Global folkhälsa och våld mot kvinnor

Våldet orsakar omfattande lidande och negativa hälsoeffekter för en betydande andel av den kvinnliga befolkningen. I de flesta länder uppgår denna andel till mer än 20 procent. Utöver de direkta fysiska skadorna (exempelvis benbrott, hjärnskakning och tandskador) ökar det även risken för att drabbas av kroniska sjukdomar.

Forskning visar att kvinnor som utsatts för misshandel oftare genomgår psykiatrisk behandling. Risken för självmord är också större. Våldsutsatta är dessutom mer benägna att missbruka alkohol och andra droger liksom att drabbas av kronisk smärta, fibromyalgi, mag- och tarmsjukdomar samt posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Fysiska och psykiska konsekvenser av våldsutsatthet

Även sexuellt våld är ett omfattande hot mot kvinnors hälsa. Det handlar om fysiska skador och känslomässiga trauman, och de kvinnor som utsätts riskerar också att bli gravida eller få sexuellt överförbara sjukdomar, inklusive hiv.

I länder där abort inte är tillåtet kan flickor och kvinnor antingen tvingas fullfölja en graviditet som blivit till genom våldtäkt eller genomgå illegal abort. Vid en sådan finns stora risker för efterföljande komplikationer i form av skador, blödningar, infektioner och även död.

Kvinnlig könsstympning är ytterligare en form av våld som kan leda till omfattande hälsokonsekvenser för den utsatta kvinnan, till exempel chock, underlivsinfektioner, ärrbildning och cystor.

Kvinnlig könsstympning

Utöver våldets direkta och indirekta konsekvenser för kvinnors hälsa är även rädslan för att utsättas för våld och olika former av kontrollerande beteenden en stor hälsorisk.

Våldets konsekvenser för hälsan leder till att kvinnors produktivitet och deltagande i samhället minskar, vilket medför samhällsekonomiska kostnader. Våldet medför också kostnader för hälso- och sjukvården.

Hälso- och sjukvården har unika möjligheter att upptäcka och förebygga våld mot kvinnor. För många våldsutsatta är detta den enda samhällsinstans de kommer i kontakt med för stöd och hjälp. Därför är det av stor vikt att personal får utbildning om våldet och dess konsekvenser för att på så sätt öka möjligheterna att upptäcka våldsutsatthet på ett så tidigt stadium som möjligt.

Att ställa frågor till patienter om våld

WHO publicerade 2016 en global handlingsplan för att stärka hälso- och sjukvårdens ansvar för att ge vård till de som utsatts för mäns våld mot kvinnor, flickor och barn, samt för att förebygga våldet. Handlingsplanen ser också hälso- och sjukvårdssektorn som en aktör som bör ha en ledande roll i arbetet mot våldet.

Publikation: "Global plan of action" (World Health Organization 2016) fulltext i kunskapsbankens databas

2010 publicerade Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) rapporten "Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen" inom ramen för ett regeringsuppdrag. I rapporten presenterades en granskning som NCK gjort av hälso- och sjukvårdens möjligheter att i ett tidigt stadium identifiera våldsutsatta kvinnor för att de ska få rätt vård och hjälp att förändra sin situation. En av rapportens slutsatser var att alla kvinnor som söker hälso- och sjukvård i Sverige bör tillfrågas om huruvida de har varit utsatta för våld.

Publikation: "Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen" (Nationellt centrum för kvinnofrid 2010) fulltext i kunskapsbankens databas