Ny doktorsavhandling undersöker de komplexa reglerna för moderering av onlineinnehåll inom den europeiska digitala inre marknaden

I dagens digitala landskap genererar användarna en enorm mängd innehåll varje minut. En del av detta material medför allvarliga juridiska utmaningar, bland annat terroristpropaganda, upphovsrättsintrång, hatpropaganda och desinformation. Onlineplattformar utsätts för ett ökande tryck att moderera sådant innehåll på ett effektivt sätt. De måste uppfylla sina juridiska skyldigheter att ta bort olagligt material eller riskera att hållas ansvariga, samtidigt som de måste ha frihet att utöva sitt eget omdöme när det gäller att tillämpa privata modereringspolicyer för att begränsa lagligt innehåll som de anser vara oförenligt med sina användarvillkor. Denna dubbla roll väcker angelägna juridiska och samhälleliga frågor om balansen mellan offentlig reglering och privata aktörers växande inflytande när det gäller att reglera yttranden online.

Under de senaste tre decennierna har forskare undersökt de juridiska och politiska dimensionerna av yttrandefrihet på internet, innehållsmoderering och plattformsreglering. De har ställt sig frågan vad det innebär att moderera användargenererat innehåll och om (och hur) dessa mellanhänder bör regleras.

De senaste förändringarna i praxis för innehållsmoderering på mycket stora plattformar visar på en övergång från en nitisk inställning till att ta bort innehåll, med en tendens att överblockera lagligt innehåll (av rädsla för ansvarsskyldighet), till en mer tillåtande inställning.

- Denna nyare inställning påstår sig prioritera användarnas yttrandefrihet och minska censuren genom att upphäva restriktioner för vissa ämnen som ingår i den allmänna debatten och fokusera vår tillsyn på olagliga och allvarliga överträdelser, förklarar Silvia A. Carretta.

Antagandet av lagen om digitala tjänster (DSA) 2022 markerade en vändpunkt i den europeiska forskningen om plattformsstyrning. Forskare från flera discipliner har utvärderat dess inverkan på plattformars ansvarsskyldighet och användares rättigheter, och lyft fram DSA:s roll i utformningen av den samtida diskussionen om digital styrning.

- Men även om offentlig reglering har debatterats flitigt, saknas insikt i hur den offentliga och privata regleringssfären interagerar i detta sammanhang, tillägger Silvia.

Av dessa skäl fokuserade Silvia sin doktorsavhandling på att undersöka hur innehållsmoderering regleras inom den europeiska digitala inre marknaden, som en nyckel till att utforma rättvisa, effektiva och ansvariga styrningsprinciper för plattformar. Forskningsresultaten presenteras i hennes avhandling, som publicerades i augusti 2025. Det är den första studien som systematiskt kartlägger det regulatoriska kontinuumet mellan bindande EU-lagstiftning (framför allt DSA) och privata styrningsmekanismer som implementeras av onlineplattformar för att upprätthålla sina användarvillkor (framför allt deras community-riktlinjer). Enligt Silvia bör de två dimensionerna reglering ”av” plattformar och reglering ”genom” plattformar inte ses som en dikotomi mellan offentlig och privat styrning, utan som komponenter i en dynamisk regleringsprocess med flera aktörer.

- Den här boken förklarar hur ekosystemet fungerar – och var det behöver reformeras, fortsätter Silvia.

Denna banbrytande studie kartlägger systematiskt politiska variabler och styrningsinstrument utifrån en tredelad klassificering av regleringsfunktionen – EU-reglering i strikt mening, samreglering och självreglering. Genom fallstudier av stora onlineplattformar undersöker Silvias forskning hur offentliga och privata regelverk interagerar, överlappar varandra och ibland står i konflikt med varandra när det gäller att utforma plattformsreglering och styrning av digitalt innehåll.

Boken är en aktuell och noggrann analys som kritiskt reflekterar över den digitala tjänstelagstiftningens transformativa roll i omformningen av plattformars ansvarsskyldighet och digital styrning. Dessutom erbjuder den en ny och omfattande utvärdering av om, och i vilken utsträckning, de utvalda onlineplattformarna uppfyller skyldigheterna som följer av det nya DSA-ramverket och andra sektorsspecifika skyldigheter. Den ger en viktig illustration av hur alternativa regleringsformer – dvs. samreglering och självreglering – används av privata onlineplattformar, i deras egenskap av ”privata regelskapare”, för att forma den offentliga debatten online, parallellt med bindande offentlig reglering.

Dessutom undersöks i ett särskilt kapitel i detalj hur algoritmisk innehållsmoderering fungerar i praktiken, vilket belyser den roll som AI-baserade automatiserade system spelar för regleringen av yttranden online.

- Denna studie ger en aktuell och noggrann bedömning av de föränderliga regelverken för digitalt innehåll, avslutar Silvia.

Boken riktar sig till forskare, beslutsfattare och praktiker som vill förstå det senaste regelverket bakom plattformsstyrning och innehållsmoderering inom den europeiska digitala inre marknaden.