Maria Rasmussen får medel från Stiftelsen för rättsvetenskaplig forskning

Begreppet hatbrott används ofta som en samlingsbeteckning för brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering samt straffskärpningsregeln för brott med hatbrottsmotiv. Gemensamt för dessa bestämmelser är att de endast kan tillämpas i förhållande till vissa bestämda egenskaper, såsom etnicitet och sexuell läggning. Flera ändringar har gjorts av de olika bestämmelserna under de senaste åren, och det är – inte minst på grund av EU-rättsliga initiativ – troligt att ytterligare ändringar kan väntas framöver. Den senaste ändringen trädde i kraft den 1 juli 2025, då kön inkluderades som skyddsgrund i straffskärpningsregeln.

I projektet kommer de tre hatbrottsbestämmelserna att analyseras gemensamt. En sådan analys kan förväntas innebära synergieffekter i relation till de enskilda bestämmelserna, men också bidra med slutsatser om funktionen och innebörden av hatbrott som paraplybegrepp. I den internationella vetenskapliga litteraturen finns en levande diskussion om hur hatbrottslagstiftningen bör utformas, men också en kritik mot dess premisser. Mot denna bakgrund är avsikten i projektet att sätta hatbrotten i en mer politisk-teoretisk kontext och undersöka de alternativ som har formulerats till en lagstiftning som utgår från bestämda grupper.

Projektet kommer att påbörjas under år 2026 och pågå under två år.