Ungas psykiska välbefinnande på Gotland: Ett forskningsbaserat regionalt utvecklingsprojekt

Fyra ungdomar står på ett soligt fält, de håller varandra om axlarna och står med ryggen mot kameran

På Gotland har sex av tio ungdomar i högstadiet och gymnasiet måttligt eller lågt psykiskt välbefinnande. Samtidigt saknar många av dem tydliga tecken på psykisk ohälsa. Ett gott psykiskt välbefinnande är viktigt för att hantera livets utmaningar, utvecklas och må bra. Unga utan fullgott psykiskt välbefinnande har ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. För att stärka ungas psykiska välbefinnande behövs effektiva insatser som upplevs som meningsfulla av unga. Utifrån detta pågår ett forskningsbaserat regionalt utvecklingsprojekt på Gotland: ”Förstudie inför aktionsplan för ungas psykiska välbefinnande på Gotland”, fram till och med juni 2026 med det övergripande syftet att undersöka möjliga lokala åtgärder för att stärka ungas psykiska välbefinnande. I projektet har sju unga personer i åldrarna 13–22 år arbetat i projektet under 15 månader och varit aktivt involverade i planering, datainsamling, analys och resultatredovisning inom projektet.

Grundinformation

  • Period: 2024-12-16 – 2026-06-30
  • Finansiär: Region Gotland, Länsförsäkringar Gotland, Visby Domkyrkoförsamling och forskargruppen Chap vid Uppsala universitet

Detta regionala forskningsbaserade utvecklingsprojekt ägs av Region Gotland och forskargruppen CHAP har ansvar för genomförande att forskningen i projektet.

Projektets studier och workshop

I projektet har fem vetenskapliga studier och en workshop genomförts. Studierna II och III samt workshopen har genomförts tillsammans med de unga medforskarna. Studierna I, IV och V har genomförts av studenter vid Uppsala universitet med stöd av projektets ansvariga forskare.

  • Studie I hade syftet att a) undersöka psykisk hälsostatus bland ungdomar och b) självskattad psykisk ohälsa, självskattad allmän hälsa och vårdkontakter bland ungdomar med sårbar psykisk hälsa, det vill säga de som har måttligt till lågt psykiskt välbefinnande men frånvaro av symtom på allvarliga psykiska besvär.
  • Studie II hade syftet att undersöka unga personers tankar om vad som kan göras i samhället för att främja ungas psykiska välbefinnande. Studien genomfördes gemensamt av de unga medforskarna
  • Workshop med UngHansan hade syftet att undersöka vad unga personer från europeiska länder uppfattar behöver göras i samhället för att främja ungas psykiska välbefinnande. UngHansan är Hanseförbundets ungdomsnätverk
  • Studie III hade syftet att beskriva exempel på insatser i det gotländska samhället som främjar ungas psykiska välbefinnande.
  • Studie IV hade syftet att undersöka hur unga personer uppfattar en verksamhet som har fokus på existentiell hälsa och hur de upplever att en sådan verksamhet påverkar deras psykiska välbefinnande.
  • Studie V hade syftet att undersöka hur skolsköterskor beskriver sitt arbete med att främja ungdomars psykiska välbefinnande samt hur de uppfattar sina möjligheter att bedriva denna typ av arbete.

Projektet har gett kunskap om vilka insatser unga personer anser behöver göras och vilka insatser som redan genomförs i samhället för att främja ungas psykiska välbefinnande. Utifrån resultatet i projektets fem studier och workshop har de unga medforskarna med stöd av forskare och projektstödjare formulerat ett antal rekommendationer till samhället om insatser för att främja ungas psykiska välbefinnande. Nedan finns projektets resultatrapport ”Hur kan ungas psykiska välbefinnande främjas i samhället?” där resultaten från alla studierna och workshopen presenteras liksom de unga medforskarnas 53 rekommendationer.

Resultat

Projektet har gett kunskap om vilka insatser unga personer anser behöver göras och vilka insatser som redan genomförs i samhället för att främja ungas psykiska välbefinnande. Utifrån resultatet i projektets fem studier och workshop har de unga medforskarna med stöd av forskare och projektstödjare formulerat ett antal rekommendationer till samhället om insatser för att främja ungas psykiska välbefinnande. Nedan finns projektets resultatrapport ”Hur kan ungas psykiska välbefinnande främjas i samhället?” där resultaten från alla studierna och workshopen presenteras liksom de unga medforskarnas 53 rekommendationer.

Projektens resultatrapport och detaljerade resultat

Projektens resultatrapport

Projektets resultatrapport publicerad 2026-06-22 finns att läsa här: "Hur kan ungas psykiska välbefinnande främjas i samhället?" pdf, 1 MB. Resultat från ett forskningsbaserat regional utvecklingsproket på Gotland.

Resultat i studie III om pågående insatser

I studien intervjuades 43 verksamheter på Gotland och totalt 85 pågående insatser för främjande av ungas psykiska välbefinnande identifierades. Via länkarna nedan finns detaljerade resultat.

Intervjuade verksamheter pdf, 145 kB. - lista med de 43 verksamheter som intervjuats

Sammanfattning av intervjuerna pdf, 3 MB. - sammanfattning av vad som kom fram i varje intervju tillsammans med de unga medforskarnas värdering av verksamheten/insatsen

Typer av insatser/verksamheter pdf, 575 kB. - lista med de 85 identifierde insatserna/verksamheterna, indelade i 15 olika kategorier

Åldersgrupper pdf, 461 kB. - lista med de 85 identifierade insatserna/verksamheterna utifrån vilka åldersgrupper de riktar sig till

De unga medforskarnas bedömning av insatserna. pdf, 329 kB.

Veronica Hermann, associerad forskare i CHAP och folkhälsostrateg i Region Gotland

Georgina Warner, docent och forskare i CHAP

Tove Törnqvist, verksamhetsutvecklare i Region Gotland

Sju medforskare i åldrarna 13-21 år

Kontakt

Hör gärna av dig till Veronica Hermann med eventuella frågor

Logotyper för Uppsala universitet, Region Gotland, Länsförsäkringar Gotland och Visby domkyrkoförsamling

Projektmedlemmar

Projektledare: Veronica Hermann
Medarbetare: Georgina Warner, Tove Törnqvist

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin