EU:s arbete mot våld

Europaparlamentet har antagit flera resolutioner som berör mäns våld mot kvinnor. År 2009 antogs en omfattande resolution om avskaffande av våld mot kvinnor. Resolutionen uppmanade Europeiska kommissionen att presentera en riktad och mer konsekvent plan för att främja kvinnofrid.

Europaparlamentets resolution om avskaffande av våld mot kvinnor (2009) på Europaparlamentets webbplats

I en resolution om våld mot kvinnor, antagen i april 2011, efterfrågade parlamentet ett EU-direktiv mot könsrelaterat våld. Resolutionen uppmärksammar att våldtäkt och andra former av sexuellt våld mot kvinnor är straffbara handlingar som bör falla under allmänt åtal i samtliga EU-länder.

Resolution om våld mot kvinnor (2011) på Europaparlamentets webbplats

År 2013 efterfrågade parlamentet i en resolution att medlemsländerna och EU ska ansluta sig till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen. EU anslöt sig sedan i juni 2017.

Resolution om avskaffande och förebyggande av alla former av våld mot kvinnor och flickor (2013) på Europaparlamentets webbplats

I en resolution antagen i februari 2014 om att motverka våld mot kvinnor begärde parlamentet återigen att Europeiska kommissionen ska presentera en strategi och en handlingsplan inom EU för att motverka alla former av våld mot kvinnor och flickor.

Europaparlamentets resolution med rekommendationer till kommissionen om bekämpning av våld mot kvinnor (2014) på Europaparlamentets webbplats

I en resolution om olika former av könsrelaterat våld mot kvinnor och hbtqi-personer, antagen av Europaparlamentet i september 2021, rekommenderar parlamentet EU-kommissionen att särskilt förbjuda könsrelaterat våld i EU.

Europaparlamentets resolution med rekommendationer till kommissionen om att fastställa könsrelaterat våld som ett nytt brottsområde (2021) på Europaparlamentets webbplats

I mars 2010 presenterade Europeiska kommissionen en kvinnostadga. Senare samma år antogs en strategi för jämställdhet under perioden 2010–2015. Strategin fokuserade framför allt på fem huvudområden. Ett av dessa är att avskaffa könsrelaterat våld.

Meddelande från kommissionen: "Kvinnostadga" (2010) pdf

I december 2015 publicerades ”Strategiskt engagemang för jämställdhet 2016–2019” som beskrevs vara en uppföljning och förlängning av den tidigare jämställdhetsstrategin. Bland prioriteringarna återfanns att motverka könsrelaterat våld samt att skydda och stödja offren.

The Strategic engagement for gender equality 2016–2019 på Europeiska kommissionens webbplats

Sedan 2020 har EU en ny jämställdhetsstrategi som sträcker sig fram till 2025. Att stoppa könsrelaterat våld och könsstereotyper beskrivs som ett av de viktigaste målen.

EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025 på Europeiska kommissionens webbplats

Under 2013 antog Europeiska rådet och Europaparlamentet en förordning om ömsesidigt erkännande av skyddsåtgärder i civilrättsliga förfaranden. Bestämmelserna medför att skyddsåtgärder för personer som utsatts för våld, till exempel kontaktförbud, också kommer att gälla när de flyttar till andra EU-länder. Förordningen tillämpas från och med 2015.

I mars 2016 föreslog Europeiska kommissionen att EU skulle ansluta sig till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen. Detta som ett komplement till de europeiska medlemsstaternas ratificeringar. I juni 2017 tillträdde EU till konventionen genom en officiell underskrift av två utsedda representanter. I juni 2023 ratificerade EU konventionen, och i oktober 2023 trädde den i kraft i EU.

Istanbulkonventionen

Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) är ett självständigt organ inom EU och det enda organet som är helt inriktat på jämställdhet.

EIGE:s webbplats

EIGE samlar in och analyserar data om bristande jämställdhet inom EU för att stödja beslutsfattare i arbetet med att göra Europa mer jämställt. Datan presenteras bland annat i EIGE:s Gender Equality Index. Sverige har legat på plats 1 i indexet som EU:s mest jämställda land sedan 2005.

Gender Equality Index på EIGE:s webbplats

En särskild del i Gender Equality Index visar data över våld mot kvinnor i EU:s medlemsländer genom att rangordna länderna på en skala. Ju högre poäng på skalan, desto allvarligare problem med våld mot kvinnor. Den senaste datan presenterades 2017. En uppdatering beräknas till 2024.

Publikation: "Factsheet. Gender Equality Index 2017: Violence against women – The most brutal manifestation of gender inequality" (EIGE 2017) fulltext i kunskapsbankens databas

FRA, the European Union Agency for Fundamental Rights, har genomfört en omfattande undersökning om våld mot kvinnor i EU.

I undersökningen intervjuades 42 000 kvinnor i EU:s 28 medlemsländer. Kvinnorna tillfrågades om sina erfarenheter av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld, däribland våld i nära relationer (våld i hemmet). De fick också frågor om stalkning, sexuella trakasserier och den roll som ny teknik spelat i kvinnors erfarenheter av övergrepp. Dessutom ställdes frågor om deras erfarenheter av våld i barndomen.

I resultaten framträder en bild av omfattande övergrepp som påverkar många kvinnors liv. Till exempel har en av tre kvinnor upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld efter 15 års ålder, en av fem kvinnor har upplevt stalkning och varannan kvinna har utsatts för en eller flera former av sexuella trakasserier.

Publikation: "Våld mot kvinnor: en undersökning omfattande hela EU. Resultat i korthet" (FRA 2014) fulltext i kunskapsbankens databas

Ny undersökning pågår

EU:s statistikkontor Eurostat genomför 2020–2023 en ny undersökning i EU om förekomsten av våld mot kvinnor. Resultaten ska presenteras per land och för EU som helhet. En första rapport om metodologin publicerades i oktober 2022.

Publikation: "EU survey on gender-based violence against women and other forms of inter-personal violence (EU-GBV) — first results (2022 edition)" pdf