Nya hedersdoktorer vid Medicinska och
Farmaceutiska fakulteterna

Hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten 2027

Katalin Karikó

Katalin Karikó är en ungersk-amerikansk biokemist vars forskning har haft avgörande betydelse för utvecklingen av mRNA som medicinskt verktyg. Under flera decennier studerade hon mRNA:s potential som terapeutisk behandling, trots återkommande motgångar och neddragna forskningsanslag.

Tillsammans med immunologen Drew Weissman utvecklade hon principer för modifierat mRNA innehållande nukleosider som gör det möjligt att använda tekniken utan att utlösa skadliga immunreaktioner. Arbetet lade grunden för de mRNA-vacciner som snabbt kunde utvecklas mot SARS-CoV-2 när covid-19-pandemin bröt ut. För sina upptäckter tilldelades Karikó och Weissman Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023.

Karikó har också en personlig anknytning till Uppsala universitet och inte minst till Carl von Linnés arbete. Vid sin Nobelföreläsning på Biomedicinskt centrum, BMC, den 13 december 2023 berättade hon om betydelsen av att få föreläsa vid Linnés universitet. Hon beskrev även hur Carl von Linné hade inspirerat hennes vetenskapliga förhållningssätt redan som tonåring i hennes första vetenskapliga skolarbete och hur hans systematiska tillvägagångssätt varit en ledstjärna i hennes fortsatta forskargärning.

Gerd Kvale

Gerd Kvale är professor emerita i klinisk psykologi vid Universitetet i Bergen och en internationellt ledande forskare inom behandling av psykiska och komplexa hälsotillstånd. Hon är kvinnan bakom metoden ”Bergen 4-dagarsbehandling” (B4DT), en intensiv behandlingsmetod för ångest- och tvångssyndrom som har visat starka och reproducerbara kliniska resultat och fått internationell spridning. För innovationen tilldelades hon Norges forskningsråds innovationspris 2022.

Kvales forskning förenar klinisk psykologi med medicin, neurovetenskap och biologiska mekanismer för att förstå och optimera behandlingseffekter. Hon har bland annat varit central i etableringen av Bergen Center for Brain Plasticity vid Haukeland universitetssjukhus och utsågs av TIME Magazine 2018 till en av världens 50 mest inflytelserika personer inom hälsa.

Hennes samarbete med Uppsala universitet har rötter i doktorandtiden 1994 och hennes tidiga arbete inom psyko-onkologi. Samarbetet har bland annat omfattat gemensam handledning av doktorander och nya forskningsprojekt och har senare fördjupats genom forskning om utveckling och implementering av behandlingsmetoder för komplexa och kroniska hälsotillstånd.

George P. Chrousos

George P. Chrousos är en internationellt framstående läkare och forskare vars arbete har haft stor betydelse för den moderna förståelsen av stress och hur den påverkar människors hälsa. Som barnläkare och endokrinolog har han bidragit till att definiera kroppens stressystem och kartlagt det komplexa samspelet mellan hjärnan, hormonsystemet och immunförsvaret – system som tillsammans hjälper kroppen att upprätthålla balans och anpassa sig till förändringar.

Hans forskning har visat hur långvarig eller felreglerad stress kan bidra till en rad olika sjukdomstillstånd, bland annat depression och ångest, fetma och metabolt syndrom, diabetes, hjärt-kärlsjukdom samt inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar.

Ett av Chrousos mest betydelsefulla vetenskapliga bidrag är beskrivningen av primär generaliserad glukokortikoidresistens, även kallad Chrousos syndrom. Det är en sällsynt genetisk sjukdom som har gett viktig kunskap om de mekanismer som styr kroppens känslighet för glukokortikoidhormoner. Hans forskning har fört både grundforskning och klinisk medicin framåt och bidragit till ökad kunskap om diagnostik, sjukdomsmekanismer, förebyggande arbete och behandling inom bland annat endokrinologi, psykiatri, immunologi, metabolism och pediatrik.

Chrousos har publicerat mer än 1 900 vetenskapliga artiklar och hör till världens mest citerade läkare och forskare. Han har haft flera ledande vetenskapliga och akademiska uppdrag vid amerikanska National Institutes of Health och blev senare professor och prefekt för pediatrik vid National and Kapodistrian University of Athens. I dag är han ordförande för Hellenic Pasteur Institute och leder UNESCO Chair on Adolescent Health Care.

Hans långvariga relation med Uppsala universitet speglar ett starkt engagemang för internationellt vetenskapligt samarbete. Genom generöst mentorskap, tvärvetenskapligt tänkande och uppbyggnaden av långsiktiga forskningsnätverk har han stöttat generationer av forskare och bidragit till viktiga framsteg inom medicin och farmaci.

Chrousos karriär präglas av en nära koppling mellan gedigen biomedicinsk forskning, kliniskt arbete och ett långsiktigt engagemang för att förbättra människors hälsa genom hela livet.

Hideho Okada

Hideho Okada är en internationellt erkänd läkare och forskare som under mer än tre decennier har arbetat med translationell immunterapi mot hjärntumörer. Genom att kombinera klinisk erfarenhet med avancerad laboratorieforskning har han bidragit till att utveckla nya former av immunterapi där patientens egna T-celler tränas eller modifieras för att känna igen och angripa tumörceller.

Ett av Okadas mest banbrytande bidrag är upptäckten av cytotoxiska T-lymfocyt-epitoper (CTL) i gliomassocierade antigener, inklusive epitoper som härrör från tumörspecifik alternativ splitsning. Hans forskning har bidragit till både nya behandlingsmetoder och förbättrade sätt att bedöma hur patienter svarar på immunterapi, och därmed lagt en grund för mer träffsäker och individanpassad behandling av gliom.

Okada utsågs till 2025 års Göran Gustafsson-pristagare och har tidigare varit gästföreläsare vid Rudbeckseminariet. Han har också ett aktivt samarbete med professor Magnus Essand och adjungerad lektor Mats Hellström vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.

Ralf Bartenschlager

Ralf Bartenschlagers forskning fokuserar främst på hepatitvirus, särskilt hepatit C-virus, men även på flavivirus som denguevirus. Hans arbete har gett avgörande kunskap om virala livscykler och framför allt om hepatit C-virusets replikation.

Bartenschlager utvecklade ett experimentellt replikonsystem som gjorde det möjligt att studera de intracellulära stegen i replikeringen av viruset i cellkultur. Systemet har varit avgörande för utvecklingen av nya och mycket effektiva läkemedel mot hepatit C. Dagens behandlingar botar mer än 95 procent av patienterna och har utvecklats med utgångspunkt i den kunskap och de metoder som hans forskning bidragit till. För sitt arbete tilldelades han bland annat Robert Koch-priset 2015 och Lasker-DeBakey Clinical Medical Research Award 2016.

Bartenschlager har ett mångårigt samarbete med Uppsala universitet och har vid flera tillfällen varit inbjuden talare vid nordiska möten om antiviral behandling och läkemedelsresistens i Uppsala. Under 2024–2025 genomförde Dario Akaberi, tidigare doktorand hos forskare vid Uppsala universitet, sin postdoktorala forskning i Bartenschlagers laboratorium. Ett fortsatt samarbete kan bland annat bidra till utvecklingen av antivirala läkemedel mot denguevirus och andra flavivirus, där effektiva behandlingar fortfarande saknas.

Hedersdoktorer vid Farmaceutiska fakulteten 2027

Gerard (Gerry) D. Wright

Gerard (Gerry) D. Wright är professor vid Department of Biochemistry and Biomedical Sciences vid McMaster University och tidigare föreståndare för Michel G. DeGroote Institute for Infectious Disease Research. Han räknas som en av världens främsta forskare inom antibiotikaresistens och upptäckten av nya antibiotika.

Wright har varit pionjär i utvecklingen av metoder för att identifiera antibiotika från naturen genom att använda marklevande mikroorganismer som källa för att hitta tidigare okända bioaktiva molekyler. Hans forskning i forntida sediment och orörda grottmiljöer har bland annat visat att antibiotikaresistens är ett uråldrigt fenomen som föregår människans användning av antibiotika med mer än fyra miljoner år.

Wright samarbetar nära med antibiotikaplattformen ENABLE-2, som leds av Uppsala universitet. Han är invald fellow i både Royal Society of Canada och American Academy of Microbiology och har mottagit ett stort antal utmärkelser. År 2016 utsågs han till McMaster Distinguished University Professor, den högsta akademiska hedersbetygelsen vid McMaster University. År 2023 utsågs Wright till Göran Gustafssonföreläsare i medicin vid Uppsala universitet.

Anneke Hesseling

Professor Anneke Hesseling är en av världens ledande forskare inom tuberkulos hos barn, ett globalt hälsoproblem som länge fått begränsad uppmärksamhet. Som föreståndare för Desmond Tutu TB Centre vid Stellenbosch University i Sydafrika, där hon också är framstående professor i pediatrik och barnhälsa, leder hon forskning med fokus på att förbättra upptäckt, förebyggande och behandling av tuberkulos hos barn.

Under mer än 20 år har Hesseling kombinerat kliniskt arbete med forskning. Hennes studier har bland annat visat hur läkemedelsdoser behöver anpassas för barn och bidragit till kortare och mer effektiva tuberkulosbehandlingar och strategier för förebyggande. Flera av hennes forskningsresultat har direkt påverkat internationella riktlinjer från WHO och har möjliggjort välbehövlig tillgång till behandling.

Hesseling har samarbetat nära med Institutionen för farmaci vid Uppsala universitet sedan början av 2010-talet. Samarbetet fokuserar på optimering av doseringen av läkemedel för behandling av tuberkulos hos barn och har hittills resulterat i 20 gemensamma sakkunniggranskade artiklar och riktlinjer från WHO. Hennes samarbete med Uppsala omfattar också gemensamt deltagande i internationella forskningsnätverk och utbyten mellan forskare och doktorander i Sverige och Sydafrika.

Robin Widing