Socialtjänstens insatser för våldsutsatta och våldsutövare

En våldsutsatt kvinna som kommer i kontakt med socialtjänsten kan i samband med ett uppbrott behöva hjälp med ekonomin för att klara sitt och eventuella barns uppehälle. Hon kan vara i behov av hjälp för att reda upp sin ekonomiska situation. Men även behöva pengar till mat och andra nödvändiga varor i ett akut skede.

Socialnämnden har möjlighet att göra undantag från riksnormen. Kostnader kan beräknas till en högre nivå bland annat om den enskilde har tillfälligt höga utgifter. Det ska då röra sig om utgifter som beror på att han eller hon är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av en närstående eller för något annat brott.

I en akut situation kan våldsutsatta och deras barn behöva ett tillfälligt skyddat boende för att fly från våld och hot. I några kommuner har särskilda boenden för våldsutsatta kvinnor byggts upp i kommunens regi. Många kommuner saknar dock egna skyddade boenden. De använder sig istället av de ideellt drivna boendena i kvinnojourernas regi eller av privat drivna skyddade boenden.

Enligt en kartläggning 2024 från Socialstyrelsen drev ideella organisationer 46 procent av landets skyddade boenden vid tidpunkten för kartläggningen.

Det var 6977 vuxna respektive 4091 barn som bodde minst en natt på skyddat boende under 2023, enligt kartläggningen.

Publikation: "Kartläggning av skyddade boenden i Sverige" (Socialstyrelsen 2024) länk till kunskapsbankens databas

Från den 1 april 2024 krävs tillstånd för att bedriva skyddat boende. Skyddat boende är numera en insats enligt socialtjänstlagen. Nya krav ställs på säkerhet och kvalitet. Syftet med reglerna är att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skyddad om boende HSLF-FS 2025:3 (länk till Socialstyrelsens webbplats)

Vid misstanke om att en kvinna har utsatts för våld är det viktigt att hon får möjlighet till samtal i enrum. Att tala med kvinnan om hennes hemsituation eller fråga om hon är utsatt för våld i mannens närvaro kan medföra en ökad risk för att hon utsätts för ytterligare våld eller andra repressalier.

Beslutet att lämna en våldsam relation kan vara en process som kräver tid och det är viktigt att bemöta en våldsutsatt person med förståelse och respekt. En längre tids misshandel kan ge upphov till starka känslor av skuld och skam som behöver bearbetas för att kvinnan ska återfå sin självkänsla och kontrollen över sitt liv. Socialtjänstens insatser kan då ske i form av stödsamtal.

Socialtjänsten får inte, med undantag för särskilt allvarliga brott, göra en polisanmälan om den våldsutsatta inte samtycker till det.

De kan däremot bistå med information om hur en anmälan går till och vilka möjligheter det finns att få skydd och ansöka om kontaktförbud.

Sedan 1 augusti 2021 finns det en uttalad bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att socialnämnden ska erbjuda insatser som syftar till att ändra beteendet hos den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp.

När socialnämnden erbjuder sådana insatser ska nämnden särskilt beakta säkerheten för den som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp och för dennes närstående.

Det är upp till varje kommun att bedöma hur verksamheten för personer som utsätter närstående för våld ska bedrivas.

Socialtjänsten har tystnadsplikt som får brytas om den som ärendet berör samtycker till det. Sekretessen kan också brytas om en enskild har utsatts för brott som kan leda till ett fängelsestraff på sex månader för förövaren.

Detsamma gäller om socialtjänsten tror att det finns risk för att en enskild kommer att begå ett grovt brott mot en närstående, och om uppgiften som lämnas till polisen kan tänkas hjälpa till att förhindra brottet.

Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400, riksdagens webbplats

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har gjort en sammanställning av socialtjänstens insatser i 3070 enskilda ärenden som rör vuxna. Sammanställningen visar att:

• en av fem är utsatt för mycket grovt våld.
• 94 procent av de utsatta är kvinnor och 6 procent är män.
• få är över 65 år.
• stödsamtal är vanligaste insatsen.
• mer än en av fem får stöd som rör boende (skyddat, tillfälligt, stadigvarande boende).
• 10 procent av våldet är hedersrelaterat.
• utsatta för hedersrelaterat våld får fler insatser i genomsnitt.
• för 71 procent av klienterna förbättras situationen.
• sex av tio anser att insatserna haft stor eller helt avgörande betydelse.

Publikation: "Socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna" (SKR 2023) länk till kunskapsbankens databas