Allmänt

Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-02-15.

Behörighetskrav

Lingvistik A

Mål

Utbildningen syftar till att ge fördjupade kunskaper i ämnet lingvistik och några av dess delområden.

Efter avslutad kurs skall studenten för att förtjäna betyget Godkänd minst kunna

Delkurs 1: Semantik och pragmatik, 7,5 hp

förklara några olika sätt att definiera begreppet betydelse utifrån olika teoretiska utgångspunkter

förklara grunderna för de gränsdragningar mellan grammatik, semantik och pragmatik som görs inom några olika teoretiska ramverk.

redogöra för grundläggande teoretiska positioner kring relationerna mellan språklig betydelse, den fysiska verkligheten och språkanvändarnas mentala tillstånd och tillämpa dem i resonemang kring autentiska språkliga data

redogöra för grundläggande teoretiska positioner kring relationerna mellan språkliga uttrycks form och innehåll och tillämpa dem i resonemang kring autentiska språkliga data

redogöra för viktiga lexikala relationer och tillämpa dem för att resonera kring godtyckliga ords relationer

klargöra sambandet mellan satsers betydelse och logiska konsekvensförhållanden

översätta elementära utsagor till predikatlogik och informellt förklara

principerna bakom denna översättning

redogöra för några teoretiska ansatser som förklarar hur språkliga uttrycks betydelse och/eller referens kan bero på kontexten, samt tillämpa dem i resonemang kring autentiska språkliga data

med viss självständighet tillägna sig teoretiska analyser av semantiska och pragmatiska fenomen samt muntligt och skriftligt redogöra för dessa

försvara och kritisera några typiska semantiska hypoteser utifrån autentiska språkliga data

Delkurs 2: Funktionell grammatik, 7,5 hp

redogöra för innebörden i begreppet funktionell grammatik samt hur denna teoretiska inriktning skiljer sig från andra, främst den generativa

på en översiktlig och elementär nivå redogöra för strukturen hos semantisk-lexikala nätverk

definiera huvudordklasser utifrån syntaktiska, morfologiska och semantiska kriterier i ett för studenten tidigare okänt språk

förklara vad som menas med grammatikaliseringsprocesser, samt översiktligt förklara hur grammatikalisering av tempus-, aspekt-, negations- och kongruensmarkörer sker i språk

redogöra för förhållandet mellan semantiska roller och grammatiska relationer

redogöra för begreppet transitivitet

analysera och redogöra för markering av grammatiska relationer hos både huvud- och

dependentmarkering i för studenten tidigare okända språk

förklara skillnaden mellan språk med fri och bunden ordföljd, samt förhållandet mellan ordföljden i satser och bundna morfem

definiera och redogöra för begreppen tempus, aspekt och modalitet, samt redogöra för skillnaden mellan aspekt och aktionsart

redogöra för begreppen perfektiv – imperfektiv

redogöra för skillnaden mellan presupposition, realis och irrealis

på en översiktlig och elementär nivå redogöra för skillnaden mellan logisk och språklig negation

Dessutom läses ytterligare två delkurser om vardera 7,5 hp ur det utbud av fristående kurser i ämnet som finns för innevarande termin.

Innehåll

Delkurs 1: Semantik och pragmatik, 7,5 hp,

Kursen syftar till att ge en introduktion till vetenskaplig beskrivning av språklig betydelse. Historisk genomgång av olika ansatser till beskrivning av språklig betydelse inom lingvistiken. Grundläggande semiotik. Både lexikal och kompositionell semantik behandlas. Extensioner och extensionell analys (mängdlära). Definitioner och prototyper. Introduktion till sanningsvillkorssemantik och logisk analys. Relationen mellan semantik och pragmatik. Grundläggande pragmatik: presupposition, troper (t.ex. ironi, metafor och metonymi), talakter, konversationella maximer, artighet och implikatur.

Delkurs 2: Funktionell grammatik, 7,5 hp.

Funktionell grammatik som teoretisk inriktning. Lexikon, ord och morfem. Enkla och komplexa satser. Argumentstruktur. Verbklasser. Grammatiska relationer och markering. Ordföljd. Tempus, aspekt och modalitet. Negation

Dessutom läses ytterligare två delkurser om vardera 7,5 hp ur det utbud av fristående kurser i ämnet som finns för innevarande termin.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsnings-, övnings- och examinationsmoment. Studentens egna lärandeaktiviteter är av avgörande vikt för arbetet på kursen.

Examination

Studenterna visar resultaten av sitt lärande genom en kombination av examinerande moment. Dessa moment kan vara muntliga eller skriftliga. De kan äga rum vid schemalagd tid och plats (t.ex. inom ramen för ordinarie undervisning), eller vara sådana som studenten utför på egen hand. Föreskrifter om detta föreligger vid kurstillfällets början. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att detta betyg erhållits på minst 22,5 högskolepoäng

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen avser andra terminens studier inom ämnesområdet lingvistik. Fördjupning till filosofie kandidatexamen kräver ytterligare 30 hp inom detta, varav en kandidatuppsats om 15 hp, under förutsättning att 30 hp från Lingvistik A är klara.

Övriga föreskrifter

Kursen får ej medtagas i examen som fristående kurs om motsvarande moment lästs inom annan kurs som ingår i examen.