Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF, tidigare Ungdomsstyrelsen) är en statlig myndighet som tar fram och sprider kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Myndigheten ger även bidrag till föreningsliv, kommuner och internationellt samarbete.
MUCF har bland annat regeringens uppdrag att utföra insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan samt stärka förutsättningarna att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Som en av regeringens utsedda hbtqi-strategiska myndigheter ska myndigheten även främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, integrera ett hbtq-perspektiv i den ordinarie verksamheten och vidta de insatser som myndigheten bedömer lämpliga.
Läs mer på MUCF:s webbplats
MUCF har också regeringens uppdrag att genomföra informationsinsatser rörande hedersrelaterat våld och förtryck, hälsa och jämställdhet till vuxna yrkesverksamma och ideellt engagerade som möter unga som är nya i Sverige, och unga generellt. Arbetet är kopplat till Youmo.se, som är en sajt med information om kroppen, sex och hälsa riktad till unga som är nya i Sverige. Youmo.se är en del av UMO, regionernas webbplats för unga.
Inom uppdraget har MUCF i samverkan med UMO utvecklat utbildningspaketet Rätt att veta!. Utbildningspaketet består av kostnadsfria webbutbildningar och digitala seminarier och är tänkt att vara ett stöd för att skapa trygga och inkluderande samtal med unga om ämnen som ibland kan kännas svåra att närma sig. Rätt att veta! erbjuder verktyg och stöd för samtal med unga om till exempel hedersrelaterat våld och förtryck, hälsa, sex, relationer och jämställdhet.
Utbildningspaketet Rätt att veta! på MUCF:s webbplats
Publikationer i urval:
"Det får inte existera" Om unga hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck samt omvändelseförsök
Unga hbtq-personer är en särskilt utsatt grupp bland de som lever med hedersnormer. Det finns begränsad kunskap som bygger på unga hbtq-personers egna erfarenheter av att leva i familjer där hedersnormer är centrala. MUCF fick därför i uppdrag av regeringen att utreda unga hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck, samt omvändelseförsök.
Denna rapports resultat bygger främst på skriftliga berättelser och intervjuer med hbtq-personer som lever eller har levt i familjer med hedersnormer. Inom ramen för uppdraget har MUCF även intervjuat yrkesverksamma som möter unga hbtq-personer i hederskontext i sitt arbete.
Rapportens resultat visar att unga hbtq-personer hindras att forma sina liv utifrån sina egna önskemål. De lever i otrygghet, de är utsatta för psykiskt och fysiskt våld och lider av psykisk ohälsa. Det omgivandet samhällets brist på kunskap och förmåga att se deras utsatthet bidrar till att de inte får sina rättigheter tillgodosedda.
Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva
En god hälsa, både fysiskt och psykiskt, är en förutsättning för att uppnå det ungdomspolitiska målet om att alla unga ska ha goda levnadsvillkor. För att kunna skapa bättre förutsättningar för alla unga behöver vi veta hur unga själva resonerar kring psykisk hälsa, vad välmående betyder för dem och vad de behöver i livet för att må bra. På regeringens uppdrag har MUCF tillsammans med Folkhälsomyndigheten därför tagit fram den här kartläggningen om ungas psykiska hälsa och ohälsa.
Våld, förtryck och heder – att arbeta förebyggande i öppen fritidsverksamhet
Materialet är en sammanfattning av ett kunskapsunderlag som MUCF tagit fram i samarbete med Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötland. Det beskriver potentialen hos fritidsverksamhet att arbeta våldsförebyggande, går igenom hinder och utmaningar hos verksamheten och sammanfattar verksamhetens behov. Materialet innehåller också viktiga definitioner, samt en översikt av metoder och arbetssätt för att motverka våld och hedersrelaterat våld och förtryck.
Bidrag med anledning av covid-19 till organisationer som arbetar med människor i socialt särskilt utsatta situationer 2021
2021 gav regeringen MUCF i uppdrag att dela ut bidrag för insatser för socialt särskilt utsatta under coronapandemin. Totalt fördelades drygt 143,4 miljoner kronor till civilsamhällets organisationer vid två tillfällen.
Rapporten ger en bild av bidragets användning och den betydelse det haft för människor som lever i utsatthet. Den redovisar också vilka organisationer som har fått bidrag, hur mycket de fått, vilka målgrupper bidraget har stöttat och redogör för civilsamhällets viktiga roll under pandemin.
"Jag är inte ensam, det finns andra som jag" Unga hbtqi-personers levnadsvillkor
På uppdrag av regeringen har MUCF kartlagt unga hbtqi-personers hälsa och levnadsvillkor. Kartläggningen berör en rad olika områden och resultaten i rapporten är tydliga – levnadsvillkoren för unga hbtqi-personer är fortsatt sämre än för andra unga.
Kartläggning av hot och hat mot det civila samhället
I juni 2021 gav regeringen i uppdrag till MUCF att kartlägga omfattning och konsekvenser av trakasserier, hot och våld som riktas mot det civila samhällets organisationer. Kartläggningen är en del i arbetet med att få en helhetsbild av hur utsatta förtroendevalda, journalister, konstnärer, opinionsbildare, forskare och det civila samhällets organisationer är. För att svara mot regeringsuppdraget har MUCF under oktober till december 2021 genomfört en enkätundersökning riktad till 4 000 ideella föreningar och registrerade trossamfund.
Undersökningen visar bland annat att 14 procent av organisationerna eller dess medlemmar under de senaste tolv månaderna blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld kopplat till verksamheten. Över hälften av de organisationer som utsatts relaterar händelserna till ställningstagande eller opinionsbildning i en särskild fråga. Organisationer som bedriver opinionsbildning i hbtqi-frågor, feminism samt antirasism och rasism är särskilt utsatta.
Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige
MUCF har haft i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingick även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelser som har uppfattats som omvändelseterapi.
Rapporten visar att det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Rapporten bygger bland annat på resultat från MUCF:s nationella ungdomsenkät och intervjuer med unga.
Barn och unga som utsatts för brott. Kort analys 2021:1
MUCF och Barnombudsmannen har tillsammans tagit fram en kort analys över barn och ungas utsatthet för brott för att öka medvetenheten om barn och ungas utsatthet. Alla barn och unga har rätt till en trygg uppväxt fri från våld och trakasserier.Nästan hälften av alla elever i årskurs 9 uppger att de utsatts för misshandel, hot, rån, sexualbrott eller stöldbrott. Vilken typ av brott som barn och unga utsatts för skiljer sig mellan killar och tjejer.Många unga är också otrygga. Andelen unga i åldern 16–24 år som känner sig otrygga i det egna bostadsområdet när de går ut ensamma på kvällen samt de som helt avstår att gå ut var 33 procent år 2020. Det finns en skillnad mellan killar och tjejer som inte tycks minska över tid. År 2020 var andelen större bland tjejer än bland killar, 44 respektive 20 procent.
Analysen bygger på statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) och deras undersökningar Nationella Trygghetsundersökningen och Skolundersökningen om brott.
Det blir ju bara värre om jag berättar. Ungas erfarenheter av sexuella trakasserier i utbildningsmiljöer
I Fokus 20 undersöker MUCF ungas upplevelser av sexuella trakasserier och hur det kan påverka hälsan. Rapporten undersöker också det förebyggande arbetet hos elev- och studenthälsa.
Materialet ger en tydlig bild av att unga utsätts för sexuella trakasserier, bland annat i sin utbildningsmiljö och att det påverkar deras hälsa. Bilden visar också att utbildningsmiljön inte slutar i skolan utan fortsätter utanför i till exempel sociala medier. Det framkommer också att unga inte känner sig trygga i vad som händer om de vill anmäla händelsen.
Rapporten bygger på MUCF:s nationella ungdomsenkät samt fokusgruppsintervjuer med unga i åldrarna 14–30 år och med personer inom stödfunktioner kopplade till utbildningsmiljön.
Youmo i praktiken. En vägledning om att samtala med unga nyanlända om frågor som rör hälsa, sexualitet och jämställdhet
Vägledningen är framtagen särskilt för dig som möter unga som är nya i Sverige i din vardag eller på fritiden. Den är tänkt att underlätta för vuxna att på ett inkluderande och normmedvetet sätt prata med unga om sexualitet, hälsa, relationer och jämställdhet med utgångspunkt i ungas rättigheter.
Vägledningen ger stöd för att både hålla enskilda samtal och samtal med unga i grupp och den är skriven för att tilltala och passa olika professioner och vuxna som möter unga som är nya i Sverige. Youmo i praktiken innehåller övningar som utgår från sajten youmo.se som på sex olika språk presenterar information om sex, hälsa, och relationer till unga som är nya i Sverige.
Uppdaterad version från 2020.
Olika verkligheter. Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor
Rapporten undersöker hur unga hbtq-personer ser på sina levnadsvillkor jämfört med andra unga. Resultaten visar oroande mönster. Det är genomgående vanligare bland unga hbtq-personer att uppleva begränsningar och inskränkningar av sina levnadsvillkor. Det innebär att det är vanligare bland unga hbtq-personer att uppleva begränsningar på fritiden, symptom på psykiska ohälsa och att vilja prata med sina närmaste, men att inte göra det. Dessutom är det mindre vanligt bland unga hbtq-personer att alltid känna sig trygga, både i hemmet och på offentliga platser.Rapporten bygger på resultat från den nationella ungdomsenkät som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor genomförde år 2018. Enkäten skickades ut till 5 000 slumpmässigt utvalda unga personer mellan 16 och 25 år och svarsfrekvensen var 46 procent. I enkäten finns frågor om den svarandes könsidentitet och sexuella läggning. Utifrån dessa frågor kan unga hbtq-personer särskiljas från unga heterosexuella cispersoner.
Unga med attityd 2019, del 2. Arbete och arbetsmarknad
Unga med behovsanställning har svårigheter med löpande utgifter och oroar sig för sin ekonomi i samma utsträckning som unga arbetslösa. Rapporten visar även att dagens unga i större utsträckning vill att deras arbete ska vara meningsfullt och ge möjligheter till att kombinera arbetet med fritid- och familjeliv, än tidigare ungdomsgenerationer.Studien bygger på en enkät som skickats ut till 6000 unga, 16-29 år, och till 3000 äldre, 30–74 år. Detta, tillsammans med att studien gjorts flera gånger sedan 1993, gör att vi kan jämföra förändring av attityder över tid men också mellan den yngre och den äldre gruppen.
Öppna skolan! Om hbtq, normer och inkludering i årskurs 7–9 och gymnasiet
Öppna skolan är ett stödmaterial till dig som arbetar inom skolan på högstadiet eller gymnasiet och som vill skapa bättre skolmiljöer för unga hbtq-ungdomar. Materialet fokuserar på normer som rör sexualitet, könsidentitet och könsuttryck.
Unga med attityd 2019, del 1. Samhällsfrågor och demokrati
Sjukvården har blivit den allra viktigaste samhällsfrågan för dagens unga. Polarisering bland unga ökar. Tjejer är mer positiva till jämställdhet och invandring än vad killar är. Intresset för politik har ökat bland Sveriges unga – men få känner att de kan påverka. Detta är några av de saker som framkommer i studien, som är del 1 av 3 av den sjätte nationella attityd- och värderingsstudien som gjorts bland unga i Sverige.Studien bygger på en enkät som skickats ut till 6000 unga, 16-29 år, och till 3000 äldre, 30–74 år. Detta, tillsammans med att studien gjorts flera gånger sedan 1993, gör att vi kan jämföra förändring av attityder över tid men också mellan den yngre och den äldre gruppen.
Unga med attityd 2019, del 3. Hälsa, fritid och framtid
Allt fler unga har symptom på psykisk ohälsa. Rapporten visar att tjejer i större utsträckning än killar har symptom på psykisk ohälsa och skillnaderna mellan könen ökar över tid. Den visar även att det är vanligare att tjejer upplever att fritiden inte räcker till, medan det bland killar tvärt om är en större andel som upplever att de har för mycket fritid. Detta är några av de saker som framkommer i studien. Rapporten beskriver även för första gången ungas attityder till religion och trosuppfattning.Rapporten är den tredje och sista delen av den sjätte nationella attityd- och värderingsstudien som gjorts bland unga i Sverige. Studien bygger på en enkät som skickats ut till 6000 unga, 16–29 år, och till 3000 äldre, 30–74 år. Detta, tillsammans med att studien gjorts flera gånger sedan 1993, gör att vi kan jämföra förändring av attityder över tid men också mellan den yngre och den äldre gruppen.
Våldsförebyggande arbete i Botkyrka
Fyra år av våldsförebyggande arbete med fokus på tidiga insatser ger många lärdomar. I detta exempel får vi ta del av Botkyrka kommuns arbete med att utveckla ett sammanhållet våldsförebyggande arbete med fokus på tidiga insatser. För att det universellt våldsförebyggande arbetet i Sverige ska utvecklas måste vi lära av varandras erfarenheter. Vad gick bra, vad gick mindre bra och hur kan vi utveckla arbetet i vår kommun?
Borås gör fler verksamheter våldsförebyggande
Att få fler aktörer involverade i det universella våldsförebyggande arbetet kan handla om att göra fler befintliga verksamheter våldsförebyggande. I Borås har projektledarna för "En kommun fri från våld" kompletterat redan befintligt arbete inom ramen för ungas delaktighet och inflytande med fungerande våldsförebyggande förändringsidéer. På detta sätt har fler verksamheter blivit en del av det våldsförebyggande arbetet.
Hot, kränkningar och trakasserier
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fick den 25 juli 2013 ett uppdrag att förebygga hot, kränkningar och trakasserier på nätet. Här är slutrapporten från det uppdraget. Ungefär hälften av unga i åldern 16–25 år har någon gång utsatts för kränkningar på nätet.
Genusperspektiv på våldsbejakande extremism. Slutrapport
Våldsbejakande extremism är ett allvarligt hot mot demokratin och en av de mest angelägna frågorna i världen just nu. Kunskap om maskulinitets- och femininitetsnormer inom våldsbejakande extremistiska miljöer ger större förståelse för rörelsernas utveckling, för den inre dynamiken och för tjejers och killars vägar in i miljöerna. Detta ger i sin tur viktig kunskap som kan användas i förebyggande arbete.
Vid sidan av ett genusperspektiv bidrar vi även med ungas röster om våldsbejakande extremism. Vad har unga för tankar om och erfarenheter av våldsbejakande extremism? Hur påverkar det dem i vardagen och upplever de ett hot mot demokratin? Genom att lyssna till unga kan organisationer och offentliga verksamheter utforma bättre förebyggande insatser riktade till unga.
Fokus 15 – Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter : En tematisk kartläggning
Fokus 15 är en kartläggning av ungas sexuella och reproduktiva rättigheter. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har kartlagt hur unga får kunskap om sexuella och reproduktiva rättigheter och hur kunskapsförmedlingen kan förbättras. De har också undersökt hur ungas sexuella utsatthet ser ut och på vilka sätt det stöd och skydd de har rätt till kan förbättras.
Unga, maskulinitet och våld. Slutrapportering av uppdrag om attityder till maskulinitet och jämställdhet
Mucf har sedan 2011 arbetat med regeringsuppdrag som har handlat om jämställdhet, maskulinitet och våld. I arbetet med dessa uppdrag har fokus ofta hamnat på den som har blivit utsatt. Att skydda och stötta personer som utsätts för våld är ett mycket viktigt arbete, men för att verkligen förebygga att unga blir utsatta för våld bör fokus riktas även mot de som faktiskt utsätter andra för våldet. Det har Mucf gjort i det här uppdraget.Mucf har tittat på hur maskulinitetsnormer och inställningen till jämställdhet kan påverka benägenheten att utöva våld. Man har också tittat på hur universell våldsprevention med ett genusperspektiv kan fungera.
Inte ditt fel! – Att förebygga sexuell utsatthet
Inte ditt fel! riktar sig till dig som i ditt yrke eller ideella engagemang möter unga som kan ha utsatts för sexuella övergrepp eller unga som har sålt sex ellerbilder av sig själva med sexuellt innehåll. Vägledningen syftar till att identifiera hur olika aktörer i ungas närmiljö, till exempel skolan, elevhälsan, fritidsledare, föreningsledare och socialtjänsten kan arbeta förebyggande. Den riktar sig även till dig som på ett strategiskt plan vill utveckla det lokala arbetet och de samverkansformer kring sexuell utsatthet bland unga som du ingår i.
Även i den bästa av föreningar
I en ledarroll bör medvetenhet och kunskap om sexuella kränkningar och övergrepp vara ett naturligt inslag. Den här rapporten belyser vilka förebyggande insatser som föreningarna riktar till såväl unga som till ledare.
Röster om sexuella kränkningar och övergrepp i föreningar
I Röster om sexuella kränkningar och övergrepp i föreningar får vi en unik inblick i hur personer, som har egna erfarenheter av sexuella kränkningar och övergrepp i en ledarledd barn- och ungdomsverksamhet, tänker om, påverkats av och har hanterat det som hänt.
Fokus 13 – unga och jämställdhet
I Fokus 13 ges en bred beskrivning av jämställdhetssituationen för unga inom områdena utbildning och lärande, arbete och försörjning, hälsa och utsatthet, inflytande och representation samt kultur och fritid. Det är den första rapporten i sitt slag, som så tydligt ger en samlad bild av ungas jämställdhet.
Unga och våld – en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter
Killar är betydligt oftare inblandade i olika våldshändelser jämfört med tjejer. I den här rapporten beskriver Ungdomsstyrelsen killars och unga mäns användning av och utsatthet för våld samt hur detta samspelar med deras attityder till jämställdhet och maskulinitet. Rapporten beskriver också det arbete som görs för att förebygga killars och unga mäns våld.
Före han slår – Om effektiva våldsförebyggande metoder med genusperspektiv
Syftet med artikeln att ge en sammanställning av vetenskapligt utvärderade och effektiva, framförallt primär och universellt, våldspreventiva metoder med genusperspektiv riktade till pojkar och unga män.
Sammanställningen ska fungera som ett tillgängligt underlag för politiker, beslutsfattare och praktiker som vill lära av, prova eller implementera omvärldens arbetssätt för att förebygga våld bland unga.
Låt 101 blommor blomma – Våldsförebyggande projekt för killar och unga män
Våldsförebyggande projekt för killar och unga män.
Äkta makar
Äkta makar (2012:1) är en kunskapssammanställning om traditionella och vigselliknande ceremonier samt om ekonomiska förbindelser mellan blivande makars familjer. Som underlag till rapporten har fem externa skribenter bidragit med fördjupande artiklar.
Fokus 12 – levnadsvillkor för unga med funktionshinder
Fokus 12 är Ungdomsstyrelsens rapport till regeringen om unga med funktionsnedsättning. Gruppens levnadsvillkor har analyserats utifrån utbildning, arbetsmarknad, inflytande, hälsa samt kultur, fritid och föreningsliv.
Hon hen han : en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:2
Homosexuella och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner har sämre hälsa än befolkningen som helhet. Samtidigt är det viktigt att framhåll att de allra flesta unga i de här grupperna mår bra. I rapporten analyseras den upplevda fysiska och psykiska hälsan, diskriminering i olika former samt utsattheten för hatbrott och förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet av analysen bekräftar den tidigare bilden av unga hbtq-personers utsatthet, men visar också på faktorer som kan stärka hälsan i den här gruppen.