Steg-för-steg-rutin hjälper tandvårdspersonalen att ställa frågor om våld

– Jag tror att ju mer man arbetar med våld i nära relationer och pratar om utsatthet för våld desto mer naturligt blir det att hantera det. Men det är ingen lätt uppgift, säger Katarina Kovács Warnebrant.

Katarina Kovács Warnebrant arbetar som tandvårdsstrateg på Folktandvården i Region Stockholm. Under 2021 tog hon och hennes kollegor fram en ny rutin för arbetet med våld i nära relation inom Folktandvården.

– När vi tog fram rutinen tittade vi på exempel från andra regioner. Vad har de gjort och hur har de skrivit? Och så utgick vi från det och gjorde rutinen till vår egen genom att ta det bästa från olika regioner, säger Katarina Kovács Warnebrant.

Under framtagande av rutin och utbildningar fick de också stöd av enheten för våld i nära relationer vid Akademiskt primärvårdscentrum. I samarbete med Folktandvården anpassades utbildningen för tandvårdspersonal. Alla nya medarbetare ska genomgå utbildningen.

Obligatoriska webbutbildningar

Folktandvården i Region Stockholms arbete mot våld i nära relation innehåller nu bland annat obligatoriska webbutbildningar för all personal och digitala resurser på intranätet, som filmer och länkar till olika organisationer och publikationer. Katarina Kovács Warnebrant är också noga med att prata om våld i nära relation ofta och i olika sammanhang.

– När jag till exempel har möte med nya klinikchefer eller håller i utbildningar för våra BVC-informatörer eller fluortanter finns alltid våld i nära relation med. När det hela tiden lyfts blir det lite lättare att prata om våldsutsatthet, säger hon.

Arbetet resulterade även i en steg-för-steg-rutin för hur man ställer frågor om våld, hur man hanterar svaret och vad man gör i nästa steg.

– I rutinen får medarbetarna också tips på vad de ska titta efter, vad de ska göra och hur de gör i journalen så att journaltexten inte syns för obehöriga, säger Katarina Kovács Warnebrant.

Förutom skador i munnen, på tänder eller käke har personalen även möjlighet att upptäcka andra skador som kan vara ett resultat av våld i nära relation.

– Vi har ju området kring ansikte och hals väldigt nära oss när vi arbetar och där kan vi till exempel upptäcka om det finns märken på halsen, blåmärken runt öronen eller i ansiktet.

Uppmuntrar patient att polisanmäla

När en patient kommer in med skador som skulle kunna vara ett resultat av våld i nära relation beskriver rutinen tydligt vad personalen ska göra. Förutom att hantera och dokumentera skadorna kan personalen uppmuntra patienten att polisanmäla och hänvisa vidare patienten till någon av de nationella stödlinjerna för våld i nära relation, kvinnojour eller socialtjänst.

– Vi gör det vi kan och så gott vi kan. Våld i nära relation är inte vårt kompetensområde, men man kan ändå fråga om de vill ha numret till Kvinnofridslinjen. Vi kan ändå uppmärksamma att vi har sett dig, säger Katarina Kovács Warnebrant.

Att tillhandahålla informationsmaterial från de nationella stödlinjerna Kvinnofridslinjen, Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner är en del av arbetet mot våld i nära relation hos Folktandvården. När Kvinnofridslinjen ändrade telefonnummer till 116 016 våren 2025 gjorde Katarina Kovács Warnebrant därför en stor beställning på informationsmaterial om stödlinjen till Region Stockholms samtliga 73 kliniker och avdelningar.

– Våld i nära relation kan vara en svår fråga att arbeta med. Att kunna hänvisa patienten vidare blir en del i hjälpen till att våga göra saker – att våga se och våga agera. Patienten kan också göra ett eget val när den går in på toaletten och ser affischen, säger Katarina Kovács Warnebrant.

Folktandvårdens rutiner för arbetet med våld i nära relation har skapat förändring i verksamheten.

– Framför allt har det blivit lättare att prata om de här frågorna när utsatthet för våld har lyfts från huvudkontoret. Rutinerna följs och vi gör uppföljningar.