Våld mot kvinnor i prostitution
År 1999 blev Sverige det första landet i världen att förbjuda köp av sexuell tjänst utan att kriminalisera de personer som säljer sex. Utformningen av lagen utgick från att det som gör prostitution möjligt är efterfrågan snarare än utbudet. Det ansågs inte heller rimligt att kriminalisera personer i prostitution då dessa redan befinner sig i en utsatt situation.
Personer som befinner sig i prostitution kan komma från alla samhällsklasser och ha olika erfarenheter av att sälja sex, men de flesta hamnar i prostitution på grund av någon form av yttre eller inre tvång.
Det som främst upprätthåller prostitution är emellertid efterfrågan.
Våld mot kvinnor i prostitution
I Sverige betraktas prostitution liksom människohandel för sexuella ändamål som en del av mäns våld mot kvinnor.
Forskning visar att personer som säljer sex i hög grad riskerar att utsättas för fysiskt och sexuellt våld. Förövarna av våldet kan vara köpare, hallickar, människohandlare och organisatörer, polis och partners. Graden av våldsutsatthet påverkas av hur lagstiftningen ser ut och hur polisen och rättsväsendet hanterar våldet som riktas mot personer som säljer sex.
Maktordningar kopplade till kön, sexualitet, etnicitet och socioekonomisk situation har betydelse för varför människor hamnar i och utnyttjas i prostitution. Det ojämlika förhållandet mellan säljare och köpare av sexuella tjänster bidrar till en ökad risk för att den som säljer sex blir utsatt för våld.
Bristande kunskap hos olika samhällsinstanser kan leda till att kvinnor i prostitution som utsätts för våld inte får ett adekvat bemötande av de aktörer som ska erbjuda stöd och hjälp. En våldsutsatt kvinna i prostitution riskerar att skuldbeläggas för våldet hon utsätts för.
I en kartläggning från Jämställdhetsmyndigheten 2021 uppgav över 80 procent av de som svarade på en enkät att de hade blivit utsatta för påtryckningar eller brott i samband med att de sålt sex. Påtryckningarna kunde handla om att bli pressad att utföra oönskade handlingar och att överträda sina egna gränser. Många svarade också att de utsatts för tvång och olika typer av våld.
Den svenska sexköpslagen
Den ursprungliga lagen med förbud mot köp av sexuella tjänster antogs av riksdagen 1998 inom ramen för den så kallade Kvinnofridspropositionen, i vilken regeringen föreslog ett stort antal åtgärder för att motverka våld mot kvinnor. Straffet för köp av sexuell tjänst var då böter eller fängelse i högst sex månader. År 2011 ändrades straffsatsen till böter eller fängelse i högst ett år.
Idag är lagen en del av Brottsbalken, som i 6 kap. 11 paragrafen slår fast att ”Den som (...) skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till fängelse i högst ett år."
Böter togs bort ur straffskalan den 1 augusti 2022.
Om brottet avser köp av sexuella handlingar av barn (person under 18 år) ”... döms för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år." (6 kap. 9 paragrafen).
Den nya sexualbrottslagstiftningen som trädde i kraft 2018 ska kunna ge ökat skydd till den som säljer sex. Den som utför en sexuell handling med en person som inte deltar frivilligt kan dömas för sexualbrott. Den förändrade lagstiftningen skulle i större utsträckning än tidigare kunna leda till att den som köpt sex döms för våldtäkt, alternativt oaktsam våldtäkt, i stället för köp av sexuell tjänst.
I en analys 2022 från Brottsförebyggande rådet framkommer att det hittills är ovanligt att en anmälan om våldtäkt i samband med sexköp resulterar i en fällande dom.
Prostitutionens omfattning och utveckling
Jämställdhetsmyndigheten har kartlagt omfattningen av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige. I en befolkningsstudie från Folkhälsomyndigheten 2017 uppgav 1,5 procent av kvinnorna och 1 procent av männen, 16–84 år, att de någon gång hade tagit emot ersättning för sex. Fler homo-, bisexuella och queera personer hade tagit emot ersättning (7 procent) jämfört med heterosexuella.
I vissa särskilt utsatta grupper är andelen mycket högre än bland befolkningen i stort. En tidigare studie visade att 24 procent av kvinnliga interner inom Kriminalvården hade sålt sex. Migranter är en annan grupp som utgör en stor andel av de som befinner sig i prostitution, men som inte nås av befolkningsstudier om prostitutionens omfattning.
I en kartläggning 2014 av antalet internetannonser som förmedlar sexuella tjänster i Sverige identifierades 6 430 annonser. Eftersom en och samma person kan annonsera på flera ställen är det svårt att utifrån antalet annonser avgöra hur många personer som säljer sexuella tjänster i Sverige.
Enligt Polismyndighetens lägesrapport 2019 sker försäljningen av sexuella tjänster främst på internet, medan gatuprostitutionen fortsätter att minska.
Rapporten visar också att fenomenet sugardejting ökar. Med sugardejting menas att en äldre person ger en yngre person ersättning för sexuella tjänster. Oftast är den äldre personen en man och den yngre personen en kvinna. I annonserna används ofta ett kodat språk för sexuella tjänster och sugardejting kan därför ses som en form av förklädd prostitution, där terminologin bidrar till att normalisera sex mot ersättning. I och med att sugardejting marknadsförs som oskyldigt har det kommit att bli en vanlig arena för ungas prostitutionsdebut.
Sexköpare i Sverige
I en studie från Folkhälsomyndigheten framgår att 9 procent av män i Sverige någon gång köpt sex. Av de män som köpt sex hade 80 procent gjort det utomlands. För kvinnor var siffran som köpt sex 0,5 procent.
Förebyggande insatser för att motverka prostitution
Förbudet mot köp av sexuell tjänst kan bara utgöra en del i arbetet med att motverka prostitution. Enligt regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor behöver sociala och förebyggande insatser utvecklas som ett komplement till förbudet.
Prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Sedan 2018 finns en ny nationell handlingsplan mot prostitution och människohandel. Att minska efterfrågan beskrivs som en viktig del för att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål. I detta anses förbudet mot köp av sexuella tjänster som centralt.
Exitprogram
En särskild utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på ett exitprogram för vuxna personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål, och ett program för barn som är utsatta för sexuell exploatering och människohandel.
Publikation: "Ut ur utsatthet" (SOU 2023:97), fulltext i NCK:s kunskapsbank
I NCK:s kunskapsbank hittar du fakta och forskning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, forskarpresentationer, och en ämnesdatabas med fler än 2000 sökbara publikationer.
Kontakta oss på kunskapsbanken@nck.uu.se
%20(2)%20nck_cmyk_text-under-SE%20genomskinlig.png)