Marie Allen – Bättre metoder för kriminaltekniska och historiska DNA-analyser

Kriminaltekniska prover som samlats från brottsplatser eller äldre historiska material har ofta varit utsatta för en mycket ogynnsam miljö under lång tid och det är en stor utmaning att utföra DNA-analyser på sådana prover. Det DNA som kan utvinnas ur provet kan förekomma i mycket liten mängd och kan dessutom vara nedbrutet och skadat. Syftet med vår forskning är att ta fram känsliga och robusta metoder för att analysera dessa utmanande forensiska och historiska provmaterial.

Vi använder ofta DNA från cellernas mitokondrier, vilket ger hög känslighet eftersom det finns flera hundra kopior av mitokondriellt DNA (mtDNA) i varje cell, men även markörer för att analysera DNA i cellkärnan. Med analyser av kärn-DNA (nukleärt DNA eller nDNA) som amplifieras i korta PCR-fragment kan DNA-profiler i större utsträckning särskiljas från varandra. Det ger även ett högre bevisvärde än analyser av mtDNA.

Analyser av gammalt och skadat DNA

Med målet att förbättra kriminaltekniska DNA-analyser har vi vidareutvecklat flera metoder som bygger på olika molekylärbiologiska tekniker. Men för utmanande prover är nästa generations sekvenseringsteknik, NGS, optimal. Med den kan vi analysera mycket små mängder DNA, liksom skadat och nedbrutet DNA. De nya metoderna kan även användas för genetiska analyser av äldre och historiska material för att identifiera personer eller koppla samman olika material.

Utvärdering av släktskap eller ursprung

Som en ultimat test för våra nya metoder har vi undersökt benprover från Heliga Birgitta och hennes dotter Katarina, Nicolaus Copernicus och Carin Göring samt från personer på Vasaskeppet för att kunna påvisa eller avfärda identitet eller släktskap.

Vi har även analyserat betydligt äldre benmaterial i ett större samarbetsprojekt. Där har vi där utvärderat prover från vikingatida gravar i Skandinavien och båtgravar funna på ön Salme i Estland för ursprung, utseende och släktskap.

Våra känsliga metoder har även kommit till användning för att undersöka ursprunget av odlade celler inom cancerforskning samt nya och kalla fall i polisutredningar.

Två modeller av människor, en man i grå mössa och en kvinna i röd mössa.

Gertrud och Gustav – två tolkningar av samma person på Vasaskeppet (Foto: Marie Allen)

Senast uppdaterad:

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin