Våld mot äldre kvinnor

I en svensk studie publicerad 2017 rapporterade 5,8 procent av kvinnor och 2,7 procent av män i åldrarna 60 till 74 år att de hade utsatts för någon form av våld under det senaste året. Våldet kunde vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Kvinnor svarade i mycket högre grad än män att de hade utsatts för sexuellt våld (3,2 procent jämfört med 0,8 procent). För män var det vanligast att ha utsatts för psykiskt våld (1,3 procent).

Forskningsartikel: "Prevalence and Correlates of Sexual, Physical, and Psychological Violence Against Women and Men of 60 to 74 Years in Sweden" (2017) länk till kunskapsbankens databas

I en enkätstudie genomförd på Gotland 2012, svarade 16 procent av kvinnor och 15 procent av män att de någon gång efter att de fyllt 65 år utsatts för någon typ av våld eller försummelse.

Publikation: "Ofredad – om våld och övergrepp mot äldre personer" (Region Gotland 2013) fulltext i kunskapsbankens databas

En enkätstudie 2001 genomförd av Brottsoffermyndigheten bland äldre i Umeå visade att 16 procent av de äldre kvinnorna och 13 procent av de äldre männen har utsatts för någon form av våld eller övergrepp vid något tillfälle efter det att de fyllt 65 år. Arten och graden av kvinnornas utsatthet var mer upprepad och av allvarligare slag. De utsatta kvinnorna var också i högre grad traumatiserade av tidigare utsatthet för våld, som inträffat före 65 års ålder, än de utsatta männen. I rapporten pekar författaren på att det finns skäl att speciellt uppmärksamma äldre kvinnors utsatta situation.

Publikation: "Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män – en omfångsundersökning i Umeå kommun" (Brottsoffermyndigheten 2001) fulltext i kunskapsbankens databas

Äldre kvinnor kan utsättas för försummelse, ekonomiskt utnyttjande, fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld. Försummelsen kan vara såväl aktiv och medveten som passiv och omedveten.

Situationer där en äldre kvinna utsätts för våld av sin partner kan se olika ut. I en del fall kan kvinnan ha varit utsatt för våld från sin partner under större delen av sitt vuxna liv. I andra fall kan en partner börja utsätta en äldre kvinna för våld först efter det att hon blivit äldre. Kvinnan kan också inleda en ny relation där partnern utsätter henne för våld.

I en multinationell europeisk studie framkom att ju allvarligare våldet var, desto högre andel av förövarna var en nuvarande partner eller barn (inklusive ingifta) till kvinnan. Studien visade även att de äldre kvinnorna i minst utsträckning berättat för någon om våldet i de fall då förövaren var en nuvarande partner. Kvinnor som utsatts av hemtjänst- eller vårdpersonal hade i störst utsträckning berättat för någon om situationen.

Publikation: "Prevalence Study of Abuse and Violence against Older Women" (Finland: National Institutet for Health and Welfare 2011) fulltext i kunskapsbankens databas

En studie om våld mot kvinnor i EU:s medlemsländer har visat att äldre kvinnor även utsätts för nätbaserade övergrepp såsom nättrakasserier och nätstalkning.

Publikation: "Violence against women: an EU-wide survey. Main results report" (European Union Agency for Fundamental Rights 2014) fulltext i kunskapsbankens databas

Oavsett ålder kan det vara svårt för en kvinna att söka hjälp och att bryta upp från en relation där hon utsätts för våld. Äldre kvinnor, jämfört med yngre, kan emellertid möta ytterligare försvårande omständigheter. Generationsbetingade faktorer kan medföra att kvinnor i äldre generationer har ännu svårare att identifiera handlingarna de utsätts för som våld.

Vidare kan äldre kvinnor oftare möta ekonomiska hinder i och med att de lönearbetat i lägre utsträckning, och att de har haft sämre tillgång till välbetalda yrken. Hinder relaterade till ohälsa och funktionsnedsättning förväntas också vara vanligare bland äldre kvinnor. Om det finns stereotypa föreställningar och bristande kunskap bland yrkesverksamma som möter våldsutsatta äldre kvinnor kan detta ytterligare försvåra kvinnornas hjälpsökande.

Yrkesverksamma, inte minst inom hälso- och sjukvården, har en viktig roll i att identifiera våldsutsatthet bland äldre kvinnor. Det är viktigt att personalen är observant på om en äldre kvinna indikerar att hon är våldsutsatt. Personal inom såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten bör rutinmässigt ställa frågor till äldre kvinnor om deras erfarenheter av våld.

Det finns i dag en omfattande forskning om våld mot kvinnor, men i många studier har den övre åldersgränsen satts vid 50 eller 60 år. Under de senaste årtiondena har dock antalet studier specifikt om våld mot äldre kvinnor ökat, även om forskningen alltjämt är begränsad. I flera länder har det också genomförts studier om våld mot äldre på nationell nivå.

Det är dock svårt att jämföra resultaten av studierna och att dra generella slutsatser. Inte minst är detta en konsekvens av att studierna skiljer sig åt rörande vilka former av våld som har studerats och vilka som har inkluderats i gruppen "äldre".

En del forskare menar att bristen på forskning om partnervåld mot äldre kvinnor är en konsekvens av att frågan faller mellan två forsknings- och kunskapsområden. Äldre kvinnor har sällan varit i fokus för forskningen om partnervåld mot kvinnor, och partnervåld har sällan varit i fokus för forskning om våld mot äldre.

Granskningar har återkommande pekat på att det finns en bristande kunskap om våld i nära relationer inom äldreomsorgen och att äldreomsorgen sällan ingår i kommuners interna samverkan kring våld i nära relationer.

Publikation: "Våld mot äldre kvinnor – En forsknings- och kunskapsöversikt" (Nationellt centrum för kvinnofrid 2016) fulltext i kunskapsbankens databas

I studier rapporterar äldre kvinnor generellt våldsutsatthet i lägre utsträckning än yngre kvinnor. Detta gäller både för våldsutsatthet under det senaste året och under livstiden.

Den lägre rapporterade utsattheten under livstiden förmodas återspegla en systematisk underrapportering av våld bland äldre kvinnor. Underrapporteringen skulle exempelvis kunna bero på svårigheter att komma ihåg händelser som ligger långt tillbaka i tiden.

Även generationsbetingade normer, som att våld av en partner inte är något man ska berätta om för utomstående, antas medföra att äldre kvinnor har svårare att ta upp sin våldsutsatthet. Om sådana generationsbetingade normer och förbud påverkar rapporteringen av våld under livstiden, påverkar det förmodligen även rapporteringen av våld under det senaste året.

Jämställdhetsmyndigheten har undersökt kunskapsläget hos personal inom vård och omsorg och andra som möter våldsutsatta personer över 65 år. Av kartläggningen framgår att det finns kunskapsluckor om våld mot äldre både inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården.

Även i de kommuner där det finns kunskap om våld mot äldre hos chefer och strategisk personal når kunskapen sällan den omsorgspersonal som arbetar närmast äldre och som förväntas vara de som ska upptäcka våldet.

Publikation: "Ett värdigt liv – att åldras fredad från våld" (Jämställdhetsmyndigheten 2024) fulltext i kunskapsbankens databas