Nyutgiven rättshistorisk avhandling om 1826 års civillagsförslag
Den 18 september 2026 försvarar Rawaz Shanagar sin avhandling i rättshistoria med titeln ”Att lossa band och upplösa samband – Debatten om 1826 års civillagsförslag vid 1828–1830 års riksdag”.

Rawaz Shanagar spikar traditionsenligt sin avhandling i Universitetshuset i Uppsala. Foto: Privat
Avhandlingen behandlar hur samhällsförändringar i det tidiga 1800-talets Sverige påverkade debatten om 1826 års civillagsförslag vid 1828–1830 års riksdag. Sverige befann sig i en brytningstid mellan ett korporationsbaserat ståndssamhälle och ett individbaserat medborgerligt samhälle. Det var en tid då sociala, ekonomiska, politiska men även rättsliga konflikter uppstod om hur samhället skulle formas. Dessa konflikter tog sig också uttryck i lagstiftningen.
- Undersökningen bygger främst på riksdagsdebatterna som de framkommer i ståndsriksdagens protokoll. Kopplat till 1826 års civillagsförslag diskuterades tre ämnen: behovet av en ny civillag, frågan om en domstolsreform samt om införandet av lika arv mellan män och kvinnor, förklarar Rawaz.
I riksdagsdebatterna framträder tre politiska åsiktslinjer som i undersökningen kallas de radikalreformistiska, moderatreformistiska och korporationsbevarande. De radikalreformistiska förespråkade universalistiska och medborgerliga ideal samt att lagarna skulle präglas av individualism. Man såg likhet inför lagen som en viktig princip som stod över skillnader mellan stånd, korporationsbaserad status och även kön. Samhällsförändringarna menade man krävde skyndsamma lagreformer. De korporationsbevarande argumenterade däremot för att den korporationsgrundade samhällsstrukturen var välanpassad till lagsystemet. Lagarna behövde således ta hänsyn till de skilda förhållanden som rådde mellan olika korporationer. Några större lagreformer behövdes därför inte. Mellan dessa två fanns de moderatreformistiska som ansåg att det behövdes vissa reformer, men inte lika långtgående och skyndsamma som de radikalreformistiska.
Av riksdagsdebatterna framträder de olika åsiktslinjerna mycket tydligt i de olika frågorna som diskuterades. Dessutom kom bondeståndet till uttryck som delvis mycket radikalt, med tydligt ideologiskt drivna argument. Detta utmanar den traditionella bilden av bondeståndets konservativa och underdåniga ställning samt att eventuell radikalism rörde nyttopolitiska argument snarare än ideologiska.
- Lagstiftningen hade också märkbart blivit en del av den medborgerliga offentlighet som uppkom under den aktuella tidsperioden. Man hänvisade till den allmänna opinionen, både som legitimitetsskapande och som förutsättning för själva lagstiftningen. Medborgarna skulle vara aktiva deltagare i lagstiftningsprocessen med förslag, anmärkningar och diskussion i offentligheten, säger Rawaz och fortsätter:
- Riksdagsdiskussionerna belyser också att det förekom skarpa skillnader i frågan om formen för lagstiftning. Skiljelinjen gick främst mellan de som ville stifta partiella lagar och de som förespråkade ett sammanhängande lagverk – en kodifikation. Tidigare forskning har fokuserat mycket på kodifikationsteori medan denna avhandling i stället bidragit med ett empiriskt perspektiv på hur lagar och kodifikation dryftades i samtiden.
En motsättning har ofta dragits upp mellan en konservativ ståndpunkt som motsatte sig det ”radikala” civillagsförslaget, medan de radikala och liberalt sinnade i upplysningens anda ville driva igenom civillagsförslaget för att få till stånd en kodifikation med radikala reformer.
- Min undersökning nyanserar dock denna uppfattning. Snarare var det de radikalreformistiska som förkastade tanken på att införa ett sammanhängande lagverk. Man såg partiella lagreformer som ett mer effektivt sätt att få till stånd tidsenliga lagar. Istället var det de korporationsbevarande och de moderatreformistiska som förespråkade det sammanhängande lagverket, dock i form av att de korporationsbevarande ville behålla den gamla lagboken medan de moderatreformistiska på sikt ville se civillagsförslaget som det nya lagverket. Därför menar jag att den traditionella bilden måste omvärderas, avslutar Rawaz.
Rawaz Shanagar disputerar den 18 september 2026
Rawaz Shanagar försvarar sin avhandling i rättshistoria:
"Att lossa band och upplösa samband: Debatten om 1826 års civillagsförslag vid 1828–1830 års riksdag"
Tid och plats: 18 september 2026, kl. 10.15 i Sal IX, Universitetshuset, Biskopsgatan 3, Uppsala
Opponent: Docent Görel Granström, Umeå universitet