VOICE – AI-genererade röster: juridiska och samhälleliga perspektiv

ai

Om projektet

Utvecklingen av AI-genererade – eller ”syntetiska” – röster går snabbt. Tekniken gör det möjligt att skapa röster som låter nästan identiska med verkliga personer, inklusive dialekter, andningsljud och känslouttryck. Dessa röster används redan i spel, film, musik, ljudböcker, smarta assistenter och chattbotar. Detta väcker viktiga frågor:
Vem äger en röst? Vem tjänar på den? Och hur bör lagstiftningen se ut?

Det råder idag stor oklarhet kring det rättsliga skyddet för AI‑genererade röster, något som skapar betydande demokratiska, kulturella och symboliska konsekvenser. VOICE syftar till att skapa en interdisciplinär forskningsmiljö som fördjupar samhällets, kulturens och juridikens förståelse för dessa frågor. [uu.se]

Syfte och mål

VOICE forskningsmiljö (2025–2030) har fyra centrala mål:

  1. Skapa ett tvärvetenskapligt rum där fler perspektiv kring syntetiska röster kan mötas.
  2. Utveckla en rättsvetenskaplig grund för frågor om likhetsrättigheter, transparens och anonymisering – med hänsyn till demokrati, grundläggande fri‑ och rättigheter, kreativ innovation och konstnärlig frihet.
  3. Bidra till forskning inom juridik, litteraturvetenskap/sociologi om litteratur, människa‑datorinteraktion och etnomusikologi.
  4. Utveckla praktiska verktyg som stärker medborgares och konstnärers rättigheter i relation till sina röster.

Forskningsfrågor och teman

Projektets interdisciplinära arbete fokuserar på fem övergripande teman:

  1. Autenticitet vs. synteticitet
  2. Avlidna röster vs. levande röster
  3. Kroppslighet vs. avkroppsligande
  4. Konsumentval och ”voice bubbles”
  5. Makt och bottom‑up juridiska frågor

Deltagare och nätverk

VOICE består av ett kärnteam med fyra seniora forskare och en doktorand, samt ett nätverk av 25–35 forskare och andra ”critical friends” som medverkar i workshops och kunskapsutbyte.

Projektmedlemmar (urval):

  • Katja de Vries, projektledare (Juridik)
  • Karl Berglund, litteraturvetenskap (audioboksforskning)
  • André Holzapfel, HCI
  • Kıvanç Tatar, etnomusikologi / data science

Bakgrund: Varför VOICE behövs

När AI kan reproducera kända (och avlidna) personers röster uppstår en rad komplexa frågor:

  • Ska det vara tillåtet att ge din ljudbok en röst som låter som Astrid Lindgren, Snoop Dogg eller en avliden släkting?
  • Vem bestämmer över en röst, och kan den ”ägas”?
  • Hur påverkar syntetiska röster kulturproduktion, likabehandling och maktstrukturer?

VOICE adresserar dessa frågor genom forskning som kombinerar teknik, humaniora, samhällsvetenskap och juridik.

Tidsperiod: 1 januari 2025 – 31 december 2030
Projektledare: Katja de Vries, universitetslektor i offentlig rätt, Juridiska institutionen, Uppsala universitet
Finansiär: Vetenskapsrådet
Beviljat belopp: 17,985,000 SEK

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin