Västerås (Västmanland), mantalsuppgifter 1811

Mantalsuppgifter kallas den typ av deklaration där hushållsföreståndare som skattgrundande uppgift beskrev vilka personer som ingick i hushållet och vad de hade för sysselsättning där. Detta utgjorde sedan grund för uppgifterna i mantalslängden. Dock skickade inte alla hushåll in mantalsuppgifter, utan endast de som inte kunde delta i förrättningsmötet för mantalsskrivningen.

Mantalsuppgifterna ger oss ganska ofta information om arbetsuppgifter som utfördes av hushållsmedlemmarna. Just dessa mantalsuppgifter ger oss inblick i Västeråsbors försörjningsaktiviteter år 1811. Till exempel får vi veta att femtonåriga flickan Greta Stina Fernström bodde hos en prästänka ”för att lära” och att 28-åriga Chrestina Pehrsdotter tjänade som piga hos en lasarettsläkare.

En piga står inne vid vedspisen och tänder ett ljus med ett annat ljus. En katt tittar på.

”Piga som tänder upp eld” från målning av Uno von Angerstein (1808-1874)

Läs mer

Benny Jacobsson, Karin Hassan Jansson & Sarah Vorminder, ”Mantalslängder och mantalsuppgifter”, i Jonas Lindström (red.), Fantastiska verb: hur man fångar uppgifter om kön och arbete, Västmanland 1720-1880 (Uppsala 2020).

Beskrivning av källunderlaget

För forskningsprojektet Gender and Work (GaW2) har försörjningsaktiviteter från Västerås stads mantalsuppgifter 1811 registrerats. Syftet har varit att skapa underlag för att studera försörjningsmönster, könsarbetsdelning och förändring i Västerås med omnejd under 1700- och 1800-talen.

  • Antal fall: 147
  • Antal aktiviteter: 524
  • Antal ord källtext: 9 665
  • Källtroget transkriberat: Ja
  • Bilder av originalkällan i GaW: Nej
  • Registrerat av: Benny Jacobsson

Läs dokumentationen kring källunderlaget (pdf) Pdf, 423 kB.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin