SEXIT stärker arbetet mot ungas våldsutsatthet

Frågeformuläret SEXIT har funnits i drygt tio år och används främst inom ungdomsmottagningar för att identifiera unga med erfarenhet av våld och erbjuda dem relevant vård och stöd. När intresset från skolor ökade genomfördes därför en studie under 2025 för att undersöka hur SEXIT fungerar som metod inom elevhälsan.

– Vi har sett att SEXIT fungerar bra i andra verksamheter, men ville förstå hur metoden fungerar i skolmiljö, säger Per Andreas Persson, utvecklingsledare vid Kunskapscentrum för sexuell hälsa och doktorand vid Högskolan Väst.

Resultatet av studien visar att majoriteten av skolpersonalen som gått utbildningen är positiva och använder metoden. SEXIT upplevs även underlätta samtal om frågor som annars riskerar att inte tas upp.

Struktur gör det lättare att fråga

Elevhälsan möter genom hälsosamtalen nästan alla unga på högstadiet och i gymnasiet. Samtidigt saknas ofta ett enhetligt sätt att ställa frågor om sexuell hälsa och våld. Med SEXIT minskar risken för att viktiga ämnen förbises eller bara tas upp med vissa grupper.

– Elevhälsan sitter på en fantastisk position. Till ungdomsmottagningar är det ofta tjejer som söker sig, vilket har gjort det svårare att nå killar, men i skolan når man alla på ett helt nytt sätt vilket gör stor skillnad, säger Per Andreas Persson.

Metoden fungerar också som ett stöd i samtal om känsliga ämnen som kan vara svåra att prata om för både personalen och eleverna.

– Det är inte helt enkelt att ställa de här frågorna, men när det finns en struktur med fasta frågor och formuleringar blir det lättare att göra det på ett tryggt och bra sätt, säger Per Andreas Persson.

Framgångsfaktorer och hinder

Utvärderingen visar att engagemang hos personalen, stöd från ledningen och tillräcklig tid att arbeta med metoden är centrala förutsättningar som underlättar implementeringen av SEXIT i elevhälsan.

– Det behöver finnas ett intresse hos personalen och en ledning som prioriterar frågorna. Annars blir det svårt att få till det i praktiken, säger Per Andreas Persson.

Studien pekar också på att det kan vara svårt att införa ett nytt arbetssätt i verksamheter där arbetsbelastningen är hög eller där andra formulär redan används. Implementeringen underlättas därför om arbetet är gemensamt förankrat i elevhälsoteamet.

Ett konkret råd är att börja med att läsa mer om SEXIT på SRHR:s hemsida, sätta sig in i materialet och diskutera hur det kan användas i den egna verksamheten.

Viktigt att alla får samma frågor

En stor styrka med SEXIT, menar Per Andreas Persson, är att formuläret bidrar till likvärdighet. När alla elever får samma frågor minskar risken att någon förbises eller känner sig utpekad.

Samtidigt visar studien att metoden inte alltid används med alla elever. Det kan till exempel handla om att elever som redan har kontakt med andra instanser exkluderas.

– Man kan tänka att eleven redan får hjälp och därför undviker att ställa frågorna, av oro för att väcka svåra känslor och göra eleven ledsen, säger Per Andreas Persson.

Det finns också en risk att elever med språkliga hinder inte inkluderas, trots att materialet finns på flera språk. Per Andreas Persson lyfter därför vikten av att använda metoden konsekvent för att även nå de elever som befinner sig i särskilt utsatta situationer.

– Ska vi hitta dem som har det svårast behöver vi också våga ställa frågorna till alla, säger Per Andreas Persson.

Sammantaget pekar utvärderingen på att SEXIT kan vara ett effektivt verktyg i elevhälsan, både för att underlätta samtalen med eleverna och för att bidra till tidig upptäckt av våldsutsatthet.

– Kan man upptäcka utsatthet tidigt ökar chansen att unga klarar sin skolgång och kommer vidare i livet. Att arbeta strukturerat med frågor om sexuell hälsa och våldsutsatthet är därför av stor betydelse, både för individen och samhället, säger Per Andreas Persson.