Nya docenter på Juridiska institutionen

Marios Iacovides forskningsområde och intressen är europarätt och internationell handelsrätt, särskilt frågor som berör EU:s ekonomiska konstitution samt samspelet mellan fri rörlighet och konkurrenspolicy å ena sidan och icke-ekonomiska värderingar, såsom hållbarhet, mänskliga rättigheter, social rättvisa, och miljöskydd å andra sidan. Han disputerade i Uppsala i europarätt år 2016 med en avhandling som jämförde unionens konkurrensrätt med världshandelsorganisationens rätt.

De senaste åren har Marios publicerat brett inom unionsrätt, konkurrensrätt och internationell handel, om bl.a. konkurrensrättens mål, om konkurrensrätt och hållbarhet, om EU:s kommersiella rätt och biodiversitet, om fintech, gröna investeringar och konkurrensrätt, om icke-erkända staters status i internationell ekonomisk rätt, om dataskydd och rätten att bli glömd, om digitala marknader och konkurrensrätt, och om privatskadestånd i konkurrensrättsliga mål. Hans nuvarande forskningsprojekt handlar om unionens gröna given och dess relation till tillväxt och ställer frågan om hur man skulle tolka och tillämpa konkurrensrätten och reglerna om statsstöd om EU:s ekonomi skulle sluta att växa. Projektet finansieras av den Kungliga Vitterhetsakademien under tre år och kommer att resultera i en monografi i ämnet. 

Olof Wilske disputerade 2009 på avhandlingen ”Domarrollen – rättsregler, yrkeskultur och ideal”, i vilken han analyserade domarrollen genom en kombination av rättsdogmatik, diskursanalys, intervjuer och rättsteoretisk problematisering. Han var därefter verksam vid Riksdagens utredningstjänst och Statskontoret innan han återvände till universitetet 2019.

Olofs forskning har under de senaste åren handlat om konstitutionell kultur och normativitet, exempelvis vilket genomslag konstitutionella normer har på rättsordningen i stort och vad som utmärker svensk författningskultur, men också hur relationerna mellan domstolar och lagstiftare har utvecklats. Han är även involverad i ett forskningsprojekt i samarbete med Försvarshögskolan som behandlar svensk författningsberedskap, exempelvis den oklara ansvarsfördelningen mellan olika offentliga aktörer beträffande kris- och krigsberedskap. I ett kommande projekt avser Olof att kartlägga och analysera de långa linjerna i svensk konstitutionell historia.

Laima Vaiges forskning är inriktad på internationell privat- och processrätt, särskilt med fokus på internationella familjerättsliga frågor. Hon disputerade år 2021 vid Juridiska fakulteten i Uppsala på avhandlingen "Cross border recognition of formalized same-sex relationships". En reviderad version av avhandlingen publicerades 2022 (Cambridge: Intersentia). Det var hennes andra doktorsexamen – hon har tidigare försvarat en avhandling vid Mykolas Romeris-universitetet i Litauen om våld mot kvinnor och dess förbud enligt internationell rätt.

Laima har fortsatt att forska om genus och sexualitet inom den internationella privat- och processrätten, särskilt i relation till mänskliga rättigheter och erkännandet av civilrättslig status i Europa. Hon deltar i flera projekt vid European Law Institute, bland annat "Enhancing Child Protection: Private International Law on Filiation and the EC’s Proposal COM/2022/695" samt "Extra-Judicial Administration of Justice in Cross-Border Family and Succession Matters". Hennes nuvarande forskningsintressen omfattar även skyddet av svagare parter inom internationell privat- och processrätt samt arvsrätt i gränsöverskridande situationer.

År 2023 tilldelades Laima av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala en Benzeliusbelöning för sin forskning.