Vad får demokratier att växa, hålla – eller försvagas?
Fria och rättvisa val är en grundpelare i demokratin – men vad krävs för att demokratin ska fungera och hålla över tid? Vid Uppsala universitet studerar forskare allt från väljarbeteende, valdeltagande och politisk representation till demokratisering, mänskliga rättigheter och politiskt våld.
Forskningen ger perspektiv från historien och världen
Genom att jämföra länder och blicka bakåt i historien går det också att förstå varför demokratin utvecklas olika, hur den kan försvagas och vilken roll kunskap och fria universitet spelar i ett öppet samhälle. Forskningen spänner över flera ämnen och ger perspektiv på demokratins framväxt, dagens utmaningar och framtidens möjligheter.
Forskningsutmaningen DemokratiInför valet: Statsvetare på stan
Evenemanget äger rum från 7 september till 11 septemberFråga oss om makt, politik och demokrati! Mellan den 7 och 11 september kommer statsvetare från Uppsala universitet att finnas på stan för att svara på frågor och resonera kring valet, vad som egentligen händer i riksdag och regering och om hur den svenska demokratin fungerar.
Institutioner som forskar om politik och demokrati
Mediekontakter inför valet
Ett urval av forskare som kan svara på mediefrågor om valrörelsen.
Forskningsmiljöer, projekt och program
Demokrati? Var god vänta. Köer vid röstmottagning, valdeltagande och demokratisk jämlikhet
Att alla väljare har goda och jämlika möjligheter av avlägga sin röst hör till demokratins hörnstenar. Detta projekt syftar till att undersöka hur köer vid vallokaler och andra faktorer kopplade till valadministrationen påverkar människors valdeltagande. Av särskild vikt är att undersöka om olika gruppers deltagande påverkas i olika grad av sådana faktorer, då det skulle kunna äventyra den demokratiska jämlikheten.
Ojämlikheten i politiska förutsättningar: Mått och förklaringar
Demokrati bygger på tanken att alla medborgare ska ha samma förutsättningar att delta i det politiska livet, genom att rösta eller kandidera till viktiga politiska poster. Det övergripande syftet med det här projektet är därför att studera i vilken utsträckning detta verkligen är fallet.
Demokratisk motståndskraft i informationskrigens tid
Demokratin kräver inte bara politiska rättigheter och institutioner som fria, allmänna och regelbundna val. Den kräver också ett offentligt samtal som ger medborgarna förutsättningar att bilda sig en egen uppfattning. Att bygga samhällelig motståndskraft mot desinformation är därför en angelägen uppgift för att värna demokratin. Detta projekt granskar existerande antaganden om demokratisk motståndskraft och utvecklar en ny förståelse av begreppet.
Hur våldsamma aktörer förvränger vägen till politisk makt: Insikter från Colombia
Projektet undersöker hur våld, hot och skrämsel påverkar vilka som kandiderar i politiska val, vilka kandidater partierna väljer och hur människor röstar. Med Colombia som exempel vill forskarna öka förståelsen för hur politiskt våld kan försvaga demokratin – kunskap som också kan vara relevant för Sverige och andra länder.
Demokrati och högre utbildning
Forskningsprogram som ska öka kunskapen om relationen mellan högre utbildning och demokrati och hur denna behöver utvecklas och förändras.
Genus och politik - UPPGAP
Forskargrupp som undersöker hur genus påverkar politisk representation, politiska partiers funktion, diskurser om kolonialism, parlamentarisk dynamik samt frågor som våld och korruption i politiska sammanhang.
Aktuella händelser
Lydia Wahlström – historiker, rösträttskämpe och jämställdhetsförespråkare
Lydia Wahlström (1869–1954) var historiker, författare och en pionjär inom den svenska kvinnorörelsen. Som student i Uppsala grundade hon 1892 Upsala Kvinliga Studäntförening. Medlemmarna utmanade tidens normer genom att som första kvinnliga studenter bära studentmössa offentligt. År 1898 disputerade Wahlström i historia, som andra svenska kvinna någonsin.
Lydia Wahlström var en ledande kraft inom rösträttsrörelsen och ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Hon kämpade även för lika lön, kvinnors rätt till statliga tjänster och kvinnliga präster. Senare engagerade hon sig starkt mot nazismen.
Nyheter, podd och film
Valdeltagandet minskar bland utrikesfödda
FORSKARPODDEN. När det gäller valdeltagande i Sverige har klyftan ökat mellan inrikes och utrikes födda. Det är färre utrikesfödda som rösta...
Rädsla tystar kvinnliga politiker i debatten
Kvinnliga politiker avstår i betydligt högre grad än sina manliga kollegor från att uttala sig offentligt på grund av rädsla för hot eller t...
Generativ AI:s sju roller i arbetet mot desinformation
Generativ AI, som till exempel kan skapa och analysera text, bilder och annat innehåll utifrån instruktioner, kan användas för att motverka ...
Rollspel kan lösa konflikter och stärka demokratin
FILM. Vid första anblick kan rollspel se ut som fantasi och fiktion, men ny forskning tyder på att det kan vara ett användbart verktyg i att...
Ålder vid invandrande påverkar framtida valdeltagande
Påverkas ens framtida valdeltagande av vid vilken ålder man invandrade till Sverige? Henrik Andersson, forskare vid Uppsala Immigration Lab, har undersökt frågan i en studie. Genom att jämföra syskon i samma familj som var i olika åldrar vid invandrandet har man kunnat se att det är 5 till 10 procentenheters större sannolikhet att man deltar i nationella val om man anländer vid 0-5 års ålder jämfört med 12-17 års ålder.
Svenska flaggan – en enande kraft
Att få se en svensk flagga, även om den bara framträder subtilt, kan leda till att man tycker mindre illa om sina politiska motståndare. Det...
Föremål ur Uppsala universitets samlingar
Rösträttsspelet
Rösträttsspelet var vykort som föreställde ett brädspel. I förpackningen fanns också fler vykort som propagerade för kvinnors rösträtt. Korten hade olika motiv, bland annat från platser där frågan om kvinnors rösträtt varit aktuell. Korten gavs ut på 1910-talet av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och Föreningen för kvinnors politiska rösträtt.
Rösträttsspelet som finns i samlingarna på universitetsbiblioteket.
1622
Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap inrättas
1759
Peter Forsskål försöker lägga fram sin avhandling om medborgerlig frihet men nekas
2007
Li Bennich-Björkman blir första kvinnliga skytteanska professorn
Skytteanska priset
Det skytteanska priset instiftades av Skytteanska stiftelsen 1994 för att årligen uppmärksamma en forskare som enligt stiftelsens uppfattning gjort det mest värdefulla bidraget till statsvetenskapen. Kandidater nomineras internationellt varje år och utvärderas av en priskommitté.
Priset utdelas vid en högtidlig ceremoni i Uppsala på den lördag som är närmast den 1 oktober (donationsdagen), ofta i närvaro av utbildningsministern, landshövdingen, ärkebiskopen, rector magnificus och de flesta professorer inom statsvetenskap i Sverige. Priskommittén har som ambition att ta hänsyn till alla delområden inom disciplinen. En genomgång av pristagarna visar dock att demokratin – i såväl teori som praktik – varit det dominerande temat i modern statskunskap.
Utbildning för dig som vill lära dig mer om demokrati och politik
Statskunskap
Det vetenskapliga studiet av politik behandlar frågor gällande bland annat samhällets organisation och styrelse, demokrati och makt, politiska institutioner som val- och partisystem, politiska aktörer som partier, medborgare och intresseorganisationer, politisk kultur och politiskt deltagande, internationell politik och freds- och konfliktproblem, politiskt tänkande och politiska idéer.
Politices kandidatprogram
Vill du vara med och påverka samhällsutvecklingen? Vill du lära dig att identifiera och analysera politiska, ekonomiska och juridiska problem i Sverige och i övriga världen? På Politices kandidatprogram i Uppsala fördjupar du dig inom de stora samhällsfrågorna genom forskningsnära studier och möjlighet att göra praktik inom det område du är intresserad av.
Politices masterprogram
Politices masterprogram förbereder dig för en karriär som utredare och analytiker inom såväl privat som offentlig verksamhet både nationellt och internationellt. Målet är att du ska få en systematisk förståelse av statsvetenskapens grundläggande frågeställningar för att kritiskt kunna granska, bedöma och analysera politik och internationella förhållanden på vetenskaplig grund.
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan – Samhällskunskap
Samhällskunskap är ett fascinerande ämne om människors livsvillkor och de politiska och sociala samband som både sammanlänkar och skiljer oss åt. På ämneslärarprogrammet får du fördjupa dig i ämnet och samtidigt lära dig hur du kan föra dina kunskaper vidare till andra.
