Möjlig behandlingsstrategi för blodkärlssjukdom i hjärnan
Blockering av en specifik reaktion hos immunceller kan minska förekomsten av missbildade blodkärl och blodproppar vid sjukdomen kavernöst angiom, och potentiellt användas som en ny behandlingsmetod. Det visar en studie från IGP där forskarna undersökt mekanismerna bakom sjukdomen i möss och i patientprover.
Favour Onyeogaziri (till vänster) och Peetra Magnusson
Vid sjukdomen kavernöst angiom, också kallad CCM (Cerebral Cavernous Malformation), uppstår missbildade blodkärl i hjärnan vilket kan orsaka blödningar och i vissa fall större akuta blödningar (stroke). I dagsläget är operation det enda sättet att behandla CCM så för att hitta andra behandlingsmöjligheter det är angeläget att öka kunskapen om mekanismerna bakom sjukdomen.
Förutom blodkärlsceller är flera andra celltyper inblandade i bildningen av de missbildade kärlen. Bland annat aktiveras immunceller som kallas neutrofiler så att de bildar något som på engelska heter neutrofil exracellular traps (NETs). För att undersöka betydelsen av NETs i CCM testade Uppsalaforskarna att förhindra produktionen av NETs i en musmodell av sjukdomen.
– Vi behandlade mössen med substansen Cl-amidine som specifikt minskar neutrofilers produktion av NETs. Det ledde till färre missbildade kärl vilket tyder på att hämning av NETs skulle kunna vara ett sätt att behandla CCM, säger Favour Onyeogaziri, doktorand i Peetra Magnussons forskargrupp vid IGP och studiens förstaförfattare.
Ett symptom vid CCM är koagulering av blodet så att det bildas blodproppar som inte löses upp, som de oftast gör under normala förhållanden. Forskarna upptäckte sådana stabila blodproppar i CCM-mössen och såg att de hade en organiserad struktur, bland annat med kärl som vuxit in i dem, vilket tydde på att funnits under en längre tid. De studerade också hur de organiserade blodpropparna påverkades av behandling med Cl-amidine.
– Man vet sedan tidigare att närvaro av NETs i blodproppar kan göra det svårare för dem att lösas upp. I våra försök såg vi mycket riktigt att det var färre möss med organiserade blodproppar i den grupp som behandlats med Cl-amindine än i kontrollgruppen, säger Peetra Magnusson, som har lett studien.
För att ta reda på om förekomst av organiserade blodproppar också är relevant för CCM hos människa undersökte forskarna vävnadsprover från CCM-patienter. I en stor andel av patientproverna hittade de blodproppar med en organiserad uppbyggnad som liknade den i mössen.
– Våra analyser tydde på att dessa proppar hade kärl som vuxit in i dem och att immunceller ansamlades i dem. Eftersom propparna kan leda till inflammation och neurologiska skador skulle en behandling som går ut på att få bort dem, till exempel genom att inhibera NETs, kunna vara till nytta för patienter med CCM, säger Peetra Magnusson.
Studien har gjorts i samarbete med forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, vid SLU samt i Finland och Italien. Den har publicerats i tidskriften Nature Cardiovascular Research.