Bengt Domeij – professor med passion för immaterialrättens tekniska dimensioner

Bengt Domeij är professor i immaterialrätt vid Uppsala universitet och förenar juridisk expertis med ett djupt teknikintresse. Med bakgrund som ingenjör och forskare inom patenträtt undersöker han hur immaterialrätten utvecklas i takt med digitalisering och teknisk innovation. Hans senaste lärobok, Immaterialrätten: Sverige och EU, ger studenter och yrkesverksamma en lättillgänglig introduktion till området och speglar hans ambition att bygga broar mellan teknik och juridik.

När Bengt Domeij kom till Juridiska fakulteten i Uppsala 2010 hade han redan tillbringat tio år på KTH, där han undervisat blivande ingenjörer i immaterialrätt.

För honom var det en återkomst till juridiken – men aldrig en bortvänd blick från tekniken. Kombinationen av de två områdena har följt honom genom hela karriären och präglar också hans senaste bok, Immaterialrätten: Sverige och EU en lärobok om immaterialrätt.

Immaterialrätten – med upphovsrätt, patent, varumärken och design som huvudpelare – är ett område där teknisk, ekonomisk och juridisk förståelse måste mötas. För Domeij är det just korsningen mellan teknik och rätt som gör ämnet så lockande. Själv gick han fyraårig teknisk linje på gymnasiet och arbetade ett år som ingenjör innan han började studera juridik. Intresset för teknikutveckling ledde honom vidare till doktorandstudier och en avhandling om läkemedelspatent, som han disputerade på 1998.

Att undervisa juriststudenter i immaterialrätt innebär ofta att få dem att tänka bortom lagtext och rättsfall. Domeij betonar vikten av att kunna förstå klientens tekniska och företagsekonomiska situation – något som inte alltid känns självklart för studenter tidigt i utbildningen. Men det är, menar han, helt nödvändigt. Immaterialrätten är inte en isolerad juridisk ö; den lever i samspel med innovation, företagande och kreativa processer.

Det märks särskilt tydligt i dagens mest omdiskuterade immaterialrättsfråga: artificiell intelligens. De stora AI-modellerna har tränats på enorma mängder text, bilder, musik och video – ofta material som omfattas av upphovsrätt. Just nu pågår rättsprocesser i flera länder där förlag, bildbyråer och musikorganisationer hävdar att deras verk använts utan tillstånd. Domeij ser paralleller till tidigare teknikskiften, där nya aktörer först "bara kör" och rättighetsfrågorna kommer senare – som när Napster och andra delningstjänster förändrade musikmarknaden långt innan lagstiftningen hann ifatt.

I undervisningen använder han numera också AI som verktyg. När studenterna länge hade svårt att föreställa sig en sneaker i ett rättsfall om designintrång, bad han en bildgenererande modell skapa en illustration utifrån rättens textbeskrivning. Hösten 2025 fick studenterna se resultatet – kanske ett exempel på hur tekniken kan hjälpa juridiken snarare än hota den.

Även vardagliga exempel – från IKEA-möbler som liknar dyra designoriginal till små uppfinnare som får sina idéer överkörda av större aktörer – visar immaterialrättens komplexitet. För Domeij är det också en påminnelse om hur svårt det är att skapa rättvisa system för något så svårfångat som kreativitet och idéer. Samtidigt fascineras han av att rättsordningen över huvud taget försöker: att en person som skapar något nytt ska ha möjlighet att få erkännande och skydd för sitt arbete, också i en global digital värld.

På institutionen är Bengt Domeij ensam om att primärt forska i immaterialrätt, men han undervisar tillsammans med kollegor inom marknads- och konkurrensrätt. Många studenter väljer honom som handledare för examensarbeten – ett tecken på både ämnets och hans pedagogiska förankring.

Med sin tekniska bakgrund, sin forskningsbredd och sitt engagemang i aktuella samhällsfrågor fortsätter Domeij att visa varför immaterialrätten är ett av juridikens mest dynamiska och utmanande områden.