Tandvården kan bidra till att upptäcka sexuella övergrepp

För den som varit utsatt för sexuella övergrepp kan besöket hos tandläkaren väcka minnen av våldet till liv. Maktlösheten i situationerna liknar varandra. Att ligga bakåtlutad i tandläkarstolen, utlämnad åt personer som ska göra obehagliga och ofta smärtsamma ingrepp i munnen, påminner om övergreppet. Och triggar igång fysiska och psykiska reaktioner. Det handlar om tydliga uttryck såväl som subtila signaler.

– Om personalen inom tandvården lär sig att identifiera de här kroppsliga uttrycksmönstren, kan de genom att ställa frågor om våld bidra till att upptäcka sexuella övergrepp. Och hjälpa patienten vidare till rätt behandling, säger Eva Wolf, tandläkare och specialist i endodonti vid Malmö universitet och en av författarna till artikeln ”Dental care – an emotional and physical challenge for the sexually abused”, publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Oral science.

Kroppen minns övergreppet

Tidigare forskning visar att hälsokonsekvenserna för den som har blivit utsatt för sexuella övergrepp är allvarliga, på både kort och lång sikt, säger Eva Wolf. Det är viktigt att personen får hjälp och adekvat vård. Men samtidigt är mörkertalen stora. Den som har varit utsatt för sexuella övergrepp har ofta svårt att verbalisera vad den har varit med om, och har kanske förträngt sina minnen.

– Men kroppen berättar. Kroppen minns, och det kommer till uttryck i tandläkarsituationen.

I studien intervjuades 13 personer, 11 kvinnor och 2 män, som har varit utsatta för sexuella övergrepp. Det var alla rädda för att gå till tandläkaren, och fick nu beskriva hur de reagerade och kände i de olika momenten av tandläkarbesöket, från att kallelsen kom till att de satt i stolen och själva behandlingen var igång.

Genomgående beskrev informanterna hur tandläkarbesöket triggade kroppen att minnas övergreppet, men också hur situationen kändes som en återupplevelse av övergreppet i sig.

– De upplevde ett eko av övergreppet i tandläkarsituationen, säger Eva Wolf.

Fysiska och psykiska reaktioner

Vilka var då de fysiska och psykiska reaktionerna som patienterna beskrev? I studien delas de in i två kategorier, ”The inner invisible struggle” (inre osynlig kamp) och ”The discoverable manifestations” (fysiska uttryck möjliga att upptäcka).

Till de fysiska reaktionerna hör svettningar, illamående, tårar i ögonen eller att patienten vill skölja hela tiden. Eller inte klarar av att följa med när stolen fälls bakåt utan sitter kvar i upprätt position. Hit hör också olika former av undvikanden, till exempel att inte dyka upp alls eller lämna återbud i sista stund.

– Kanske sitter patienten i väntrummet, men går strax innan det är dags för behandling. Om det här upprepas bör tandvårdspersonalen fundera: vad kan ligga bakom beteendet? Vad beror det på? säger Eva Wolf.

De inre reaktionerna handlar om skam- och skuldkänslor, kopplade till det ursprungliga övergreppet. Känslorna dyker ofta upp redan på förhand, till exempel när patienten kontaktas av tandvårdspersonalen för att boka en tid. Flera av informanterna uttryckte också skam och självförakt över dålig munhälsa.

En allvarlig reaktion är den psykologiska försvarsreaktionen dissociation, vilket innebär att patienten mentalt stänger av när något outhärdligt sker. Blir paralyserad och låter det som händer, hända. Den reaktionen kan också uppstå i tandläkarstolen, som ett eko av övergreppet.

Kunskap ökar beredskapen

– Många uttryck är svårupptäckta för personalen. Men med ökad kunskap ökar också den egna beredskapen.

– Genomgående krävs att vi inom tandvården blir bättre på att se patienten. Att vi ställer frågor: jag ser att du svettas, hur känner du dig? Nu har du uteblivit flera gånger i rad, vad beror det på? Att vi är uppmärksamma på reaktionerna och förstår möjliga kopplingar till tidigare erfarenheter, säger Eva Wolf.

Artikel: "Dental care – an emotional and physical challenge for the sexually abused" av Eva Wolf, Erin McCarthy och Gisela Priebe i fulltext i kunskapsbanken

Om tandvårdens ansvar för patienter som har utsatts för våld i NCK:s Webbstöd för vården