Brottsoffrets rättigheter
Brottsoffret har rätt till information om möjligheten till stöd och hjälp i samband med rättsprocessen. Det kan till exempel vara möjligt att få en stödperson eller målsägandebiträde som hjälper till före och under en rättegång.
I dagligt tal används begreppet brottsoffer om den som blivit utsatt för ett brott. Men den juridiska beteckningen är målsägande (även målsägare). Enligt lagtexten är det ”den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada”.
Rättegångsbalken 20 kap. 8 § på webbplatsen lagen.nu
Många brottsoffer blir dock i praktiken aldrig målsägande. Orsaken är att de inte vågar eller vill anmäla att de blivit utsatta för brott.
Rätten till information
En målsägande har flera olika rättigheter. När ett brott polisanmäls ska polisen så snart som möjligt informera om brottsoffrets rättigheter. Det handlar om möjligheten att få en stödperson eller ett målsägandebiträde under rättegången samt rätten till information och hjälp med att begära skadestånd och få ersättning enligt brottsskadelagen. Men även möjligheten att ansöka om rättshjälp och kontaktförbud.
Brottsoffret ska informeras när en anhållen misstänkt har släppts på fri fot eller avviker från häktet. Hon eller han har också rätt att få veta om brottsutredningen läggs ner eller om det inte finns skäl att inleda en förundersökning.
Även åklagaren har ett ansvar att informera brottsoffret. Det kan gälla beslut som fattas under utredningens gång, information om möjliga skadeståndsanspråk eller skäl till varför utredningen läggs ner. Om brottsoffret inte företräds av ett målsägandebiträde, ska åklagaren förbereda talan om ersättningsanspråk i samband med rättegången.
Stödperson och målsägandebiträde
Den som utsatts för brott har rätt att ta med sig en stödperson till förhör och rättegång. Det kan vara en person som han eller hon har förtroende för, exempelvis en anhörig eller en person från kvinno- eller brottsofferjouren.
Vid vissa allvarligare brott, som till exempel misshandel, sexualbrott och fridskränkning, kan tingsrätten utse ett målsägandebiträde som hjälper brottsoffret inför rättegången. Vid sexualbrott ska målsäganden alltid få ett målsägandebiträde om det inte är uppenbart att det inte behövs. En anmälan om detta ska göras omedelbart när en förundersökning inleds. Målsägandebiträdet medverkar då vid förhör. Han eller hon hjälper även till med yrkanden om skadestånd under själva rättegången. Reglerna om rätten till målsägandebiträde finns i lag (1988:609) om målsägandebiträde.
Vittnesstöd
Sedan några år tillbaka finns vittnesstöd vid de flesta domstolar. Det kan vara en eller flera personer som hjälper brottsoffer och vittnen tillrätta när de kommer till domstolen. De kan förklara hur en rättegång går till. Men också hjälpa till med praktiska frågor som att visa var det finns väntrum för brottsoffer och vittnen så de slipper sitta tillsammans med den misstänkte.
Vittnesstöd är en ideell verksamhet. De som arbetar som vittnesstöd är ofta personer som är engagerade i den lokala brottsofferjouren eller juriststudenter.
Rätt till ekonomisk kompensation
Brottsoffret har också rätt att få hjälp med ersättningsanspråk. Rätten till ekonomisk kompensation i form av skadestånd och brottsskadeersättning kan du läsa mer om i ämnesguiden Rättsprocessen – från åtal till dom.
Rättsprocessen – från åtal till dom
Från den 1 juli 2022 har nivåerna för skadestånd till brottsoffer höjts kraftigt. Det ska också bli lättare för brottsoffer att kunna få skadestånd utbetalt från den som dömts för brott. Det handlar bland annat om att skadestånd till brottsoffer ska prioriteras för betalning när en person som har skulder får sin lön utmätt. Denna förändring trädde i kraft den 10 september 2022.
Förändringarna handlar om att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott.
"Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer" (Prop. 2021/22:198), på regeringens webbplats
Kontaktförbud
Brottsoffer som förföljs eller trakasseras har möjlighet att få ett kontaktförbud utfärdat av Åklagarmyndigheten. När lagen om kontaktförbud infördes var syftet att ge brottsoffer ett bättre skydd genom att förebygga hotfulla och farliga situationer. Det påpekades särskilt att det skulle vara till hjälp för personer som utsätts för våld och hot i nära relationer.
Den som får ett kontaktförbud får inte besöka, kontakta eller följa efter den som skyddas av förbudet. Det innebär också förbud mot e-postkontakt, telefonsamtal eller brev. Kontaktförbudet gäller överallt och är inte begränsat till vissa platser.
Lag (1988:688) om kontaktförbud på lagen.nu
Det finns fyra typer av kontaktförbud:
Kontaktförbud
Den förbudet gäller får inte besöka, kontakta eller följa efter den skyddade personen.
Utvidgat kontaktförbud
Den förbudet gäller får inte besöka eller vara i närheten av den skyddade personens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hon eller han brukar vara.
Ett utvidgat kontaktförbud får förenas med elektronisk övervakning. Förbudspersonen får då bära en elektronisk fotboja som larmar om han eller hon överträder förbudsområdet eller inte sköter sin utrustning.
Särskilt utvidgat kontaktförbud
Den förbudet gäller får inte vistas i ett större område runt den skyddade personens bostad, arbetsplats eller andra ställen där hon eller han brukar vara. Denna typ av kontaktförbud förutsätter att den som ansöker sedan tidigare har ett utvidgat kontaktförbud som överträtts.
Ett särskilt utvidgat kontaktförbud ska förenas med elektronisk övervakning, om det inte finns särskilda skäl mot det.
Kontaktförbud i gemensam bostad
Den förbudet gäller får inte vara i en bostad som är gemensam med den skyddade personen. Du kan ansöka om kontaktförbud i gemensam bostad om det finns en risk att den du bor tillsammans med kommer att begå brott mot dig, till exempel hot eller misshandel. Det innebär att han eller hon inte får vara i er gemensamma bostad.
Kontaktförbudet gäller under en specificerad tid, högst ett år i taget (förutom vid kontaktförbud i gemensam bostad, då gäller som högst två månader). Beslutet fattas av åklagare. Det kan överklagas till tingsrätten. Den som bryter mot kontaktförbudet kan dömas till fängelse i högst två år.
Säkerhet för brottsoffer
Om åtgärder som kontaktförbud inte har avsedd effekt kan ytterligare åtgärder krävas för att skydda brottsoffret. För att rätt skyddsåtgärder ska kunna vidtas behövs kunskap om eventuella hotbilder.
Hot- och riskbedömningar bör genomföras i samtliga ärenden när det gäller brott i nära relationer. Bedömningen ligger till grund för beslut om vilket slags skydd, stöd, hjälp och information brottsoffret kan få. Exempel på skyddsåtgärder är – utöver kontaktförbud – sekretessmarkering, skyddad folkbokföring, fingerade personuppgifter, trygghetspaket och skyddstelefon.
Stöd till brottsoffer
Brottsoffer behöver komma i kontakt med flera olika myndigheter. För att göra det lättare för den som utsatts för ett brott har Brottsoffermyndigheten tagit fram webbplatsen Brottsofferguiden.
På Brottsofferguiden finns information och stöd som är anpassat efter olika typer av brott, ålder och vilket steg i rättsprocessen som är aktuellt.
På Brottsoffermyndighetens webbplats finns också kontaktuppgifter och länkar till organisationer och myndigheter som erbjuder stöd till brottsoffer.
Brottsoffermyndighetens webbsida med kontaktuppgifter för stöd till brottsoffer
I NCK:s kunskapsbank hittar du fakta och forskning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, forskarpresentationer, och en ämnesdatabas med fler än 2000 sökbara publikationer.
Kontakta oss på kunskapsbanken@nck.uu.se