Östrogenbehandling bör rekommenderas oftare
efter livmoderkroppscancer hos unga

Livmoderkroppscancer är en sjukdom som är kopplad till östrogen. Höga nivåer av hormonet ökar risken för att utveckla sjukdomen, vilket också gjort vården försiktig med att ge östrogen till kvinnor som redan har haft cancerformen.

Men risken att insjukna är inte samma sak som risken att få ett återfall, betonar Karin Stålberg, universitetslektor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

– När man tittar på hur det går för de här kvinnorna har man inte sett att östrogen efter en endometriecancer skulle öka risken för återfall. Att östrogen verkar öka risken för att insjukna i sjukdomen betyder inte att en östrogenbehandling efter sjukdomen ökar återfallsrisken.

Medelåldern vid livmoderkroppscancer är omkring 70 år. I en studie av omkring 750 kvinnor i Sverige som diagnostiserats med livmoderkroppscancer före 50 års ålder har forskarna undersökt behandlingen av en patientgrupp som annars är relativt ovanlig. Överlevnaden i denna grupp är generellt sett väldigt god, och återfall är ovanligt.

Ett av resultaten som oroar forskarna är dock att många av de yngre kvinnorna hamnar i klimakteriet betydligt tidigare än normalt.

Fler kan få behålla äggstockarna

Vid operation för livmoderkroppscancer tas livmodern bort och ofta även äggstockarna. För en yngre kvinna innebär det att kroppens egen östrogenproduktion upphör och att klimakteriet infaller mycket tidigare. Det finns två vägar att gå, enligt Karin Stålberg.

– Det ena valet är att man sparar äggstockarna, vilket man kan göra hos kvinnor 45 år eller yngre, säger Karin Stålberg.

Det är dock inte möjligt för alla. Det kan finnas en risk för metastaser i äggstockarna och alla riskfaktorer är inte kända före operationen. I vissa fall kan det därför vara tryggare att ta bort äggstockarna och i stället ge östrogen efteråt.

Det är också där Karin Stålberg ser störst behov av förändring.

– Det andra alternativet, och det som framför allt behöver öka, är att vi ska vara modigare och mer framåt med att ge östrogenbehandling efter operation hos yngre kvinnor. Om man är tveksam till att behålla äggstockarna kan det vara bättre att ta bort dem och sedan ge östrogenbehandling efteråt.

Tidigt klimakterium har också risker

För yngre kvinnor handlar östrogenbehandling inte bara om att lindra vallningar eller andra klimakteriebesvär. Ett klimakterium före 45 års ålder är förknippat med ökade långsiktiga hälsorisker.

– Det är viktigt att man inte blandar ihop den här yngre gruppen med kvinnor som kommer i klimakteriet i 50–55-årsåldern. För den unga gruppen kan man behöva östrogen även utan klimakteriebesvär, på grund av riskerna för bland annat benskörhet, hjärt-kärlsjukdom, depression och troligen även demens.

Studier har också visat ett samband mellan mycket tidigt klimakterium och kortare livslängd.

Samtidigt har både läkare och patienter ofta varit försiktiga med hormonbehandling efter en cancerdiagnos. Fokus hamnar naturligt på att undvika återfall, medan konsekvenserna av långvarig östrogenbrist riskerar att få mindre uppmärksamhet.

– Har man en cancerdiagnos är det stora fokuset ofta att man inte ska få återfall. Jag möter många kvinnor som inte vågar ta hormoner, och det kan vara svårt att väga risken för återfall mot riskerna för långtidskonsekvenser. Jag tror att man åtminstone tidigare har varit lite överdrivet rädd för återfall, menar Karin Stålberg.

Nya rekommendationer i vårdprogrammet

Studiens resultat får nu också betydelse för det nationella vårdprogrammet för endometriecancer, där Karin Stålberg är ordförande.

I den kommande versionen blir rekommendationen tydligare. Kvinnor som insjuknar före 45 års ålder och har livmoderkroppscancer med låg återfallsrisk bör erbjudas östrogenbehandling, oavsett om de har klimakteriebesvär eller inte.

– Det blir en styrka för läkare att det står samma sak över hela Sverige. Alla är inte insatta i de senaste studierna, och då behöver vi tydliga nationella rekommendationer så att man vågar göra detta.

För kvinnor under 45 rekommenderas behandlingen pågå fram till dess att klimakteriet normalt sett inträder, vilket är omkring 50–52 år. Därefter kan en eventuell fortsatt behandling bedömas utifrån symtom.

För Karin Stålberg är resultaten samtidigt en påminnelse om att vården av yngre kvinnor med livmoderkroppscancer behöver handla om mer än att behandla själva tumören.

– Det viktigaste är att man inte bara fokuserar på cancersjukdomen, utan också tittar på livskvalitet och långtidsrisker med östrogenbrist. Vi behöver ett större helhetsperspektiv, där cancerdiagnosen förstås är en del, men där man också följer de här kvinnorna över tid, avslutar hon.

Robin Widing