Socialtjänstens insatser för våldsutsatta och våldsutövare

En våldsutsatt kvinna som kommer i kontakt med socialtjänsten kan i samband med ett uppbrott behöva hjälp med ekonomin för att klara sitt och eventuella barns uppehälle. Hon kan vara i behov av hjälp för att reda upp sin ekonomiska situation. Men även behöva pengar till mat och andra nödvändiga varor i ett akut skede.

Vid bedömningen av ansökan om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. SoL ska socialnämnden ta hänsyn till behov av stöd och hjälp hos kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående. Socialnämnden har möjlighet att göra undantag från riksnormen. Kostnader kan beräknas till en högre nivå bland annat om den enskilde har tillfälligt höga utgifter. Det ska då röra sig om utgifter som beror på att han eller hon är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av en närstående eller för något annat brott.

I en akut situation kan våldsutsatta och deras barn behöva ett tillfälligt skyddat boende för att fly från våld och hot. I några kommuner har särskilda boenden för våldsutsatta kvinnor byggts upp i kommunens regi. Många kommuner saknar dock egna skyddade boenden. De använder sig istället av de ideellt drivna boendena i kvinnojourernas regi eller av privat drivna skyddade boenden.

Enligt en kartläggning 2020 från Socialstyrelsen drev ideella organisationer 54 procent av landets skyddade boenden vid tidpunkten för kartläggningen. Ungefär hälften av Sveriges kommuner saknade skyddat boende i den egna kommunen.

Socialstyrelsen uppskattar att under perioden 31 juli 2018 till och med 1 augusti 2019 bodde cirka 6 500 vuxna och 6 200 barn en eller flera nätter på de skyddade boendena.

Publikation: "Kartläggning av skyddade boenden i Sverige" (Socialstyrelsen 2020) fulltext i kunskapsbankens databas

Från den 1 april 2024 krävs tillstånd för att bedriva skyddat boende. Skyddat boende är numera en insats enligt socialtjänstlagen. Nya krav ställs på säkerhet och kvalitet. Syftet med reglerna är att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med.

Socialstyrelsen arbetar med att ta fram föreskrifter och allmänna råd för skyddade boenden.

Vid misstanke om att en kvinna har utsatts för våld är det viktigt att hon får möjlighet till samtal i enrum. Att tala med kvinnan om hennes hemsituation eller fråga om hon är utsatt för våld i mannens närvaro kan medföra en ökad risk för att hon utsätts för ytterligare våld eller andra repressalier.

Beslutet att lämna en våldsam relation kan vara en process som kräver tid och det är viktigt att bemöta en våldsutsatt person med förståelse och respekt. En längre tids misshandel kan ge upphov till starka känslor av skuld och skam som behöver bearbetas för att kvinnan ska återfå sin självkänsla och kontrollen över sitt liv. Socialtjänstens insatser kan då ske i form av stödsamtal.

Socialtjänsten får inte, med undantag för särskilt allvarliga brott, göra en polisanmälan om den våldsutsatta inte samtycker till det. De kan däremot bistå med information om hur en anmälan går till och vilka möjligheter det finns att få skydd och ansöka om kontaktförbud (tidigare besöksförbud).

En ansökan om bistånd ska omedelbart utredas enligt 11 kap 1 § SoL. Av utredningen ska framgå vad ansökan gäller liksom andra uppgifter av betydelse för bedömningen. Utredningen leder fram till ett beslut om bifall eller avslag på ansökan. Avslagsbeslut ska delges skriftligen och åtföljas av information om hur beslutet kan överklagas, så kallad besvärshänvisning. Det är mycket viktigt och handlar om den enskildes rättssäkerhet. Det som inte enbart är av rådgivande karaktär ska dokumenteras och den det gäller har rätt att ta del av det som står i akten.

Socialnämnden har ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det förekommer våld i en familj. Hela familjen ska få den hjälp och det stöd som behövs.

Sedan 1 augusti 2021 finns det en uttalad bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att socialnämnden ska verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Det är upp till varje kommun att bedöma hur verksamheten för personer som utsätter närstående för våld ska bedrivas.

Socialtjänsten har tystnadsplikt som får brytas om den som ärendet berör samtycker till det. Sekretessen kan också brytas om en enskild har utsatts för brott som kan leda till ett fängelsestraff på minst ett år för förövaren. Detsamma gäller om socialtjänsten tror att det finns risk för att en enskild kommer att begå ett grovt brott mot en närstående, och om uppgiften som lämnas till polisen kan tänkas hjälpa till att förhindra brottet.

Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400, riksdagens webbplats

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har gjort en sammanställning av socialtjänstens insatser i 3070 enskilda ärenden som rör vuxna. Sammanställningen visar att:

• en av fem är utsatt för mycket grovt våld.
• 94 procent av de utsatta är kvinnor och 6 procent är män.
• få är över 65 år.
• stödsamtal är vanligaste insatsen.
• mer än en av fem får stöd som rör boende (skyddat, tillfälligt, stadigvarande boende).
• 10 procent av våldet är hedersrelaterat.
• utsatta för hedersrelaterat våld får fler insatser i genomsnitt.
• för 71 procent av klienterna förbättras situationen.
• sex av tio anser att insatserna haft stor eller helt avgörande betydelse.

Publikation: "Socialtjänstens stöd till våldsutsatta vuxna" (SKR 2023), fulltext i kunskapsbankens databas