FN:s arbete mot våld

Sedan 1950 har omkring 50 konventioner som rör kvinnors ställning utarbetats av FN. Idag arbetar flera organ, program och fonder inom FN-organisationen med kvinnors rättigheter på något sätt.

Flagga med FN:s emblem.

UN Photo/Mark Garten

I FN utgör Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, den så kallade Kvinnokonventionen (CEDAW), en viktig startpunkt för att stärka kvinnors rättigheter. Konventionen antogs av FN:s generalförsamling 1979.

Kvinnokonventionen tar inte uttryckligen upp problemet med könsrelaterat våld. Men både FN:s kvinnokommission och FN:s kvinnokommitté har klargjort att förbudet mot könsdiskriminering även omfattar ett förbud mot våld mot kvinnor.

Flera av de medlemsstater som ratificerat Kvinnokonventionen har reserverat sig mot texten på en eller flera punkter.

Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, CEDAW (1979) på regeringens webbplats

Efter att frågor om mäns våld mot kvinnor kommit att uppmärksammas allt mer antogs deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor av FN:s generalförsamling 1993.

Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor har tre huvudpunkter:

  • definition av våld
  • våldets grundläggande orsak
  • medlemsstaternas ansvar.

Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993, på engelska) på OHCHR:s webbplats

FN:s definition av våld mot kvinnor

Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet.

Våldets grundläggande orsak

Rötterna till våld mot kvinnor finns i det historiskt sett ojämlika maktförhållandet mellan kvinnor och män, och våld mot kvinnor är en av de avgörande sociala mekanismerna genom vilka kvinnor tvingas in i en underordnad ställning gentemot män.

Medlemsstaternas ansvar

Staterna bör fördöma våld mot kvinnor och bör inte åberopa någon sed, tradition eller någon religiös hänsyn för att undvika sina åtaganden vad gäller dess avskaffande. Staterna bör med alla lämpliga medel och utan dröjsmål bedriva en politik som syftar till att avskaffa våld mot kvinnor.

FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor

FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor infaller den 25 november varje år. Den instiftades av FN:s generalförsamlings tredje kommitté år 1999.

FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing (Peking) 1995 byggde vidare på deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. Bland annat markerades att ingen stat har rätt att åberopa kultur eller religion som skäl för att inte säkra kvinnors rättigheter.

Pekingplattformen är ett tilläggsdokument till kvinnokonventionen och antogs under konferensen i Beijing. Plattformen har tolv områden som rör kvinnors livssituation:

  1. Feminisering av fattigdom
  2. Kvinnor och utbildning
  3. Kvinnor och hälsa
  4. Våld mot kvinnor
  5. Väpnade konflikter och deras konsekvenser för kvinnor
  6. Kvinnor och ekonomi
  7. Kvinnors inflytande
  8. Organisering av jämställdhetsarbetet på nationell nivå
  9. Kvinnors mänskliga rättigheter
  10. Kvinnor och media
  11. Jämställdhet och miljö
  12. Flickebarnets situation

Sverige ska i juni 2024 rapportera till FN om arbetet för jämställdhet i enlighet med Pekingplattformen. Rapporten blir Sveriges sjätte och ska omfatta perioden 2020–2024.

Huvudansvaret för att kontrollera att medlemsstaterna följer överenskommelserna från konferensen i Beijing ligger hos FN:s kvinnokommission. Slutdokumentet är dock inte juridiskt bindande. 62 av de 189 länder som antog det har dessutom reserverat sig mot delar av skrivelsen.

"Beijing Declaration and Platform for Action", på UN Womens webbplats

Inför Internationella kvinnodagen 8 mars 2020 publicerade UN Women en analys av hur handlingsplanen från Beijing implementerats.

Publikation: "Gender equality: Women’s rights in review 25 years after Beijing" (UN Women 2020) fulltext i kunskapsbankens databas

FN:s kvinnokommission inrättades 1946, ett år efter bildandet av Förenta Nationerna. Den har sedan dess haft ett övergripande ansvar för att driva på utvecklingen för ökad jämställdhet.

Om FN:s kvinnokommission på UN Womens webbplats

FN:s granskningskommitté för Kvinnokonventionen är en kommitté av oberoende experter som har etablerats för att övervaka att staterna skyddar och respekterar rättigheterna i FN:s kvinnokonvention, CEDAW.

Om FN:s kvinnokommitté på OHCHR:s webbplats

Enligt konventionen ska staterna vart fjärde år rapportera till kvinnokommittén om genomförandet av konventionsbestämmelserna.

Regeringens webbsida om Sveriges återkommande rapportering av efterlevnaden av CEDAW

FN:s kvinnokommitté har sammanfattat sina observationer av Sveriges jämställdhetsarbete i en rapport.

Sammanfattande slutsatser om Sveriges tionde periodiska rapport (Kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor 2021) pdf på svenska

Sverige ska senast i november 2025 inkomma med sin elfte periodiska rapport till Kvinnokommittén.

År 2010 skapade FN:s generalförsamling UN Women, enheten för jämställdhet och stärkandet av kvinnors rättigheter. Arbetet mot våld mot kvinnor är ett av UN Womens prioriterade verksamhetsområden. Enheten är en sammanslagning av fyra tidigare separata delar av FN-systemet, bland annat FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM).

Webbplatsen för UN Women

2006 lanserades en databas för information om våld mot kvinnor i de olika medlemsländerna. Sedan 2016 hanteras databasen av UN Women.

Webbplats för Global Database on Violence against Women

1994 tillsatte kommissionen för mänskliga rättigheter en särskild rapportör om våld mot kvinnor, dess orsaker och konsekvenser, vars arbete alltjämt pågår.

2009 släpptes en sammanställning av rapportörens arbete.

Publikation: "15 years of the United Nations special rapporteur on violence against women, its causes and consequences (1994-2009)" (Special Rapporteur on violence against women 2009) fulltext i kunskapsbankens databas

År 2006 besökte FN:s dåvarande rapportör, professor Yakin Ertürk från Turkiet Sverige för att genomföra en granskning. Året därpå presenterades en rapport om situationen i Sverige.

Publikation: "Report of the Special Rapporteur on violence against women, its causes and consequences, Yakin Ertürk – Mission to Sweden" (Särskilda rapportörens rapport om Sverige 2007) fulltext i kunskapsbankens databas

Nuvarande särskilda rapportör är Reem Alsalem från Jordanien.

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet som klargjorde att kvinnor har en betydande roll i att förebygga och lösa konflikter. Flera resolutioner om att intensifiera arbetet med att motverka våld mot kvinnor har antagits sedan dess, bland annat en resolution om avskaffande av brott i hederns namn.

Sveriges arbete med den nationella handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolution om kvinnor, fred och säkerhet (regeringen.se)

Säkerhetsrådets resolution 1820 fördömer sexuellt våld i konfliktsituationer och stipulerar att våldtäkt kan utgöra krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord.

Läs mer om Sexuellt våld i krig och konflikt

I FN:s nya globala mål för en hållbar utveckling, Agenda 2030, är ett av delmålen att avskaffa alla former av våld mot kvinnor och flickor.

Mål 5: Jämställdhet (webbplats för Globala målen)

I NCK:s kunskapsbank hittar du fakta och forskning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, forskarpresentationer, och en ämnesdatabas med fler än 2000 sökbara publikationer.

NCK:s kunskapsbank

Kontakta oss på kunskapsbanken@nck.uu.se

NCK:s logotyp

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin