Mats Hellström – Markörer och mekanismer vid immunterapi av lymfom
Min forskning har två huvudsakliga inriktningar. Den första är att studera hur immunsystem reagerar på cancer. Mer specifikt är vi intresserade av dendritcellens roll som dirigent i immunsvaret. Målet är att identifiera nya mekanismer och läkemedel. Den andra är att identifiera nya biomarkörer för att ge bättre diagnos, prognos och behandling av lymfompatienter.
Cancer uppstår p.g.a. skador i arvsmassan, dna:t, som gör att celler kan tappa tillväxtkontrollen och bilda cancerceller. Cancer avviker från normala celler och kan under vissa omständigheter kännas igen av vårt immunförsvar. För att cancerceller ska kännas igen och bekämpas av immunförsvaret krävs det att flera tätt sammanflätade händelser ska utspela sig i immunsystem.
Immunterapi för att behandla cancer
Under de senaste åren har immunterapi etablerats som en effektiv och säker cancerbehandling. Framförallt har så kallade ”checkpoint-inhibitorer”, som riktas mot immunceller i tumörens mikromiljö, varit framgångsrika vid behandling.
Tyvärr har inte alla patienter nytta av behandlingen. Den komplexa samverkan mellan cancercellerna och tumörens mikromiljö gör att immuncellerna dämpas i olika grad i alla typer av cancer. Det pågår intensiv forskning för att försöka förstå varför checkpoint-inhibitorer ibland inte fungerar.
Lymfom finns i olika former
Lymfom är en grupp av cancersjukdomar som utgår från lymfocyter, en typ av vita blodkroppar. Den utgår vanligtvis från lymfocyttypen B-celler och är ofta lokaliserad till lymfknutor i kroppen. Lymfom kan delas upp i många undergrupper. Det vanligaste aggressiva lymfomet är diffust storcelligt B-cellslymfom och den vanligaste lågmaligna varianter är follikulärt lymfom. Beroende på lymfomtyp är behandling och prognos väldigt olika då sjukdomen kan variera från mycket aggressiv till indolent.
Immunterapi mot lymfom
Lymfom har länge behandlats med en sorts immunterapi som baseras på antikroppar riktade mot B-celler. På senare år har ”chimeric antigen receptor” (CAR) T celler etablerats som en behandling mot lymfom. Man använder då patientens egna T-celler för att efter genetisk modifiering utanför kroppen återföra cellerna som då bekämpar lymfomet.
Ytterligare immunterapier i form av antikroppar som rekryterar och aktiverar T-celler är under snabb utveckling. Den första godkända produkten finns nu på marknaden och väntas ge nya viktiga behandlingsvinster för patienter med lymfom.
Vår forskning om immunsvaret vid cancer och bättre diagnos, prognos och behandling
Trots stora framgångar i utvecklingen av immunterapi finns det patienter som inte svarar på behandlingen. Man vet också ganska litet om hur immunförsvaret i hjärnan reagerar på immunterapi.
De projekt som vi driver nu syftar till att svara på frågorna:
- Hur formar celler av typen dendritceller immunsvaret mot cancer i eller utanför centrala nervsystemet?
- Kan plasmaproteomik (analys av 1000-tals proteiner i blodplasma) särskilja olika typer av cancer och lymfom och hjälpa oss att förutsäga prognos eller svar på behandling?
Vi arbetar brett med olika tekniker och metoder som spänner från grundläggande cellbiologiska studier med multifärg flödescytometri till ”-omics-analyser” på patientprover.
Gruppmedlemmar
Publikationer
Ingår i Upsala Journal of Medical Sciences, 2024
Ingår i Molecular Oncology, s. 238-260, 2023
Ingår i eJHaem, s. 647-655, 2023
Ingår i Neuropathology and Applied Neurobiology, 2022
- DOI för Low-grade diffusely infiltrative tumour (LGDIT), SMARCB1-mutant: A clinical and histopathological distinct entity showing epigenetic similarity with ATRT-MYC
- Ladda ner fulltext (pdf) av Low-grade diffusely infiltrative tumour (LGDIT), SMARCB1-mutant: A clinical and histopathological distinct entity showing epigenetic similarity with ATRT-MYC
Ingår i Journal for ImmunoTherapy of Cancer, 2021
Paladin is a phosphoinositide phosphatase regulating endosomal VEGFR2 signalling and angiogenesis
Ingår i EMBO Reports, 2021
Myc-dependent endothelial proliferation is controlled by phosphotyrosine 1212 in VEGF receptor-2
Ingår i EMBO Reports, 2019
Ingår i Genome Medicine, 2018
Female mice lacking Pald1 exhibit endothelial cell apoptosis and emphysema
Ingår i Scientific Reports, 2017
Ingår i Oncotarget, s. 98646-98659, 2017
Transposon Mutagenesis Reveals Fludarabine Resistance Mechanisms in Chronic Lymphocytic Leukemia
Ingår i Clinical Cancer Research, s. 6217-6227, 2016
Endothelial cell spheroids as a versatile tool to study angiogenesis in vitro
Ingår i The FASEB Journal, s. 3076-3084, 2015
Functional loss of IκBε leads to NF-κB deregulation in aggressive chronic lymphocytic leukemia
Ingår i Journal of Experimental Medicine, s. 833-843, 2015
Ingår i Journal of endocrinology and diabetes mellitus, s. 65-69, 2014
Ingår i Blood, 2014
Notch as a hub for signaling in angiogenesis
Ingår i Experimental Cell Research, s. 1281-1288, 2013
Ingår i Developmental Dynamics, s. 770-786, 2012
Ingår i Developmental Cell, s. 587-599, 2012
Ingår i PLOS ONE, 2011
Ingår i Oncogene, s. 4276-86, 2010
Combination of reverse and chemical genetic screens reveals angiogenesis inhibitors and targets.
Ingår i Chemistry and Biology, s. 432-41, 2009
Blocking VEGFR-3 suppresses angiogenic sprouting and vascular network formation.
Ingår i Nature, s. 656-60, 2008
Ingår i Arteriosclerosis, Thrombosis and Vascular Biology, s. 1469-76, 2008
Dll4 signalling through Notch1 regulates formation of tip cells during angiogenesis.
Ingår i Nature, s. 776-80, 2007