Kostnader för mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer

Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE, har i en rapport från 2021 försökt uppskatta kostnaderna för könsrelaterat våld i EU under 2019. Med könsrelaterat våld avses våld som riktas mot en person på grund av personens kön. Även män kan utsättas för könsrelaterat våld även om majoriteten av de som utsätts är kvinnor.

I rapporten identifieras ett antal områden med kostnader för könsrelaterat våld:

• ekonomiska produktionsförluster (till exempel för att personer som utsatts för våld är sjukskrivna från arbetet)
• kostnader för ohälsa
• kostnader relaterade till rättsväsendet och rättsprocesser
• kostnader för det sociala välfärdssystemet
• personliga kostnader för den våldsutsatta
• kostnader för specialiserade verksamheter och satsningar (skyddade boenden, kvinnojoursverksamhet, stödtelefoner med mera)
• svårmätbara kostnader som förlorad livskvalitet eller ökad otrygghet och rädsla.

Kostnaderna i EU

EIGE uppskattar kostnaderna för könsrelaterat våld i EU till cirka 366 miljarder euro för 2019.

Av dessa är cirka 290 miljarder euro (79 procent) kostnader för könsrelaterat våld mot kvinnor och 76 miljarder euro (21 procent) kostnader för könsrelaterat våld mot män.

Hälften av kostnaderna handlar om partnervåld

Nästan hälften av kostnaderna handlar om partnervåld; totalt cirka 175 miljarder euro enligt EIGE:s beräkningar. Det partnerrelaterade våldet är en del av det könsrelaterade våldet och handlar om våld där förövaren är en nuvarande eller tidigare partner.

Av de totala kostnaderna för partnervåld i EU uppskattas nästan 152 miljarder euro (87 procent) handla om våld mot kvinnor. För partnervåld mot män är summan cirka 23 miljarder euro (13 procent) enligt EIGE.

Uppskattningar

Uppskattningarna har gjorts genom att analysera statistik från England, Skottland, Wales och Nordirland. Resultatet har sedan anpassats till de olika EU-ländernas befolkningsmängd. Analysen tar inte hänsyn till andra skillnader mellan länder som kan påverka kostnaderna för våldet. Till exempel kan tillgången till stöd och hjälp från socialtjänsten variera mellan länder, och därmed också olika länders kostnader för välfärdssystemen, skriver EIGE i sin rapport.

En annan begränsning är att statistiken som uppskattningarna baseras på inte alltid innehåller information uppdelat på kön, eller information om ifall ett brott skett inom ramen för eller relation eller inte. Det innebär att uppdelningen av våldets kostnader för kvinnliga respektive manliga offer blir osäker.

Publikation: "The costs of gender-based violence in the European Union" (European Institute for Gender Equality 2021) fulltext i kunskapsbankens databas

Utifrån beräkningarna för hela EU uppskattar EIGE att kostnaderna för könsrelaterat våld mot kvinnor i Sverige uppgår till cirka 6,6 miljarder euro (under 2019). Kostnaderna för könsrelaterat våld mot män uppskattas till cirka 1,8 miljarder euro.

Det partnerrelaterade våldet mot kvinnor i Sverige uppskattas kosta 3,4 miljarder euro.

Publikation: "The costs of gender-based violence in the European Union" (European Institute for Gender Equality 2021) fulltext i kunskapsbankens databas

Kostnaderna i den nationella strategin

I ”Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck” (2015) uppskattade man kostnaderna i svenska kronor utifrån beräkningar i en tidigare rapport från EIGE. Kostnaden för det könsrelaterade våldet i Sverige beräknades då till 45,5 miljarder svenska kronor.

I denna totalsumma inkluderades även kostnaden för det könsrelaterade våld som män drabbas av.

Av totalsumman avsåg 39,7 miljarder kronor kostnaden för kvinnors utsatthet för könsrelaterat våld. Kostnaden för våld i nära relation mot kvinna beräknades till 19,2 miljarder kronor.

Publikation: "Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat förtryck" (SOU 2015:55 sidan 106) fulltext i kunskapsbankens databas

En person som utsatts för ett våldsbrott förlorar i snitt 1,5 miljoner kronor de första åtta åren efter brottet, enligt en rapport från Institutionen för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Våldsutsatta förlorar oftare sitt arbete, har lägre inkomster och blir oftare sjukskrivna än andra. De löper också högre risk att dö i förtid.

Våldsutsatta kvinnors inkomster minskar med 25 procent, och våldsutsatta mäns med 14 procent. Sjukfrånvaron ökar med över 20 procent för både män och kvinnor. Risken att dö i förtid är 17 gånger större för kvinnorna och 10 gånger större för männen. Ökningen beror till stor del på en högre självmordsfrekvens.

Publikation: "The price of violence: Consequences of violent crime in Sweden" (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 2017) fulltext i kunskapsbankens databas

Våldets karaktär gör det svårt att beräkna samhällets kostnader. Förutom att anmälningsfrekvensen är låg och att många kvinnor inte berättar om sin våldsutsatthet, döljs kostnaderna bakom andra samhällsproblem. Det kan till exempel röra sig om arbetslöshet, alkoholism och depression – tillstånd som kan ha anknytning till mäns våld mot kvinnor.

Särskilt svårt är det att värdera den försämrade livskvalitet som rädsla, frihetsinskränkning, psykiska problem och minskad självkänsla kan leda till för den som utsätts. Denna kostnad för försämrad livskvalitet har i självskattningsstudier beräknats uppgå till drygt 70 procent av de totala kostnader som drabbar offret vid sexualbrott och 20 procent av kostnaden vid en enskild misshandel.

Vid Nationellt centrum för kvinnofrid gjordes 2010 en studie av fyra fiktiva fall av våldtäkt. Det visade sig att kostnaderna för det minst kostsamma fiktiva fallet, en våldtäkt i samband med en studentfest, översteg en miljon kronor. Då var Kriminalvårdens kostnader inte inberäknade eftersom förundersökningen i det fiktiva fallet lades ned.

Publikation: "Vad kostar våldtäkter? Samhällsekonomiska kostnader för sexuellt våld" (Nationellt centrum för kvinnofrid 2010) fulltext i kunskapsbankens databas