Sia Spiliopoulou Åkermark utnämnd till professor vid Åbo akademi

Sia Spiliopoulou Åkermark

Sia är juris doktor i internationell rätt från Uppsala Universitet. Hennes avhandling hade rubriken "Justifications of Minority Protection in International Law" och handlade om olika logiker och rättfärdigandegrunder för regler och praxis om minoritetsskydd i folkrätten.

”Vi ser nu att dessa frågor som var aktuella då, vid kalla krigets slut, bl.a. i samband med krigen i forna Jugoslavien, fortfarande har en stor betydelse runt om i världen där konflikter har ofta etniska förtecken och där intoleranta uttryck och beteenden riktas mot olika människor och grupper. Dessa tendenser har vi också i Norden.”

Sia arbetade vid Juridicum i Uppsala fram till 2006, med många avbrott för andra uppdrag och gästforskarvistelser, bl.a. i Frankrike och USA och för arbete med olika civilsamhällsorganisationer och forskningsinstitutioner i Sverige och internationellt. Därefter har hon arbetat i många år som direktör för Ålands fredsinstitut. Ålands fredsinstitut är ett oberoende institut i Mariehamn som arbetar praktiskt och teoretiskt för en fredlig samhällsutveckling, inom tre huvudsakliga tematiska inriktningar: minoriteter, självstyrelse och icke-våld. Detta görs ofta med Åland och dess särställning som en utgångspunkt. Fredsinstitutet tillhandahåller kunskap och analys samt fungerar som en mötesplats och arena för dialog inom sina expertisområden. Juridiskt är Ålands ställning mycket spännande och kombinerar självstyrelse, demilitarisering och neutralisering samt utförliga språkliga och kulturella garantier. Demilitariseringen har sin grund i fredsavtalen efter Krimkrigets slut 1856. Systemet tog sin form i samband Ålandsöverenskommelsen och besluten inom ramen för Nationernas förbund 1921. Idag kompletteras dessa internationella avtal med regler i Finlands grundlag och i Självstyrelselagen för Åland. Det finns alltså mycket juridik att jobba med! 

På fredsinstitutet (www.peace.ax) har hon arbetat både med forskning, handledning i forskningen, publikationsprojekt och med mer praktiskt fredsfrämjande arbete. Sådant arbete innebär ofta olika dialogprocesser med beslutsfattare, politiker, civilsamhällsorganisationer, experter, journalister, diplomater m.fl. från hela världen som har behov av djupare kunskap och förståelse om autonomiarrangemang, minoritetsskyddsmekanismer och icke-våldsbaserad konflikthantering. Bland annat har hon nyligen redigerat en fin bok med bidrag av tio forskare, verksamma i Finland, Åland och Sverige och inom olika vetenskapsfält. Kapitlen diskuterar autonomi som en form av demokratiskt förverkligande. Boken heter "Styr ålänningarna sitt öde? Demokratiperspektiv på Åland" (2021, Cavannus förlag). Fredsinstitutets motto är 'Kunskap och samtal för fred' och institutet verkar enligt detta.  

”Jag tror inte på dem som menar att forskare lever och verkar i sitt elfenbenstorn. Det är visserligen viktigt att forskare och akademiker tillåts verka i lugn och ro, att de ges förutsättningarna för det och att samhället värnar om universitetens oberoende. Då kan också forskare och akademiker komma med viktig kunskap och sakliga argument som är till nytta för samhällets utveckling. Själv har jag engagerat mig under många år för den internationella övervakningen av minoritetsreglerna igenom min roll som expert och president av Europarådets rådgivande kommitté om nationella minoriteter (2002-2014) och på senare tid bl.a. i Sverige inom Sannings- och försoningskommissionen om Tornedalen som nyss lämnat sitt slutbetänkande. Det är viktigt att vi är medvetna om det förflutna men inte låter oss bli inskränkta av detta förflutna. Det är också viktigt att studera och kunna förklara hur det som händer på väldigt lokal nivå hänger samman med det internationella och globala. Juristerna har en stor roll att spela i detta avseende, särskilt när rättsstatens principer, ingångna avtal och regler om mänskliga rättigheter ifrågasätts både här och på annat håll och när våldet återigen romantiseras och normaliseras.”

Nu har hon alltså blivit utnämnt till professor i juridik vid Åbo akademi. Hennes professur har fokus på autonomi och självstyrelse och är en professur donerad av statsrådet i Finland, dvs Finlands regering, med anledning av hundraårsjubileet av Ålands  självstyrelse och demilitarisering.

”Jag är glad att professuren söktes av flera internationella forskare och jag är ännu gladare att jag har fått den. Professuren kombinerar internationella och nationella rättsfrågor och den tillåter engagemang i ett brett register av frågeställningar om t.ex. självbestämmande, staters integritet, autonomiarrangemang i Norden och globalt, till frågor om kommunalt självstyre, om konstens och universitetens autonomi eller om olika modeller för regional eller funktionell integration på olika styrningsnivåer. Möjligheterna är stora och jag är tacksam att jag har flera års stimulerande arbete framför mig. Jag hoppas att den nya positionen ska ge goda nya möjligheter till samarbete och utbyten med Uppsala Universitet där jag har fortsatt många goda kollegor och vänner. Jag ska börja mitt arbete i Åbo på heltid först i maj 2024, då det finns mycket att göra klart innan dess.

Som person är jag rädd för stagnation. Jag lever mellan 'mina fyra platser', dvs. Åland, Finland, Sverige och Grekland. Musiken, dansen, konsten och naturen är det som ger mig energi, vila och tröst. Det är skönheten som kan kompensera för det fula som människan tillåter sig åstadkomma.”