Hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutsatta
Personer som utsatts för våld söker ofta hjälp för sina besvär inom hälso- och sjukvården. Att de ska erbjudas lättillgänglig vård och att det ska finnas rutiner för omhändertagandet framgår av hälso- och sjukvårdslagen samt Socialstyrelsens föreskrifter.
En förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda adekvat vård, stöd och hjälp är att våldsutsattheten upptäcks. På senare år har den höga förekomsten av våldsutsatthet och de allvarliga konsekvenserna för hälsan uppmärksammats alltmer i Sverige. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer framgår vilket ansvar vårdgivaren har.
Vårdgivarens ansvar
Föreskrifterna slår fast att varje vårdgivare ska fastställa rutiner för arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Vårdgivaren ska ha rutiner för när och hur frågor om våld ska ställas. Det ska ske när ett barn eller en vuxen uppvisar symtom eller det finns tecken på att de har blivit utsatta för våld.
När misstanke finns om våldsutsatthet
Om det finns misstankar om att ett barn utsatts för eller bevittnat våld ska hälso- och sjukvårdspersonalen:
- beakta vilka behov barnet kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet,
- göra en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453),
- ställa frågor till medföljande vuxen om orsaken till symtomen eller tecknen, om det är möjligt utan att det innebär risk för barnet, och
- fråga barnet i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen när så är möjligt och med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad.
Åtgärderna i första stycket samt vilka symtom eller tecken som har observerats ska dokumenteras i patientjournalen.
Om en vuxen uppvisar symtom eller det finns tecken på att hon eller han kan ha utsatts för våld ska hälso- och sjukvårdspersonalen fråga den vuxne i enrum om orsaken. Om misstankarna kvarstår om att det förekommit våld eller övergrepp ska personalen:
- beakta vilka behov den vuxna kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet,
- informera om möjligheten till vård inom hälso- och sjukvården, stöd och hjälp från socialtjänsten samt kontakt med frivilligorganisationer,
- hjälpa den vuxna att få kontakt med socialtjänsten om denne samtycker till det, och
- ta reda på om det finns barn i den vuxnas familj och gör anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) vid misstanke om att barnet eller barnen far illa.
Åtgärderna som har vidtagits med anledning av det som anges i första stycket och andra stycket 1–3 samt vilka symtom eller tecken som har observerats och som väckt misstanke om att den vuxna är våldsutsatt ska dokumenteras i patientjournalen.
Dokumentera med skyddat sökord
De flesta regioner dokumenterar i dag våldsutsatthet i nära relationer i de elektroniska patientjournalerna och använder sig då av ett skyddat sökord. Sökordet är skyddat för direktåtkomst via nätet. Det går därmed inte att se för den som loggar in via 1177 Vårdguiden. Sökordet för våldsutsatthet är sedan 2014 även godkänt som skyddat sökord av Inera, det nationella nätverket för e-journaler.
Läs mer om skyddade uppgifter i patientjournalen i NCK:s Webbstöd för vården
Kunskap och samverkan betonas
Vikten av kunskap framhålls i de allmänna råden. Den som utsätts för våld kan söka hjälp var som helst inom vården – vid vårdcentraler, specialiserade kliniker eller akutmottagningar. Vårdgivaren ska därför se till att personalen inom hälso- och sjukvården och tandvården har kunskap om våld och andra övergrepp mot närstående. De ska dessutom ha förmågan att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet.
Socialstyrelsen beskriver även samverkan för att skapa förutsättningar för att samordna olika insatser. Det handlar om intern samverkan inom hälso- och sjukvården. Men även extern samverkan med andra berörda verksamheter, myndigheter och organisationer. Målsättningen är att insatserna inte ska motverka varandra.
Socialstyrelsens vägledning
Socialstyrelsen rekommenderade i sin vägledning ”Att vilja se, att vilja veta, att vilja fråga” att hälso- och sjukvården ska fråga samtliga kvinnor som söker inom mödrahälsovården, psykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin om de varit utsatta för våld.
Som ett komplement till föreskrifterna och de allmänna råden har Socialstyrelsen även kommit med en uppdaterad version av ”Våld – en handbok om socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relation” under 2023.
Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av hur vanligt det är att ställa frågor om våldsutsatthet inom hälso- och sjukvården. Vårdgivarna fick svara på en enkät. Runt 60 procent av verksamheterna uppgav att de ställde frågor om våldsutsatthet till vuxna patienter på indikation. 29 procent av verksamheterna ställde rutinmässiga frågor.
För dig som möter patienter som utsatts för våld
I Webbstöd för vården på NCK:s webbplats hittar du kunskap, regelverk och material för ditt arbete med våldsutsatta patienter.
I NCK:s kunskapsbank hittar du fakta och forskning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, forskarpresentationer, och en ämnesdatabas med fler än 2000 sökbara publikationer.
Kontakta oss på kunskapsbanken@nck.uu.se