Ett globalt perspektiv på våld mot kvinnor

Statistik från WHO

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer existerar överallt och förekommer oberoende av kulturell och religiös tillhörighet, etnicitet, sexualitet, social tillhörighet, funktionsförmåga och ålder. Våld mot kvinnor utövas på flera arenor: inom familjen och i hemmet, eller på olika håll i samhället. Det tolereras eller utövas ibland även av staten.

Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattade i en rapport från 2025 att nästan 1 av 3 kvinnor och flickor (över 15 år) i världen – 840 miljoner – någon gång utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner, eller för sexuellt våld av en förövare som inte var en partner.

Publikation: "Violence against women prevalence estimates, 2023. Global, regional and national prevalence estimates for intimate partner violence against women and non-partner sexual violence against women" (WHO, 2025) pdf

Dödligt våld mot kvinnor och flickor

UNODC och UN Women gav 2025 ut en rapport med globala uppskattningar av könsrelaterade mord på kvinnor och flickor som begåtts av en partner eller familjemedlem.

Globalt dödades 83 000 kvinnor och flickor avsiktligt under 2024. Av dessa mord begicks 60 procent – 50 000 – av en partner eller en familjemedlem.

Statistiken visar att 137 kvinnor och flickor dör varje dag till följd av våld från en partner eller en nära släkting.

Publikation: "Femicides in 2024: Global estimates of intimate partner/family member femicides" (UNODC och UN Women 2025) pdf

Våld i familjen omfattar både könsdiskriminering och våld. Våldet syftar till att upprätthålla den underordnade ställning kvinnor har i förhållande till män.

Diskriminering på grund av kön tar sig även andra uttryck. Det saknas uppskattningsvis mellan 60 och 200 miljoner kvinnor i världen som en följd av aborter av flickfoster och att flickor dödas efter födseln. Det kan också handla om att flickor anses vara mindre värda än sina bröder, vilket kan leda till att de får mindre mat, inte får gå i skolan och inte får bestämma själva över sin sexualitet.

Hedersrelaterat våld och förtryck, tvångsgifte och könsstympning är ytterligare exempel på våld mot kvinnor.

Föreställningar om kvinnors mindre värde får även socioekonomiska konsekvenser. I ett globalt perspektiv har kvinnor sämre hälsa, lägre lön och sitter betydligt mer sällan än män i beslutande positioner.

Våld i samhället utgörs av bland annat våldtäkt och andra sexuella övergrepp, hot, våld och trakasserier på arbetsplatsen och andra offentliga platser samt människohandel med kvinnor och barn för sexuella ändamål.

Våld mot kvinnor utövas också som ett led i krigföring. Sexuellt våld mot kvinnor i väpnade konflikter har uppmärksammats på den internationella arenan. År 2008 antog FN:s säkerhetsråd enhälligt resolution 1820 om sexuellt våld mot civila i väpnade konflikter. Säkerhetsrådet har därefter antagit ytterligare resolutioner rörande det sexuella våldet.

Våldet sker inom alla samhällsskikt och på alla samhällsnivåer. Men vissa grupper av kvinnor kan befinna sig i en situation som innebär en särskild sårbarhet. Till dessa hör bland annat kvinnor tillhörande minoritetsgrupper, barn och ungdomar, kvinnor med funktionsnedsättning, hbtqi-personer, kvinnor med missbruksproblematik och kvinnor som lever i områden där det pågår väpnade konflikter.

Av FN definieras våld mot kvinnor som "... varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet."

FN:s arbete mot våld

Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, inkluderar i sin definition av våld mot kvinnor även ekonomiskt våld.

Istanbulkonventionen