Barnombudsmannen
Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.
Barnkonventionen
Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Barnombudsmannen ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar.
Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen. Den innehåller analyser och rekommendationer till förbättringar för barn och unga. Barnombudsmannen ska enligt lag informera och bilda opinion i angelägna frågor som rör barns och ungas rättigheter och intressen.
Barnombudsmannen har regelbunden dialog med barn och unga för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor.
Inget tillsynsarbete men anmälningsplikt
Barnombudsmannen har rättsliga befogenheter att begära information och att kalla in kommuner, landsting/regioner och myndigheter till överläggning, men utövar ingen tillsyn. Barnombudsmannen får inte ingripa i enskilda ärenden men har anmälningsskyldighet. Barnombudsmannen ska genast till socialnämnden anmäla om ombudsmannen i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bildades 1993 och leds sedan 2018 av barnombudsman Elisabeth Dahlin.
Webbplatsen minarattigheter.se
Publikationer i urval:
Blir det nån skillnad – eller säger vi det här helt i onödan? Barnkonventionen i barns vardag
I Barnombudsmannens årsrapport 2022 tar Barnombudsmannen avstamp i tre delar i barnets vardag: rätten till en trygg bostad, rätten till delaktighet i skolan och barns delaktighet vid kommunala beslut.
Barn och unga som utsatts för brott. Kort analys 2021:1
MUCF och Barnombudsmannen har tillsammans tagit fram en kort analys över barn och ungas utsatthet för brott för att öka medvetenheten om barn och ungas utsatthet. Alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt fri från våld och trakasserier.Nästan hälften av alla elever i årskurs 9 uppger att de utsatts för misshandel, hot, rån, sexualbrott eller stöldbrott. Vilken typ av brott som barn och unga utsatts för skiljer sig mellan killar och tjejer.Många unga är också otrygga. Andelen unga i åldern 16–24 år som känner sig otrygga i det egna bostadsområdet när de går ut ensamma på kvällen samt de som helt avstår att gå ut var 33 procent år 2020. Det finns en skillnad mellan killar och tjejer som inte tycks minska över tid. År 2020 var andelen större bland tjejer än bland killar, 44 respektive 20 procent.
Analysen bygger på statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) och deras undersökningar Nationella Trygghetsundersökningen och Skolundersökningen om brott.
Sveriges arbete för att minska våld mot barn
Barnombudsmannen har tagit fram en rapport som beskriver det arbete som Sverige har gjort de senaste 50 åren för att motverka våld mot barn. Det handlar om lagstiftning, reformer, nationella handlingsplaner och regeringsuppdrag som på olika sätt har bidragit till att minska riskfaktorerna för våld.
Barnkonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter
Skriften innehåller en reviderad svensk översättning av barnkonventionen. De 42 första artiklarna, som direkt rör barns rättigheter, kommer att inkorporeras i svensk lag. Övriga tolv artiklar handlar om FNs: arbete och blir inte inkorporerade.Förutom barnkonventionens text innehåller skriften även fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter och fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi samt strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige.
Vem bryr sig? När samhället blir förälder
Barns röster om att växa upp i den sociala barnavården. Barnombudsmannen har mött barn inom den sociala barnavården vid flera tillfällen. Vår årsrapport från 2010 handlade om barns upplevelser av de särskilda ungdomshemmen. Vi fick då ta del av så pass allvarliga berättelser att vi valde att följa upp ämnet året efter med rapporten Bakom fasaden, där barn placerade i familjehem och på HVB berättade om sin situation. Nu – nästan tio år senare och ett knappt år innan barnkonventionen blir svensk lag – möter vi återigen barn inom den sociala barnavården.
Kim, Charlie och Sasa hälsar på hos socialtjänsten
Barnombudsmannen och Socialstyrelsen har fått i uppdrag från regeringen att utforma och sprida information anpassad till barn, unga och föräldrar som tydliggör vad socialtjänsten ska erbjuda barn och unga i behov av stöd och skydd. Innehållet är enkelt och berättar om tre barn som hälsar på hos socialtjänsten för att ta reda på vad de jobbar med och på vilket sätt de kan hjälpa barn och familjer.
Utanförskap, våld och kärlek till orten. Barns röster om att växa upp i utsatta kommuner och förorter
Barns röster om att växa upp i utsatta kommuner och förorter.
I Barnombudsmannens årsrapport berättar drygt 900 barn hur det är att växa upp i orter där barn statistiskt sett har sämre skolresultat, ekonomi och hälsa än i övriga landet. Det handlar om storstädernas förorter, men också om kommuner runt om i Sverige, däribland glesbygdskommuner. Granskningen visar att barnen upplever våld i sin vardag, i närområdet och i skolan. Barnen beskriver också att de möts av låga förväntningar och att det påverkar deras framtidstro.
”Vi lämnade allting och kom hit” Röster från barn och unga på flykt
Barnombudsmannen har mött cirka 600 barn och unga som tagit sin flykt till Sverige. Många barn har berättat om sina framtidsdrömmar, om hoppet som ställts till Sverige och fristaden här från det barnen upplevt tidigare i sina liv. Men barn har också berättat om asylutredningar där deras asylskäl inte fått komma fram. Hur utredningar inte utförts på ett barnanpassat sätt och att barnen inte alltid förstått vad som händer. Barnen har också berättat om ett mottagande som ibland har varit otryggt med stora boenden med främmande vuxna, många flyttar och uppbrott, lång väntan på att få en god man och en skolgång med förhinder.