om våld isolera och kontrollera kvinnan förekommer det att kvinnan hålls kvar genom att hon ”skuldsätts”. Ibland känner kvinnan inte till hur omfattande den så kallade skulden är eller vad som kommer att krävas för att den ska betalas.

Kvinnor och flickor som blir offer för människohandelsbrott är inte en homogen grupp och deras erfarenheter kan skilja sig åt avsevärt.

Enligt det Europeiska institutet för jämställdhet, EIGE (European Institute for Gender Equality) är människohandel för sexuella ändamål den vanligaste formen av människohandel inom EU och ska ses som en form av könsrelaterat våld som mestadels drabbar kvinnor och flickor.

Publikation: ”Gender-specific measures in anti-trafficking actions” (EIGE 2018) fulltext i kunskapsbankens databas

I en rapport från EU-kommissionen 2020 slår man fast att 75 procent av offren för människohandel i EU utgörs av kvinnor och flickor, och att det i majoriteten av fallen handlar om människohandel för sexuella ändamål. Över hälften av offren för människohandel för sexuella ändamål är EU-medborgare.

Publikation: "Third report on the progress made in the fight against trafficking in human beings (2020)" (EU-kommissionen 2020) fulltext i kunskapsbankens databas

I den gränsöverskridande människohandeln transporteras kvinnor ofta från ett ursprungsland till ett destinationsland genom ett eller flera genomfartsländer. Sverige är både ett genomfartsland och destinationsland för människohandel för sexuella ändamål.

Statistik över offer för människohandel i Sverige under 2023 visar att kvinnor i hög grad utnyttjats för sexuella ändamål medan män främst utnyttjats i arbete.

Under 2023 fattade regionkoordinatorerna misstanke om människohandel eller människoexploatering gällande 247 kvinnor eller flickor och 160 män eller pojkar. Antalet män hade ökat jämfört med föregående år. Ökningen berodde till stor del på att arbetet mot människohandel för tvångsarbete och liknande arbetskraftsexploatering intensifierats och prioriterats. Antal kvinnor och flickor utgjorde dock fortfarande en majoritet av de identifierade ärendena, precis som tidigare år.

Majoriteten av de utsatta kvinnorna som regionkoordinatorerna identifierade exploaterades för sexuella ändamål, medan de flesta av de utsatta männen utnyttjades som arbetskraft.

Under år 2023 identifierades också 35 barn som potentiellt utsatta.

Statistiken visar det antal utsatta som kommer till myndigheternas kännedom. Det verkliga antalet offer för människohandel i Sverige antas vara betydligt högre.

Publikation: "Regionkoordinatorernas statistik om människohandel och människoexploatering 2023" (Jämställdhetsmyndigheten 2024) fulltext i kunskapsbankens databas

Enligt Polisen sker försäljningen av sexuella tjänster i dag i Sverige liksom i andra länder mestadels via internet. Förövare av människohandel för sexuella ändamål publicerar annonser på webbsidor utformade så att sexköpande män ska få intrycket av att offren själva är ansvariga för annonserna. Oftast har kvinnorna i själva verket ingen vetskap om vad som faktiskt beskrivs i annonserna, och vilka aktiviteter de förväntas delta i. Annonseringen på webbsidor som riktades till svenska män under 2021 rörde huvudsakligen flickor och kvinnor från Rumänien, Nigeria, Colombia, Ungern, Ryssland, Ukraina och Polen.

I ett flertal av de fall som Polisen granskade under 2021 fanns det misstankar om att försäljningen organiserades av kriminella nätverk baserade i kvinnornas hemländer.

Publikation: ”Människohandel för sexuella och andra ändamål – lägesrapport 23” (Polismyndigheten 2022) fulltext i kunskapsbankens databas

Svensk lagstiftning om människohandel

Den svenska bestämmelsen om människohandel följer definition i Palermoprotokollet, som antogs av FN:s generalförsamling år 2000. Enligt definitionen är människohandel en handelsåtgärd, till exempel rekrytering eller transport, som vidtas genom otillbörligt medel i syfte att utnyttja den brottsutsatta. Med otillbörligt medel menas till exempel olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av en persons utsatta situation.

Det är inte relevant om den brottsutsatta samtyckt eller inte för om brottet ska rubriceras som människohandel, förutsatt att ett otillbörligt medel har använts. I fall där en person under 18 år utsatts för människohandel krävs inte att ett otillbörligt medel ska ha använts för att gärningspersonen ska ha gjort sig skyldig till människohandel med barn.

År 2002 trädde lagstiftningen om människohandel för sexuella ändamål i kraft i Sverige. Två år senare utvidgades lagen till att också omfatta människohandel för andra ändamål och människohandel som inte är gränsöverskridande. År 2010 ändrades bestämmelsen om människohandel och bland annat togs det så kallade kontrollrekvisitet bort. För att få en fällande dom krävdes tidigare att gärningsmannen också utövade kontroll över den brottsutsatta.

Enligt den nya sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft i Sverige den 1 juli 2018 kan en gärningsperson som köper sexuella tjänster också dömas för våldtäkt, sexuellt övergrepp eller så kallade oaktsamma former av dessa brott om gärningspersonen hade vetskap eller insikt om, eller var grovt oaktsam, gällande att målsägandens deltagande inte var frivilligt.

Publikation: ”Människohandel för sexuella och andra ändamål – lägesrapport 20” (Polismyndigheten 2019) fulltext i kunskapsbankens databas

Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Regeringen presenterade 2018 en ny handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Den svenska hållningen är att det finns ett tydligt samband mellan prostitution och människohandel för sexuella ändamål och båda samhällsproblemen faller under den bredare kategorin mäns våld mot kvinnor.

Publikation: ”Handlingsplan mot prostitution och människohandel” (regeringen 2018) fulltext i kunskapsbankens databas

Våld mot kvinnor i prostitution

NSPM, den nationella samordningen mot prostitution och människohandel, är placerad vid Jämställdhetsmyndigheten sedan 2018.

NSMP:s webbplats hos Jämställdhetsmyndigheten

Brottsbalken 4 kap. 1 a §

Den som (…) genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ, eller annat sådant otillbörligt medel om det allvarligt begränsar personens alternativ rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål (…) döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år.

Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år döms för människohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts. Detta gäller även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte fyllt arton år.

Är ett brott som avses i första eller andra stycket mindre grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Lag (2018:601).

Brottsbalken 6 kap. 12 §

Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år.

(…)

Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grovt koppleri till fängelse i lägst två och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan. Lag (2018:601).

6 kap. Brottsbalken i fulltext på webbplatsen lagen.nu