"Utan kunskap upptäcks inte våldet"

Uppropen #slutvillkorat och #utanskyddsnät som samlar berättelser av personer med funktionsvariation och kvinnor i missbruk och prostitution välkomnar regeringens nya satsning på ett kunskapslyft för personal i socialtjänsten. Företrädarna Denise Cresso-Nydén och Lotten Sunna efterlyser förståelse för individens behov.

Denise Cresso-Nydén och Lotten Sunna.

Denise Cresso-Nydén är företrädare för #slutvillkorat och Lotten Sunna för #utanskyddsnät. Foto: Staffan Claesson.

Det har gått ett år sedan uppropen under hashtaggen #metoo började publiceras i sociala medier hösten 2017. Denise Cresso-Nydén arbetar som socionom i Göteborg och är en av initiativtagarna till #slutvillkorat, uppropet som undertecknades av kvinnor med olika typer av funktionsvariation och normbrytande funktionalitet. Hon välkomnar den satsning på utbildning av personal inom socialtjänsten som nu görs på uppdrag av regeringen och som samlas under #upptäckvåldet. Men för att den ska lyckas behövs resurser för att följa upp våldet – samt systematiska insatser för att kunskaperna ska nå ut, poängterar hon.

Denise Cresso-Nydén tycker att det ofta saknas en förståelse inom socialtjänsten för vad olika typer av funktionsnedsättningar innebär.

– Den kunskapen behövs både hos LSS-enheten och bland dem som arbetar med kvinnofrid, säger Denise Cresso-Nydén.

Lotten Sunna är en av initiativtagarna till #utanskyddsnät som samlade kvinnor i drogberoende och prostitution. Hon betonar vikten av att vara icke-dömande i kontakten med kvinnorna. Det är centralt för att kunna bygga upp förtroende.

Berättar inte allt

– Det finns exempel på förskräckliga kommentarer både från personal inom socialtjänsten och inom psykiatrin. Folk kan få höra att de ska välja en annan livsstil eller att de tjänar mer än vad de själva gör, säger Lotten Sunna.

Det gäller också att förstå hur våldsutsatta kvinnor i drogberoende och i prostitution kan bete sig. I regel berättar många inte allt om hur de har det.

– De kan vara rädda för mer våld, för att bli av med barnen eller för att bli av med sin försörjning, säger hon.

Många vågar helt enkelt inte lita på att de ska få hjälp.

– För att överleva i missbruk och prostitution behöver man ett hårt skal. Det kan bli tuffa ord, även när man kommer in på en akutmottagning. Det är en tränings- och utbildningsfråga skulle jag säga, att inte ta det personligt, utan se att det är en människa i ett stort behov av hjälp, säger Lotten Sunna.

Personer i drogberoende är inte alltid mottagliga för hjälp. Snarare än att kräva att någon ska visa sig motiverad tror Lotten Sunna att det gäller att socialsekreteraren kan agera snabbt när det som kallas motivationsfönster dyker upp. Det uppstår exempelvis när någon riskerar att bli av med vårdnaden om sitt barn, sin bostad eller om man tagit en överdos.

– Jag skulle rekommendera socialsekreterare att ha en plan som är redo när motivationsfönstret dyker upp.

Också uppfattningen om vem som är förövare behöver nyanseras till att gälla fler än enbart partners. Övergreppen börjar ofta tidigt, både för kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar och för kvinnor i missbruk och/eller prostitution.

– Vår grupp är så utsatt. Man kan ha varit utsatt för incest, partnervåld, våld som utövas av myndighetspersoner, säger Lotten Sunna.

Andra förövare

För kvinnor med funktionsnedsättning återfinns också taxichaufförer och personliga assistenter bland gärningsmännen.

– Att äldre män eller män med någon funktionsnedsättning kan vara förövare tror jag många missar, säger Denise Cresso-Nydén.

Det finns risker både med att ha assistenter och att jobba som assistent, som de personliga assistenternas egna upprop #hjälpaintestjälpa visar. Därför menar #slutvillkorat att assistansbolagen och assistentsamordnare är en viktig målgrupp för utbildningssatsningar.

Ett annat av #slutvillkorats krav gäller att de taxichaufförer som utför färdtjänstkörningar ska ha intyg från belastningsregistret och att förare som anklagas för sexuella övergrepp blir avstängda under eventuella utredningar.

– Jag vill se att kommunen eller regionen tar in det här i upphandlingarna med taxibolagen, säger Denise Cresso-Nydén.

Socialtjänsten har också behov av rutiner för att dokumentera det våld som rapporteras, anser hon.

– Att lägga undan någons mobil eller nycklar, så att hon inte når den själv. Att inte hjälpa någon upp ur sängen. Att inte tolka åt en döv person. Det är exempel på situationer som skapar en utsatthet. Den typen av erfarenheten måste dokumenteras, så att de efter en polisanmälan kan bli del av kvinnofridsbrottet. Det utgör viktig stödbevisning, säger Denise Cresso-Nydén.

Lotten Sunna anser att socialtjänsten bör använda sig av den specialistkompetens som finns om kvinnor med drogberoende och i prostitution. Men i dag tycker hon att motsatsen sker på många håll när metoder och insatser läggs ner eller omorganiseras.

– Under senare år har den här gruppen sett hur fungerande insatser och vård dragits tillbaka, säger Lotten Sunna.

Om satsningen

I juni 2018 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att samordna en särskild satsning för att erbjuda främst socialtjänstpersonal utbildning om våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Uppdraget som pågår under året genomförs i samverkan med NCK, Jämställdhetsmyndigheten och länsstyrelserna.

Läs om regeringsuppdraget #upptäckvåldet

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin